CITES
| Idioma di obra/nomber | Ingles, franses, spaño |
|---|---|
| Fecha | 3 mart 1973 |
| Wèpsait ofisial | https://cites.org/ |
| Effective date | 1 yüli 1975 |
| Amended by | AMENDMENT TO ARTICLE XI, PARAGRAPH 3, SUB-PARAGRAPH (a) OF THE CONVENTION ON INTERNATIONAL TRADE IN ENDANGERED SPECIES OF WILD FAUNA |
| Depositary | Swiss Federal Council |
| Maintained by | Secretariat of the Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora |
| Law identifier | 昭和55年条約第25号 |

Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora (“Konvenshon riba Komersio Internashonal di Espesienan den peliger di Ekstinshon di Founa i Flora Salvahe"), abreviá CITES ta un tratado internashonal.[1] E meta prinsipal di e tratado ta sigura ku komersio internashonal di animal i mata salvahe no ta pone nan eksistensia den peliger. Esaki ta wòrdu hasi pa medio di un sistema di permiso di importashon i (re)eksportashon.
E tratado ta data di 1973 i a bai na vigor na 1975. Te ku 2016 el a wòrdu ratifiká pa 183 pais. Den e tratado tin reglanan stipulá pa protehá alrededor di 5.800 espesie di animal i 30.000 espesie di mata. Pa e espesienan aki a traha tres lista komo anekso, indikando nan nivel di protekshon.[2] Nan ta:
- Lista I: espesie ku ta menasá ku ekstinshon i pues no por tuma for di naturalesa pa eksportashon. Algun ehèmpel: bayena i dòlfein, olifanti, rinoceronte, hopi espesie di makaku, tiger, hopi espesie di lora, turtuga, lagadishi, Agave parviflora, Aloe rauhii, i Vanda coerulea.
- Lista II: espesie por wòrdu eksportá solamente si un pèrmit di CITES a wòrdu emití. Esaki ta inkluí, por ehèmpel, hopi espesie di predadó i krokodel, tur kolebra gigante, vários molusko, hopi espesie di koral, i e sukulentenan Didierea madagascariensis i Didierea trollii di Madagascar. Sientífikonan ta evaluando kontinuamente si ainda por emití pèrmitnan.
- Lista III: espesie ku nan eksportashon ta wòrdu monitoriá dor di e pais kaminda e espesie tin presensia i ta pidi asistensia di otro paisnan.
No solamente e animalnan bibu i matanan di e espesie designá ta wòrdu protehá, pero tambe produktonan manera webu, pluma, rais òf (eskulturanan di) palu ta wòrdu protehá.
CITES ta aplikabel solamente pa e trafikashon (internashonal) di espesienan protehá, no pa protekshon lokal. Paisnan ku ta parti di e tratado di CITES ta obligá pa implementá legislashon nashonal ku ta protehá espesienan salvahe protehá.
Dor ku e listanan anekso di CITES ta referi solamente na espesienan den peliger di trafikashon, hopi biaha e listanan aki no ta korespondé ku e Lista Kòrá di IUCN. Pues, un espesie (krítikamente) menasá ku ekstinshon no nesesariamente ta un espesie (striktamente) protehá.
CITES na Karibe Hulandes
[editá | editá fuente]

Reino Hulandes ta forma parti di e Konvenio di CITES, i e tratado ta aplikabel tambe na Karibe Hulandes: Aruba, Kòrsou, Boneiru, Sint Maarten, Sint Eustatius, i Saba. Kada isla tin su propio base legal pa implementá e obligashonnan di CITES, ku ta inkluí kontrol riba (re)eksportashon i importashon di espesie protehá manera koral, reptil, orkidia, i otro. Ku e implementashon di CITES a pone fin na e kontrabanda di animal i mata, partikularmente para i kueru di reptil, for di Venezuela i Colombia via Aruba i Kòrsou.[3][4]
Aruba ta forma parti di e Konvenio di CITES desde dia 29 di mart 1995. E Departamento di Naturalesa i Medio Ambiente (DNM) ta e outoridat nashonal pa implementashon i monitor. Eksportashon di ophetonan protehá, manera koral, karkó (Lobatus gigas, antes Strombus gigas) i sierto mata salvahe ta prohibí òf suheto na reglanan strikto.
