Jump to content

Enbehesementu

Di Wikipedia, e ensiklopedia liber
 E artíkulo aki ta skirbí na ortografia di papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.
enbehesementu
Supkategoria didevelopmental process, degradation, senescence Editá
Parti didevelopmental process Editá
Causaincrease Editá
Studiá paageing research, gerontology Editá
Karakterisá paHallmarks of aging Editá

Enbehesementu (hulandes: veroudering; ingles: ag(e)ing) ta, den sentido general, e proseso di kambio ku ta okurí den sernan bibu den transkurso di tempu, i ku por inkluí kambionan físiko, sikológiko i sosial.[1][2] E término ta referí prinsipalmente na hende, mas tambe na hopi otro bestia i fungi. Kualke tipo di organismo, manera por ehèmpel algun bakteria, mata perenial i siertu bestia simpel, por konsiderá komo potensialmente biológikamente inmortal.

Enbehesimentu humano

[editá | editá fuente]

Den e siklo di bida humano, e bida ta kuminsá ku un fase di kresementu i desaroyo, for di infansia te adulto. E término enbehesementu ta referí spesífikamente na e último parti di e fase di adulto, kaminda por observá kambio gradual den funshonamentu físiko, kapasidat mental i den relashonnan sosial.

Aspektonan biológiko i sosial ta hunga un ròl importante den e prosesonan di enbehesementu humano. E rama di siensia ku ta dediká na e estudio di enbehesementu ta wòrdu yamá gerontologia. Segun statistik mundial, di e mas o ménos 150.000 hende ku ta muri tur dia rònt mundu, aproksimadamente dos tersera parti ta muri di kondishonnan relashoná ku edat.[3]

Enbehesementu den demografia

[editá | editá fuente]

Den demografia, e término enbehesementu ta referí na e kambio den e struktura di edat di un poblashon. Esaki ta wòrdu yamá enbehesementu di poblashon, un fenòmeno ku ta okurí ora e proporshon di hende di edat ta oumentá relativamente kompará ku e kantidat di mucha i adulto hòben, a konsekuensia di faktornan manera oumento di durashon di bida i kaida di e tasa di nasementu.

Mira tambe

[editá | editá fuente]