Kampamentu di internamentu

Supkategoria di | prison camp ![]() |
---|---|
Has use | itnernamentu ![]() |
Faseta di | itnernamentu ![]() |
Pais | unknown value ![]() |

Un kampamentu di internamentu ta un fasilidat di detenshon temporal, kaminda gruponan di hende ta wòrdu interná pa motibu di siguridat durante guera òf un konflikto internashonal. Diferente di un prizòn komun, internamentu ta un forma di detenshon preventivo i ta normalmente sin kargo kriminal ni kondena di tribunal. E persona interná por ta refugiado, enemigo stranhero, òf inkluso siudadano di e mesun país ku ta deten'é bou di sospecho di peliger. Motibunan pa internamentu por inkluí: nashonalidat di un pais enemigo, sospecha di terorismo, traishon òf simpatia pa e enemigo, motibu polítiko òf krítika riba gobernashon.
Ehèmpelnan di internamentu: Den Union Sovietiko, disidente òf oponentenan polítiko tabata wòrdu interná den e asina yamá gulag. Na India Hulandes (awendia Indonesia), e poblashon oropeo tabata interná den kampamentunan hapones durante Guera Mundial II.
Den derechi internashonal kampamentunan di internamentu ta reglá bou di Konvenshon di Ginebra di 1929 i 1949. E regla ta protehé e detenidonan kontra abuso, i ta eksigi trato humano. Internamentu ta generalmente limitá na e periodo di guera òf emergensia.
Kampamentu di prezu di guera tambe ta wòrdu konsiderá komo kampamentunan di internamentu. E derechonan di prezu di guera ta ankrá den tratadonan internashonal manera e Promé Protokòl Adishonal na e Konvenshonnan di Ginebra. Tin biaha ta komprondé bou di internamentu tambe e enkarselashon di sòldánan den guera ku ta haya nan mes den teritorio neutral. Durante e Guera Mundial I, por ehèmpel, sòldánan ingles i belga tabata interná na Hulanda. Durante e Guera Franko-Prusiano (1870-1871), sòldánan franses tabata interná na Suisa.
E términonan kampamentu di internamentu i kampamentu di konsentrashon a wòrdu usá inisialmente pa fasilidatnan di detenshon similar. Sinembargo desde Guera Mundial II, e término kampamentu di konsentrashon a haya varios otro nifikashon, manera kampamentu di eksterminashon, kampamentu di labor òf kampamentu transitorio, dependiendo di su konteksto i funshon.

Karibe Hulandes
[editá | editá fuente]Despues di e invashon aleman na madre patria Hulanda dia 10 di mei 1940, e práktika di internamentu tambe a mira lus den e kolonianan hulandes, inkluyendo Karibe Hulandes i Sürnam). E idea tras di e internamentu aki tabata ku algun di e residente aleman lo por proveé inteligensia na e enemigu i asina forma un ‘di sinku kolumna’. Generalmente a sigui e struktura komun di internamentu, pero ku algun diferensia. Detenshon tabata riba orden di e gobernador; motivashon tabata un meskla di guera i siguridat, pero tambe polítika i supresion kolonial. Ademas di enemigo stranhero a interná refugiado, hudiu anti-nazista, simpatisante di e partido hulandes Movementu Nashonal-Sosialista (NSB) i krítiko i aktivistanan manera Medardo de Marchena.
Mira tambe
[editá | editá fuente]Fuente, nota i/òf referensia
|