Jump to content

Físika

Di Wikipedia, e ensiklopedia liber
 E artíkulo aki ta skirbí na ortografia di papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.
Físika
Supkategoria dinatural science, physical science Editá
Ta studiamateria, energy Editá
Hashtagphysics Editá
Historiahistory of physics Editá
Praktiká pafisiko, professor of physics, Doctor of Sciences in Physics and Mathematics, physics student Editá
Model itemastrophysics, experimental physics Editá
Entry in abbreviations tablefizik., Fiz Editá
Sait Stack Exchangehttps://physics.stackexchange.com/, https://physics.stackexchange.com Editá
Etikèt na Stack Exchangehttps://math.stackexchange.com/tags/physics, https://cstheory.stackexchange.com/tags/physics Editá

Físika ta e siensia ku ta trata e propiedatnan general di materia, radiashon i energia, i tambe nan komportashon den espasio i tempu. Físikonan ta studia fenómenonan manera forsa, moveshon, ekilibrio, kalor, lus, zonido, magnetismo i elektrisidat. Físika ta un di e disiplinanan sientífiko mas fundamental. Su meta prinsipal ta pa splika kon mundu ta funshoná i ta wòrdu konstruí, for di universo te na e partikulonan di mas chikitu.

Mayoria idioma ta usa un variante di e palabra físika, nombrá pa e obra di Aristóteles Φυσικὴ ἀκρόασις (Phusikè akroasis).

Komo un siensia natural, físika ta wòrdu praktiká den un interkambio konstante entre teoria i eksperimento: teorianan ta kondusí na eksperimentonan, miéntras ku eksperimentonan por inspirá teorianan nobo òf prueba pa mas refinashon. Aunke teorianan físiko hopi bia ta kompleho, ta hasi esfuerso pa simplisidat. Albert Einstein a ekspresá esaki ku e deklarashon ku un splikashon mester ta "mas simpel posibel, pero no mas simpel", es desir simplisidat no mester bini na kosto di eksaktitut.

Prinsipionan físiko ta importante pa numeroso tereno di investigashon relashoná, manera biofísika i teknologia. P'esei, un delimitashon estrikto di físika ta difísil pa definí. Métodonan i téknikanan desaroyá den físika hopi bia ta wòrdu apliká den otro siensianan i por lanta preguntanan nobo einan, inkluyendo den matemátika i filosofia.

Hopi teknologia a surgi for di konosementu optené for di físika. Konosementu di elektromagnetismo, físika di estado sólido i físika nuklear a permití e desaroyo di produktonan ku a kambia sosiedat moderno profundamente, manera televishon, kòmpiuter, aparato di kas i armanan nuklear. Avansenan den termodinámika a stimulá industrialisashon, miéntras ku desaroyonan den mekanika a kontribuí na e desaroyo di kalkulo diferensial.