Salta pa kontenido

Adolf Hitler

Di Wikipedia, e ensiklopedia liber
 E artíkulo aki ta skirbí na ortografia di papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.
Adolf Hitler
Adolf Hitler
Adolf Hitler
Informashon básiko
Nasementu  20 di aprel 1889
Braunau am Inn
Fayesimentu  30 di aprel 1945
Berlin
Luga di deskanso Berghof, Führerbunker, Barackenkasernement Oberwiesenfeld, Hitler's Munich apartment, Wolf's Lair, New Chancellery, Kransberg Castle
Kousa di morto  shot to the head
Modo di morto  suisidio
Residensia Berghof, Führerbunker, Barackenkasernement Oberwiesenfeld, Hitler's Munich apartment, Wolf's Lair, New Chancellery, Kransberg Castle
Lenga materno  Alemán
Edukashon
Alma mater Lambach Abbey, Bundesrealgymnasium Linz Fadingerstraße
Informashon profeshonal
Ofishi politiko, Holocaust perpetrator, soldier, pintor, political writer, military commander, eskritor
Disiplina Nazism, propaganda in Nazi Germany, military dictatorship, polítika, militar, painting, Führerprinzip
Lugá di ofishi Linz, Viena, München, Berlin, Berghof, Wolf's Lair, Führerbunker
Obra
Influensia pa Paul Devrient, Georg von Schönerer, Karl Lueger, Karl Hermann Wolf, Leopold Poetsch, Dietrich Eckart, Max Erwin von Scheubner-Richter, Alfred Rosenberg, Houston Stewart Chamberlain, Richard Wagner, Friedrich Nietzsche
Lenga literario Alemán
Obra notabel Mein Kampf
Polítiko
Ideologia polítiko Nazism, antisemitism, white supremacy, anti-communism, anti-Romanyism, Nordicism, laconophilia
Partido polítiko German Workers' Party, Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei
Kandidato den elekshon 1936 German parliamentary election and referendum, 1932 German presidential election, March 1933 German federal election
Militar
Ramo militar Imperial German Army, Wehrmacht, Bavarian Army, infantry, Reichswehr
Rango Gefreiter
unidat militar 16th Bavarian Reserve Regiment
Konflikto Prome Guera Mundial, Di Dos Guera Mundial, First Battle of Ypres, Battle of Fromelles, Battle of the Somme, Battle of Arras, Third Battle of Ypres, Spring Offensive, First Battle of the Marne, 1939 Invasion of Poland, Beer Hall Putsch
Religion
Religion , Positive Christianity, katolisismo
Famia
Famia Hitler Family
Kasá Eva Braun
Pareha Maria Reiter, Eva Braun, Geli Raubal
Tata Alois Hitler
Mama Klara Pölzl
Ruman Ida Hitler, Paula Hitler, Gustav Hitler, Edmund Hitler, Otto Hitler, Alois Hitler, Jr., Angela Hitler
Informashon di resistensia
Kondená high treason
Detenshon Landsberg Prison, Munich Prison
Físiko
Altura (cm) 175
Peso (kg) 72
Kolo di kabei brown hair
Kolo di wowo blue
Otro informashon
Partisipante pa Aktion T4, Holokousto, Beer Hall Putsch, Munich agreement
Presente den obra Kung Fury, Devil's Mistress, Mr Hilter and the Minehead by-election, Inglourious Basterds, Jojo Rabbit, Who Is This Man
firma
Imágen riba Wikimedia Commons Wikimedia Commons
(en) IMDb-profiel
[Editá Wikidata] · [Manual]

Adolf Hitler (☆ 20 di aprel 1889 na Braunau am Inn - † 30 di aprel 1945 na Berlin), tabata un militar i polítiko di Alemania, mas konosí komo lider di Partido Nazi (Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei). El a bira kansier di Alemania na 1933 i, despues a konsolidá poder komo diktador bou di e sistema totalitario di Nazismo.[1]

Bida tempran i karera

[editá | editá fuente]

Hitler a nase na Braunau am Inn, un pueblo na frontera entre Austria i Alemania.[2] Den su hubentut, el a muda pa Viena, kaminda el a intentá, sin éksito, pa bira artista. Durante Guera Mundial I, el a sirbi komo soldá pa Alemania, eksperensia ku a influensiá hopi di su ideanan polítiko i nashonalista.

Asenso na poder

[editá | editá fuente]

Despues di e guera, Hitler a hunga un papel importante den e reorganisashon di Partido Nazi. El a bira su lider i a usa propaganda, retórika i violensia polítiko pa gana apoyo popular. Na 1933, el a wòrdu nombrá kansier di Alemania, i pronto despues el a eliminá oposishon polítiko pa establesé un estado totalitario.

Régimen i Guera Mundial

[editá | editá fuente]

Bou di su liderasgo, Alemania a bira un estado diktatorial, karakterisá pa represion, propaganda i kontrol total di e sosiedat. Hitler a sigui un polítika agresivo di ekspanshon teritorial, ku a resultá den e kuminsamentu di Guera Mundial II na 1939.

Durante e guera, su régimen tabata responsabel pa e Holokousto, den kua miones di hende, prinsipalmente hudiu, a wòrdu perseguí i asesiná.

Na 1945, ora ku forsanan aliá a drenta Alemania i derota tabata inminente, Hitler a kometé suisidio den su bunker na Berlin. Poko despues, Alemania a rendí, poniendo fin na Guera Mundial II den Oropa.

Literatura

[editá | editá fuente]
  • Adolf Hitler: Sein Leben, Seine Reden, 1923 - E. Boepple - München (ku Adolf-Viktor von Koerber)
  • Mein Kampf, 1924 - Franz Eher Nachfolger - München
  • Hitlers Zweites Buch: Ein Dokument aus dem Jahr 1928, 1961 - Deutsche Verlags-Anstalt - Stuttgart