Maastricht
Maastricht | ||
---|---|---|
siudat di ![]() | ||
![]() | ||
Divishon atministrativo | ||
Pais | ![]() | |
Provinsia | Limburg | |
Koordinatonan | 50°52′N 5°41′E / 50.867°N 5.683°E | |
Geografia | ||
Área
|
60,12 km² (5.36% awa) | |
Elevashon | 49 meter | |
Poblashon | ||
Poblashon (1 yanüari 2021) |
120,227 habitante 2,001.78 habitante/km² | |
Idioma | Hulandes, Limburgish | |
Polítika | ||
Alkalde | Wim Hillenaar (CDA) | |
Mapa detayá di Maastricht | ||
![]() | ||
Imágennan riba ![]() | ||
Wèpsait ofisial | ||
[Editá Wikidata] · [Manual] |
Maastricht ta un siudat i munisipio den sùitost di Hulanda. E ta kapital i siudat mas grandi di e provinsia di Limburg ku un poblashon di 125.203 habitante (1 di yanüari 2024). Maastricht ta situá na tur dos banda di e riu Maas, na e punto kaminda e riu ta uni pa e Jeker. Seru San Pedro (Sint-Pietersberg) ta situá pa gran parti denter di e fronteranan munisipal di e siudat. Maastricht ta parti di un region metropolitano internashonal ku un poblashon di alrededor di 3.9 mion i ku ta inkluí e siudatnan aleman i belga serkano di Aachen, Liège i Hasselt.
E siudat ta distingui su mes for di otro siudatnan hulandes, prinsipalmente pa motibu di su lokalisashon perifériko serka di Bélgika i Alemania, pero tambe pa motibu di su paisahe atípiko, e bibienda di Maasland, e diferente historia, e situashon di idioma kompliká, e influensia di katolisismo (mas tantu den pasado ku awor), e énfasis fuerte riba bida i e estilo di biba.[1][2] E santo patrono di Maastricht ta San Servasio.
Maastricht a wòrdu habitá kontinuamente pa dos mil aña.[3] E siudat tin un historia largu i yen di suseso, manera ta wòrdu demostrá pa e numeroso edifisionan históriko i tesoronan di arte den misa i museonan. El a haña fama internashonal pa medio di e Tratado di Maastricht (1992), ku a krea Union Oropeo den su forma aktual i a habri kaminda pa introdukshon di euro komo e moneda oropeo.
Fuente, nota i/òf referensia
|