Artemis II
| Parti di | Artemis program |
|---|---|
| Pais | Estadonan Uni di Merka |
| Presedí pa | Artemis I |
| Siguí pa | Artemis III |
| Evento notabel | rocket launch, splashdown |
| Start point | Kennedy Space Center Launch Complex 39B |
| Vessel | Integrity |
| Space launch vehicle | Space Launch System Block 1 |
| Operado | NASA |
| Crew member | Reid Wiseman, Victor J. Glover, Christina Koch, Jeremy Hansen |
| UTC date of spacecraft launch | 1 aprel 2026 |
| Location of landing | North Pacific Ocean |
| UTC date of spacecraft landing | 11 aprel 2026 |
| Wèpsait ofisial | https://www.nasa.gov/mission/artemis-ii/ |
| Describi pa URL | https://www.bbc.co.uk/news/articles/cdj7e11pw10o |

Artemis II, konosí komo Exploration Mission-2 (EM-2) te ku mei 2019, ta e di dos buelo espasial di NASA su programa Artemis, lansá for di Kennedy Space Center dia 1 di aprel 2026. E mishon di explorashon, ku un durashon di aproksimadamente dies dia, a manda kuater astronouta den un buelo di tipo flyby rònt di Luna.
E tripulashon ta konsistí di:
- Reid Wiseman (NASA)
- Victor Glover (NASA)
- Christina Koch (NASA)
- Jeremy Hansen (Canadian Space Agency)
Artemis II ta e promé mishon ku tripulashon di Space Launch System (SLS) i nave espasial Orion. Tambe, e ta e promé biaha desde Apollo 17 na 1972 ku hende ta biaha mas aleu di e órbita i gravedat di planeta tera. Durante e mishon, Orion ta yega na un distansia aproksimá igual entre Tera i Luna.
Dia 6 di aprel 2026, pa 1:56 p.m. EDT (17:56 UTC),[1] Artemis II a kibra e rèkòrt di Apollo 13 pa e distansia mas leu ku hende a biaha for di Tera.[2]
Programa Artemis
[editá | editá fuente]Artemis II ta un paso krusial den programa Artemis, ku tin komo meta pa establesé un presensia humano sostenibel riba Luna i eventualmente prepará pa mishonnan humano pa Mars.
E mishon ta balidá sistemanan esensial manera:
- seguridat di tripulashon
- navigashon den espasio hundu
- sistema di soporte di bida
- kapasidat di reentrada den atmósfera di Tera
Mishon i importansia
[editá | editá fuente]Artemis II ta sirbi komo un buelo di prueba ku tripulashon, ku ta prepará pa mishonnan siguiente di e programa Artemis, ku tin komo meta pa bolbe manda hende bèk pa superfisie lunar.
Originalmente, e mishon tabatin komo meta pa sostené e programa di redirekshon di asteroide. Despues ku e programa Artemis a wòrdu formalmente establesé na 2017, e ophetivonan di mishon a wòrdu adaptá.
E trayektoria di Artemis II ta similar na Apollo 8 na 1968, ku tabata e promé buelo humano rònt di luna. Sinembargo, su trayektoria di regreso liber ta mas komparabel ku esun di Apollo 13, aunke Artemis II lo biaha mas leu for di luna.

E mishon ta históriko pa varios motibu:
- Victor Glover (49) lo bira e promé persona di koló ku ta biaha mas aya di órbita di tera
- Jeremy Hansen (50) lo bira e promé no-merikano den un mishon lunar
- Christina Koch (47) lo bira e promé muhé ku ta hasi un buelo lunar
- Reid Wiseman (50) ta e komandante di e mishon i e persona di edad mas halto pa biaha mas leu di orbita di planeta tera[3]
Ademas, ta antisipá ku Artemis II lo kibra varios rèkòrt di buelo espasial humano, inkluyendo:
- distansia mas leu for di tera: ±406.773 km
- distansia mas leu pasando luna: ±7.600 km
- velosidat di reentrada: mas o ménos 40.000 km/ora