Fei-Fei Li
| Fei-Fei Li | ||
|---|---|---|
| 李飛飛 | ||
| Informashon básiko | ||
| Nasementu | 3 di yüli 1976 Bejing | |
| Edukashon | ||
| Alma mater | Universidat di Princeton, California Institute of Technology | |
| Studiante doktorá |
Andrej Karpathy, Juan Carlos Niebles, Yuke Zhu, Justin Johnson, Benjamin Poole, Serena Yeung-Levy, Timnit Gebru, Jia Deng, Hao Su, Jim Fan, Kuan Fang, Chengshu Li | |
| Promotor | Pietro Perona, Christof Koch | |
| Informashon profeshonal | ||
| Ofishi | ingeniero eléktriko | |
| Disiplina | computer science, artificial intelligence, computer vision | |
| Lugá di ofishi | Stanford | |
| Famia | ||
| Kasá | Silvio Savarese | |
| Yu | 2 | |
| Otro informashon | ||
| Miembro di | American Academy of Arts and Sciences, ACM, ACM | |
| Partisipante pa | World Economic Forum Annual Meeting 2018 | |
| Distinshon | 100 Muhé (2019)[1] | |
| Imágen riba | ||
| Wèpsait ofisial | ||
| (en) IMDb-profiel | ||
| [Editá Wikidata] · [Manual] | ||
Fei-Fei Li (chines: 李飞飞; ☆ 3 di yüli 1976 na Bejing)[2] ta un sientífiko di kòmpiuter sino-merikano, famosamente konosí pa su trabou pionero den inteligensia artifisial (AI), partikularmente den e área di vishon di kòmpiuter. Li ta mihó konosí komo kofundadó di ImageNet, un sèt di dato fundamental ku a permití un saltu grandi den desaroyo di vishon di kòmpiuter den e añanan 2010.[3][4][5][6]
Li ta profesor di siensia di kòmpiuter (Sequoia Capital Professor) na Universidat Stanford, kaminda e ta sirbi tambe komo kodirektor di e Instituto di Stanford pa Inteligensia Artifisial sentrá riba hende (HAI) i komo kodirektor di e Stanford Vision & Learning Lab (SVL).[7][8] EL a fungí komo sientífiko kabesante pa AI/Machine Learning na Google Cloud i komo direktor di e Laboratorio di Inteligensia Artifisial di Stanford di 2013 te 2018.[9] Ademas, el a sirbi den e hunta di direktiva di Twitter.[10]
Na 2017, el a kofundá AI4ALL, un organisashon sin fin di lukro dediká na oumentá diversidat i inklushon den e mundu di inteligensia artifisial, spesialmente entre studiante hoben.[11][12] Su ekspertisio di investigashon ta inkluí inteligensia artifisial, siñamentu di mashin, siñamentu profundo, vishon di kòmpiuter i neurosiensia kognitivo.[13]
Li a risibí un kantidat importante di rekonosimentu internashonal. Na 2023, el a wòrdu nombrá komo un di e 100 Personanan Mas Influente den AI segun revista Time.[14] Den mesun aña, e a risibí e Intel Lifetime Achievements Innovation Award pa su kontribushon duradero den AI. Li ta miembro di e Akademia Nashonal di Ingenieria,[15] a wòrdu eligí den e Akademia Nashonal di Medisina na 2020, i den e Akademia Merikano di Arte i Siensia na 2021.[15]
Dia 3 di ougùstùs 2023, e Sekretario-General di e Nashonnan Uni, António Guterres, a nombrá Li komo miembro di e Hunta di Konseho Sientífiko di e organisashon.[16][17] Na 2024, Li a wòrdu inkluí den e lista A100 di Gold House, ku ta selektá lidernan influente asiátiko-merikano.[18] Den mesun aña, el a rekoudá USD 230 mion pa e startup World Labs, ku el a funda huntu ku tres kolega. E kompanía ta traha riba un tipo nobo di inteligensia artifisial, deskribí komo “inteligensia espasial”, ku tin e kapasidat pa komprondé i razoná tokante e mundu físiko tridimenshonal.[19]