Klasifikashon di klima di Köppen
E klasifikashon di klima di Köppen, tambe konosí komo e klasifikashon di Köppen-Geiger, ta un sistema di klasifikashon di klima. El a wòrdu desaroyá na 1918 dor di e geógrafo, meteorólogo, biólogo, klimatólogo i botániko ruso-aleman Vladimir Köppen (1846–1940). Despues el a wòrdu refiná, partikularmente dor di e meteorologo i klimatologo aleman Rudolf Geiger (1894–1981).
E sistema ta a base di kresementu di mata. Köppen a determina límitenan di klima basá riba e temperaturanan promedio mínimo i máksimo mensual nesesario pa kresementu di sierto matanan.
Mata a hunga un ròl sentral den e investigashon di Köppen. El a puntra su mes dikon sierto espesie tabata òf no tabata krese den un área i a deskubrí ku esaki tabata determiná prinsipalmente pa temperatura i yobida. E frontera entre klima hopi bia ta kuadra ku e zona di transishon entre diferente tipo di vegetashon. Ehèmpel:
- E distinshon entre klimanan tropikal i seku ta wòrdu determiná dor di e presensia òf ousensia di palu di mata.
- E kresementu di pal'i mata ta e indikadó entre klima kontinental i tundra.
Klasifikashon
[editá | editá fuente]Köppen a distinguí tres nivel pa ku klasifikashon di klima:
- Nivel 1: klasifikashon brutu basá riba temperatura i yobida. Ta distinguí sinku grupo prinsipal, indiká pa e lèternan mayúskulo A te ku E.
- Nivel 2: divishon pa ku e distribushon di yobida anual.
- Nivel 3: supdivishon pa ku diferensia di temperatura
- Nivel 4: den algun kaso un di kuater nivel ta wòrdu rekonosé.
| Nivel | |||
|---|---|---|---|
| 1 | 2 | 3 | 4 |
| A Klima tropikal |
f: selva m: munson w òf s: savana |
||
| B Klima seku |
S: steppe W: desierto |
h: kayente k: friu |
s: zomer seku w: wenter seku |
| C Klima moderá |
s: zomer seku w: wenter seku f: ousensia di sekura |
a: zomer kayente b: zomer kalor c: zomer fresku |
|
| D Klima kontinental |
s: zomer seku w: wenter seku f: ousensia di sekura |
a: zomer kayente b: zomer kalor c: zomer fresku d: wenter hopi friu |
|
| E Klima di pol |
T: tundra F: kapa di eis H: serunan haltu |
||
Referensia
|