Desde dia 30 di novèmber 1999 Antias Hulandes, forma tempu ei pa e sinku otro islanan di Karibe Hulandes, a implementá e Konvenio di CITES. Na Kòrsou, e kuerpo enkargá pa su implementashon ta e Ministerio di Salubridat, Medio Ambiente i Naturalesa. E pais tambe a prohibí eksportashon di varios produkto di orígen natural, inklusivo di koral i karkó.
Den 2010, "Wet grondslagen natuurbeheer & -bescherming BES"[5] a kuminsa reglá implementashon di CITES den Boneiru, Sint Eustatius i Saba. E lei aki ta stipulá prohibishon di eksportashon di animal i mata protehá bibu of morto, inkluso pa Hulanda, sin permiso ofisial.[6] Koral i karkó ta protehá striktamente. Den Hulanda Karibense tin kasi 200 espesie ku ta menshoná riba e listanan I òf II di CITES.
E tabla aki bou ta duna un resumen di e leinan lokal, outoridatnan ku ta otorgá pèrmit i entidatnan ku ta enkargá pa hasi kontrol i enforsa e leinan riba kada isla. Den varios kaso eksportashon sin pèrmit ta prohibí, i violashon di e reglanan aki por kondusí na but i/òf persekushon penal.
| Isla | Leinan CITES lokal | Outoridat pa pèrmit | Kuerpo di kontrol i enforsamentu | Nota |
|---|---|---|---|---|
| * Lv Natuurbescherming (2007) * Landsbesluit CITES | Departamento di Naturalesa y Ambiente (DNM) | Duana, KPA, DNM | Leinan nashonal ta regulá exportashon di espesie protehá, inkluyendo koral. | |
| * Lv Grondslagen Natuurbeheer & -bescherming (1998) * Uitvoeringsbesluit CITES | Departamento di Maneho Ambiental | Duana, polis | Exportashon di flora i founa protehá ta regulá; koral no por eksportá sin pèrmit. | |
| * Wet natuurbeheer & -bescherming BES (2010) * Besluit uitvoering CITES BES | LVV Bonaire ku Servisio di Reino Hulanda Karibense (RCN) | RCN, duana, polis | Varios espesie ta bou di protekshon; eksportashon di espesienan riba lista ta eksigí pèrmit. | |
| Saba Conservation Foundation (SCF) ku RCN | SCF, duana, polis | Espesie marino den protekshon spesial; eksportashon pa investigashon eksigí pèrmit. | ||
| STENAPA ku RCN | STENAPA, duana | Flora i founa protehá; eksportashon ta eksigí pèrmit. | ||
| * National Decree to Implement CITES Obligations under the Kingdom Charter | Nature Foundation Sint Maarten | Duana, polis, Nature Foundation | Pèrmit ta nesesario; enforsamentu ta den desaroyo. |
Espesie protehá den Karibe Hulandes
[editá | editá fuente]Den Karibe Hulandes, hopi di e siguiente gruponan di organismo ta protehá bou di CITES:
- Koral (p.e. Acropora palmata)
- Karkó (Lobatus gigas)
- Turtuga marino (Cheloniidae i Dermochelyidae)
- Kadushi i orkidia salvahe
- Lora di Kòrsou (Amazona barbadensis) i Prikichi di Aruba (Eupsittula pertinax arubensis)
Link eksterno
[editá | editá fuente]- CITES.org – wepsait ofisial di CITES
- Cites Communication material, DCNA
- Departamento di Natura y Medio Ambiente Aruba
- Informatiemateriaal beschermde dier- en plantensoorten (CITES) Caribisch Nederland ontwikkeld, RCN
- Nature Foundation Sint Maarten
- Uitvoeringsbeschikking Lv grondslagen natuurbeheer en -bescherming (P. B. 1998, no. 49)
Fuente, nota i/òf referensia
|