Salta pa kontenido

Brùgnan na Willemstad (Kòrsou)

Di Wikipedia, e ensiklopedia liber
 E artíkulo aki ta skirbí na ortografia di papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.

Brùgnan di Willemstad ta e kolekshon di brùg ku ta konektá e diferente parti di Willemstad, kapital di Kòrsou. E sentro históriko di e siudat, Punda, Otrobanda i Scharloo, ta separá dor di Bahia di Santa Ana i Waaigat, dos kurpa di awa ku ta konektá ku Laman Karibe.

Brùgnan a hunga un ròl esensial den desaroyo urbano i ekonómiko di Willemstad, fasilitando konekshon entre e zonanan históriko i modernisando mobilidat den e siudat. Awendia tin sinku brùg prinsipal den Willemstad.

Historia

[editá | editá fuente]
Van den Brandhofbrug
Van den Brandhofbrug (1883-1928), e promé konekshon fiho entre oria na Willemstad.

Promé konekshonnan

[editá | editá fuente]

Promé ku tabatin brùg, transporte entre Punda, Otrobanda i Scharloo tabata wòrdu realisá pa medio di ponchi (barku ku fondo plat propulsá pa remamentu). Tambe tabatin brùgnan kologá chikí riba Rifwater na Otrobanda, inkluí dos ku nòmber popular: "Kòrta orea" i "Pasa kontrami".[1]

Desaroyo riba Waaigat

[editá | editá fuente]

E promé konekshon permanente riba Waaigat i e promé konekshon fiho entre oria na Willemstad tabata Van den Brandhofbrug (1883-1929). E brùg aki, di tipo subibaha (ophaalburg), tabata konektá Punda ku Scharloo i a wòrdu nombrá pa Nicolaas van den Brandhof, gobernador di Kòrsou den e époka ei (1882–1890).

Despues di a wòrdu remplasá na 1928 pa Koningin Wilhelminabrug, situá un poko mas pariba, Van den Brandhofbrug a wòrdu basha abou. Koningin Wilhelminabrug a wòrdu kompletamente renobá na 2005.

Riba e mesun sitio ku Van den Brandhofbrug, L.B. Smithbrug a wòrdu konstruí na 2007, un brùg moderno pa peaton ku a wòrdu duná e nòmber di e konsul merikano Leonard Burlington Smith (1881-1898).

Na 2016, Prinses Amaliabrug a wòrdu habrí banda pariba di Koningin Wilhelminabrug. E ta un reinterpretashon moderno di e brùg históriko Van den Brandhofbrug.[2][3][4]

Desaroyo riba Bahia di Santa Ana

[editá | editá fuente]

E promé brùg pa krusa bahia di Santa Ana ta Koningin Emmabrug, habrí na 1888. E ta e úniko brùg di ponton di palu na mundu ainda den uso. Na 1939, el a wòrdu renobá kompletamente, ku reuso di solamente e pontonnan original.

Despues di e apertura di Koningin Julianabrug na 1974 komo e di dos brùg pa span bahia di Santa Ana, Koningin Emmabrug a wòrdu será pa tráfiko di outo i a keda eksklusivamente pa peaton.

Ku un altura di mas ku 56 meter, Koningin Julianabrug ta un di e brùgnan mas haltu den Karibe.[2][5]

Lista di brùg na Willemstad

[editá | editá fuente]
ImagenNòmberLugáTipoHabríLarguraUso
Koningin EmmabrugKoningin EmmabrugBahia di Santa Anabrùg di ponton1888168 meterpeaton
Koningin WilhelminabrugKoningin WilhelminabrugWaaigatbrùg di subibaha (ophaalbrug)1928no disponibeltráfiko i peaton
Koningin JulianabrugKoningin JulianabrugBahia di Santa Anabrùg di bog1974± 500 metertráfiko
L.B. SmithbrugL.B. SmithbrugWaaigatbrùg di subibaha (ophaalbrug)2007no disponibelpeaton
Prinses AmaliabrugPrinses AmaliabrugWaaigatbrùg di subibaha (ophaalbrug)201626 meterpeaton