Bruheria
Supkategoria di | Superstishon, magic, belief, intentional human activity, religious crime ![]() |
---|---|
Praktiká pa | practitioner of witchcraft, brua, warlock ![]() |
Bruheria ta un práktika spiritual ku hopi biaha ta asosiá ku paganismo i su vários religion. Kreensia den bruheria ta komun den hopi kultura for di tempu antiguo, i interpretashon di e fenómeno ta varia signifikantemente di un kultura pa otro. Algun teoria ta konektá bruheria oropeo ku religionnan pagano di fertilidat antiguo, ounke esaki no a wòrdu probá. E figura di un brua (praktikante di bruheria) tin un rol importante den e folklor di hopi kultura, i ta parti integral di kultura popular.
Bruheria den Karibe
[editá | editá fuente]Den region karibense, spesialmente den lugánan ku tin un diaspora afrikano fuerte, bruheria a evolushoná den un konteksto nobo, integrando elementonan di e sistema di kreensia tradishonal afrikano ku esnan kristian i indígena. Tur komunidat ta interpretá bruheria na su manera partikular, i e práktikannan por kambia di sanashon spiritual i protekshon te manipulashon òf influensia sobrenatural.
Algun ehempel prominente:
- Montamentu – Un sistema di práktika religioso-spiritual na Kòrsou (i parsialmente Boneiru i Aruba) ku ta enbolbí venerashon di santu i ansestronan, sanashon spiritual, i aktividatnan relashoná ku brua.
- Obeah – Un sistema di bruheria popular den Karibe anglofóniko (manera Jamaica, Guyana, Trinidad i Tobago, ku ta enbolbí tantu sanashon komo maldishon. Durante epóka kolonial, e práktika aki tabata prohibí.
- Santeria – Originá na Cuba, santeria ta un sinkretismo di religion Yoruba i Katolisismo. E ta enbolbí adorashon di "orisha's" (spiritunan divino), ofrenda i ritualnan elaborá.
- Vudu – Un sistema spiritual di Haiti, ku ta enserá komunikashon ku lwa (spiritu), dansa, músika, i ritu. Ounke vudu no ta idéntiko na bruheria, hopi biaha e ta wòrdu konfundí ku bruheria den kultura popular.[1]
- Winti – Un religion afrosürnameño ku ta integrá spiritu natural i ansestral. E práktika ta enfoká riba balansa, sanashon, dansa, i komunidat.
Ounke ku kada sistema tin su origen i forma propio, nan ta kompartí elementonan komun: rèspèt ansestral, uso di ritualnan pa restorá balansa, i komunidat komo sentro di poder spiritual.
Mira tambe
[editá | editá fuente]Lista di referensia
[editá | editá fuente]- Brown, David H. Santería Enthroned: Art, Ritual, and Innovation in an Afro-Cuban Religion. University of Chicago Press, 2003.
- Desmangles, Leslie G. The Faces of the Gods: Vodou and Roman Catholicism in Haiti. University of North Carolina Press, 1992.
- Hutton, Ronald. The Triumph of the Moon: A History of Modern Pagan Witchcraft. Oxford University Press, 1999.
- Levack, Brian P. The Witch-Hunt in Early Modern Europe. 4th ed., Routledge, 2016.
- Long, Edward. The History of Jamaica. Vol. II, London, 1774.
- Marshall, Ruth. Political Spiritualities: The Pentecostal Revolution in Nigeria. University of Chicago Press, 2009.
- Murphy, Joseph M. Santería: African Spirits in America. Beacon Press, 1993.
- Paton, Diana. The Cultural Politics of Obeah: Religion, Colonialism and Modernity in the Caribbean World. Cambridge University Press, 2015.
- Purkiss, Diane. The Witch in History: Early Modern and Twentieth-Century Representations. Routledge, 2001.
- Simpson, George Eaton. Jamaican Revivalist Cults. Yale University Publications in Anthropology, 1940.
- Toren, Christina, and Rosemary Joyce, eds. The Anthropology of Religion: A Handbook. Berg, 2009.
- UNESCO. “Intangible Cultural Heritage.” https://ich.unesco.org/
- van Wetering, Jan. Winti: Een Afro-Surinaamse godsdienst in de moderne wereld. KITLV Uitgeverij, 1998.
Fuente, nota i/òf referensia
|