Frater Arnoldo
| Frater Arnoldo | ||
|---|---|---|
| Imagen desea: Frater Arnoldo | ||
| Informashon básiko | ||
| Nòmber kompleto | Adrianus Nicolaas Broeders | |
| Alias | Frater Arnoldo | |
| Nasementu | 23 di aprel 1906 | |
| Fayesimentu | 9 di mei 1981 Otrobanda | |
| Informashon profeshonal | ||
| Ofishi | religioso, misionero, outor | |
| Konosi pa | Investigashon botániko na Aruba, Kòrsou i Boneiru | |
| Religion | ||
| Religion | Katóliko | |
| Órden di kombento | Fraternan di Tilburg | |
| Konsagradó | 1929 | |
| Otro informashon | ||
| Distinshon | Kabayero den Orden di Oranje-Nassau (1985) | |
Adrianus Nicolaas Broeders (☆ 23 di aprel 1906 na Stratum, Hulanda – † 9 di mei 1981 na Otrobanda), mihó konosí komo Frater Arnoldo, tabata un misionero katóliko hulandes i miembro di e kongregashon di Fraternan di Tilburg. El a bira konosí na Antias Hulandes komo fotógrafo, investigadó botániko i konosedó di flora i fauna di Aruba, Kòrsou i Boneiru.[1] Su trabou pionero den siensia i enseñansa tabatin un impakto duradero riba e region.
Biografia
[editá | editá fuente]Broeders a nase i lanta na Hulanda. Dia 8 di september 1924, el a kuminsá su periodo di prueba serka e Fraternan di Tilburg, i na ougùstùs 1929 a hasi su votonan definitivo. El a gradua komo maestro di skol dia 11 di yüni 1927.[2]
Dia 19 di novèmber 1930, frater Arnoldo a yega Kòrsou, unda el a wòrdu asigná na St.Thomas College. Durante su karera, ku a dura te 3 di yanüari 1966, el a traha komo dosente na vários institushon, inkluyendo Albertus College i tambe na un skol na Boneiru.[1]
Apènas sinku aña despues di su yegada na Kòrsou, su konosementu di naturalesa di e islanan ya tabata ampliamente rekonosí.[1] El a dediká su bida na estudio i dokumentashon di flora i fauna lokal, i regularmente a publiká artikulo i bukinan ku a atrae atenshon den e komunidat sientífiko.
Un momento importante den su desaroyo sientífiko tabata e bishita na 1930 di profesor L.M.R. Rutten, ku studiante, pa investigá geologia i flora di Islanan ABC. Frater Arnoldo a partisipá aktivamente den ekspedishonnan i a kontribuí na kolekshon i identifikashon di material sientífiko.[2]
Trabou sientífiko i publikashonnan
[editá | editá fuente]Inisialmente, frater Arnoldo a kontribuí na ilustrashon di bukinan di botánika. Ora frater Realino Jansen tabata prepará un buki pa skolnan di MULO na 1935, el a pidi Arnoldo pa suministrá material visual. Esaki a revela su talento eksepshonal komo fotógrafo di mata i bestia; su potretnan tabata ilustrashon esensial pa su propio publikashonnan.[2]
Entre su publikashonnan mas importante ta:
- Hylocereus undatus (1936, ku Pieter Wagenaar Hummelinck)
- Nos Kaktus (1945, 3 tomo)
- Zakflora – wat in het wild groeit en bloeit op Curaçao, Aruba en Bonaire (1954, 1964)
- Gekweekte en nuttige planten van de Nederlandse Antillen (1954, revisá na 1976)
- Prenda Antiyano (1958, ku R.G. Römer)
- Buniteza den secura (1961, ku F.B.M. Staarink)
- Handleiding tot het gebruik van inheemse en ingevoerde planten (1967)
Partikularmente su Zakflora a bira un gran éksito i a bende mas lihé di loke a spera, obligando un reimprenta di un edishon mas grandi.[1] Den añanan posterior, el a traha riba un di tres edishon di e obra aki, ku korekshonnan di Prof. Stoffers, aunke e proyecto no a keda kompletá pa motibu di salú.
Kontribushon na siensia
[editá | editá fuente]Frater Arnoldo a deskubrí i deskribí vários espesie di mata ku anteriormente no tabata dokumentá. Entre nan:
- Aulomyrcia curassavica (sin. Myrcia curassavica)
- Xylosma arnoldii (sin. X. flexuosa)
- Sorocea arnoldoi (sin. S. sprucei)
- 'Alternanthera arnoldiana (sin. A. olivae)
Ademas, el a forma parti di vários organisashon, manera Sirkulo di Estudio di Siensianan Natural pa Sürnam i Antias Hulandes, Museo di Kòrsou i Komishon pa Reforestashon di Antias Hulandes.[1]
Otro aktividatnan
[editá | editá fuente]Na 1961, Frater Arnoldo a organisá un eksposishon fotográfiko bou di e título Buniteza den sekura, ku a hala hopi atenshon. E eksposishon a wòrdu presentá tambe na vários siudat universitario na Hulanda, inkluyendo Amsterdam, Nijmegen, Utrecht, Leiden i Tilburg.[1]
Den añanan sesenta, el a kuminsá un kolekshon di konchi di region Karibe, ku el tabata planeá pa inkluí den un publikashon nobo. Desafortunadamente, su salú no a permití kompletá e proyekto.[1]
Fayesimentu
[editá | editá fuente]Frater Arnoldo a fayesé inesperadamente dia 9 di mei 1981 na Otrobanda, na edat di 75 aña, despues di a wòrdu interná na Sint-Elisabeth Hospital ku problema di kurason.[1]
Na 1977, el a wòrdu kondekorá komo Kabayero den Orden di Oranje-Nassau pa su kontribushonnan ekstraordinario na siensia i enseñansa.[1]
| Fuente, nota i/òf referensia |