Enbehesementu
| Supkategoria di | developmental process, degradation, senescence |
|---|---|
| Parti di | developmental process |
| Causa | increase |
| Studiá pa | ageing research, gerontology |
| Karakterisá pa | Hallmarks of aging |
Enbehesementu (hulandes: veroudering; ingles: ag(e)ing) ta, den sentido general, e proseso di kambio ku ta okurí den sernan bibu den transkurso di tempu, i ku por inkluí kambionan físiko, sikológiko i sosial.[1][2] E término ta referí prinsipalmente na hende, mas tambe na hopi otro bestia i fungi. Kualke tipo di organismo, manera por ehèmpel algun bakteria, mata perenial i siertu bestia simpel, por konsiderá komo potensialmente biológikamente inmortal.
Enbehesimentu humano
[editá | editá fuente]Den e siklo di bida humano, e bida ta kuminsá ku un fase di kresementu i desaroyo, for di infansia te adulto. E término enbehesementu ta referí spesífikamente na e último parti di e fase di adulto, kaminda por observá kambio gradual den funshonamentu físiko, kapasidat mental i den relashonnan sosial.
Aspektonan biológiko i sosial ta hunga un ròl importante den e prosesonan di enbehesementu humano. E rama di siensia ku ta dediká na e estudio di enbehesementu ta wòrdu yamá gerontologia. Segun statistik mundial, di e mas o ménos 150.000 hende ku ta muri tur dia rònt mundu, aproksimadamente dos tersera parti ta muri di kondishonnan relashoná ku edat.[3]
Enbehesementu den demografia
[editá | editá fuente]Den demografia, e término enbehesementu ta referí na e kambio den e struktura di edat di un poblashon. Esaki ta wòrdu yamá enbehesementu di poblashon, un fenòmeno ku ta okurí ora e proporshon di hende di edat ta oumentá relativamente kompará ku e kantidat di mucha i adulto hòben, a konsekuensia di faktornan manera oumento di durashon di bida i kaida di e tasa di nasementu.
Mira tambe
[editá | editá fuente]Referensia
|