Demokrasia partisipativo

Supkategoria di | demokrasia ![]() |
---|
Demokrasia partisipativo ta un forma di gobernashon den kua siudadanonan tin un papel aktivo den e proseso di tuma desishon polítiko, mas ayá di solamente elegí representantenan den elekshon.[1] E sistema aki ta pone enfasis riba e idea ku pueblo mes mester tin oportunidat pa influensiá i duna forma na polítika públiko kontinuamente, pa medio di diferente mekanismonan di partisipashon.
Komo modelo di gobernashon demokrasia partisipativo ta un kombinashon di elementonan di demokrasia direkto i demokrasia representativo.[2]
Historia
[editá | editá fuente]
E idea di demokrasia partisipativo a haya impulso durante siglo binti, partikularmente despues di e movementu pa derechonan sivíl na Merka i diferente movementu sosial na Oropa. A inspirá tambe pa pensadó polítiko manera Carole Pateman ku a argumentá pa mas enbolbimentu di siudadano den gobernashon. Den e dékadanan mas resiente, e desaroyonan riba e tereno digital a enserá uso di medionan nobo manera internet, e-mail i SMS i introdukshon di hèrmèntnan digital (manera e-democracy) a habri mas oportunidat pa un partisipashon mas amplio.
Karakterístikanan
[editá | editá fuente]Otro for di demokrasia representativo, den kua siudadanonan ta delegá poder na representantenan elegí, demokrasia partisipativo ta buska enbolbí pueblo, individual i direktamente, den kada fase di e proseso polítiko. E por inkluí mekanismo, sea formal òf informal, manera:
- konsulta popular
- referèndùm
- asamblea komun
- presupuesto partisipativo
- prosesonan di deliberashon komun
Ehempelnan ta:
- Porto Alegre, Brasil – presupuesto partisipativo unda residente mes ta disidí kon e presupuesto públiko ta wòrdu gasta.
- Suisa – referèndùm regular unda siudadano ta vota riba temanan legislativo.
- Spaña – proseso di asamblea popular den komunidatnan lokal.
E ophetivo di demokrasia partisipativo ta oumenta transparensia, inklushon, i responsabilidat di e lider polítiko, i ta fortalesé e konfiansa di e siudadano den e sistema di gobernashon.
Literatura
[editá | editá fuente]- Pateman, Carole (1970). Participation and Democratic Theory. Cambridge University Press.
- Fung, Archon, & Wright, Erik Olin (2003). Deepening Democracy: Institutional Innovations in Empowered Participatory Governance. Verso.
- Sintomer, Yves et al (2016). Participatory Budgeting in Europe. Routledge.
Fuente, nota i/òf referensia
|