Jump to content

Kímika

Di Wikipedia, e ensiklopedia liber
(Bo a yega aki pa via página Kimica)
 E artíkulo aki ta skirbí na ortografia di papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.
Kímika
Supkategoria diphysical science Editá
Significant personDmitri Mendeleev, Mikhail Lomonosov, Jabir ibn Hayyan Editá
Nòmber duná dialchemy Editá
Ta remplasáalchemy Editá
Ta studiachemical compound, group or class of chemical substances, elemento kímiko, chemical substance Editá
Hashtagchemistry Editá
Karakterisá pabranch of chemistry, chemical nomenclature Editá
Historiahistory of chemistry Editá
Praktiká pakimiko, chemistry student Editá
Entry in abbreviations tablekimya. Editá
Sait Stack Exchangehttps://chemistry.stackexchange.com Editá
Etikèt na Stack Exchangehttps://engineering.stackexchange.com/tags/chemistry Editá

Kímika ta e siensia natural ku ta enfoká riba e estudio di e komposishon i struktura di supstansianan, e kambionan kímiko ku ta sosodé bou di sierto kondishonnan, i e leinan ku por wòrdu destilá for di esaki. Kímika ta relashoná ku biologia i físika. E ramo di siensia ku ta konektá e dos disiplinanan aki ta biokímika i kímika físiko, respektivamente. Disiplinanan nobo manera geokímika i kímika komputashonal tambe a surgi na e frontera ku otro siensianan natural.

Deskripshon general

[editá | editá fuente]

Tur supstansia ta trahá di atom. Atomonan por konektá ku otro a base di lasonan kímiko, formando strukturanan mas grandi.

  • Supstansia simpel ta konsistí di atòmnan di solomente un elemento kímiko, un ehèmpel ta zürstòf.
  • Komponente kímiko ta konsistí di atòmnan di múltiple elemento, awa ta simplemente un ehèmpel di esaki.

Atòmnan mes ta konsistí di proton, neutron i elektrón. Den un atòm neutral, e kantidat di proton ta igual na e kantidat di elektrón. E manera ku atòmnan ta kompartí òf interkambiá nan elektrónnan ta forma e base pa lasonan kímiko:

  • Den un laso kovalente, elektrónnan ta wòrdu kompartí igualmente entre dos atòm.
  • Den metal, e elektrónnan ta move manera un "laman" over tur e atòmnan.
  • Den un laso ióniko, elektrónnan ta desigualmente distribuí i (parsialmente) transferí di un atòm pa otro.

Ora supstansianan ta wòrdu kombiná sin kambia nan struktura molekular, e ta wòrdu yamá un meskla.

Reakshonnan kímiko

[editá | editá fuente]

Un komponente kímiko por wòrdu formá dor di e efektonan di temperatura, lus, vibrashon, radiashon, preshon òf katalisadónan. Hopi bia, e kombinashon di reaktantnan (komponentenan presente nan kuminsamentu di un reakshon kímiko) ta sufisiente pa inisiá un reakshon. Durante un reakshon kímiko, e manera ku atòmnan ta pega na otro ta kambia.

E velosidat di reakshon por varia konsiderablemente: formashon di rustu ta sosodé hopi pokopoko, miéntras ku eksploshon di dinamita ta kasi instantáneamente. Reakshonnan kímiko, manera asimilashon (konstrukshon di kompositonan) i disimilashon (kibramentu), tambe ta tuma lugá konstantemente den organismonan bibu. Huntu, nan ta forma metabolismo.

Elementonan i e tabel periódiko

[editá | editá fuente]

Elementonan kímiko ta wòrdu indiká pa símbolonan, generalmente derivá for di nan nòmbernan latin. Ehèmpelnan ta inkluí C pa karbon (carbonum) i Fe pa heru (ferrum).

Tur elemento konosí aktualmente (118 en total) por wòrdu areglá sistematikamente den e tabèl periódiko. Mas o ménos 92 di e elementonan aki (te ku uranium) ta okurí naturalmente. E restu ta wòrdu produsí artifisialmente den laboratorio; esakinan ta generalmente instabil i ta deskomponé denter di frakshon di un sekònde a base di dekadensia radioaktivo.