Jump to content

Demokrasia partisipativo

Di Wikipedia, e ensiklopedia liber
 E artíkulo aki ta skirbí na ortografia di papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.
demokrasia partisipativo
Supkategoria didemokrasia Editá

Demokrasia partisipativo ta un forma di gobernashon den kua siudadanonan tin un papel aktivo den e proseso di tuma desishon polítiko, mas ayá di solamente elegí representantenan den elekshon.[1] E sistema aki ta pone enfasis riba e idea ku pueblo mes mester tin oportunidat pa influensiá i duna forma na polítika públiko kontinuamente, pa medio di diferente mekanismonan di partisipashon.

Komo modelo di gobernashon demokrasia partisipativo ta un kombinashon di elementonan di demokrasia direkto i demokrasia representativo.[2]

Historia

[editá | editá fuente]
Carole Pateman, defensor di demokrasia partisipativo (2015)

E idea di demokrasia partisipativo a haya impulso durante siglo binti, partikularmente despues di e movementu pa derechonan sivíl na Merka i diferente movementu sosial na Oropa. A inspirá tambe pa pensadó polítiko manera Carole Pateman ku a argumentá pa mas enbolbimentu di siudadano den gobernashon. Den e dékadanan mas resiente, e desaroyonan riba e tereno digital a enserá uso di medionan nobo manera internet, e-mail i SMS i introdukshon di hèrmèntnan digital (manera e-democracy) a habri mas oportunidat pa un partisipashon mas amplio.

Karakterístikanan

[editá | editá fuente]

Otro for di demokrasia representativo, den kua siudadanonan ta delegá poder na representantenan elegí, demokrasia partisipativo ta buska enbolbí pueblo, individual i direktamente, den kada fase di e proseso polítiko. E por inkluí mekanismo, sea formal òf informal, manera:

  • konsulta popular
  • referèndùm
  • asamblea komun
  • presupuesto partisipativo
  • prosesonan di deliberashon komun

Ehempelnan ta:

  • Porto Alegre, Brasil – presupuesto partisipativo unda residente mes ta disidí kon e presupuesto públiko ta wòrdu gasta.
  • Suisa – referèndùm regular unda siudadano ta vota riba temanan legislativo.
  • Spaña – proseso di asamblea popular den komunidatnan lokal.

E ophetivo di demokrasia partisipativo ta oumenta transparensia, inklushon, i responsabilidat di e lider polítiko, i ta fortalesé e konfiansa di e siudadano den e sistema di gobernashon.

Literatura

[editá | editá fuente]
  • Pateman, Carole (1970). Participation and Democratic Theory. Cambridge University Press.
  • Fung, Archon, & Wright, Erik Olin (2003). Deepening Democracy: Institutional Innovations in Empowered Participatory Governance. Verso.
  • Sintomer, Yves et al (2016). Participatory Budgeting in Europe. Routledge.