Jump to content

Maastricht

Di Wikipedia, e ensiklopedia liber
Maastricht
siudat di  Hulanda
Maastricht
Divishon atministrativo
Pais  Hulanda
Provinsia  Limburg
Koordinatonan  50°52′N 5°41′E / 50.867°N 5.683°E / 50.867; 5.683
Geografia
Área
  • tera
  • awa
60,12 km² (5.36% awa)
55,99 km²
4,13 km²
Elevashon 49 meter
Poblashon 
Poblashon
(1 yanüari 2021)
120,227 habitante
2,001.78 habitante/km²
Idioma  Hulandes, Limburgish
Polítika
Alkalde Wim Hillenaar (CDA)
Mapa detayá di Maastricht
Map
Imágennan riba Wikimedia Commons Wikimedia Commons
Wèpsait ofisial
[Editá Wikidata] · [Manual]

Maastricht ta un siudat i munisipio den sùitost di Hulanda. E ta kapital i siudat mas grandi di e provinsia di Limburg ku un poblashon di 125.203 habitante (1 di yanüari 2024). Maastricht ta situá na tur dos banda di e riu Maas, na e punto kaminda e riu ta uni pa e Jeker. Seru San Pedro (Sint-Pietersberg) ta situá pa gran parti denter di e fronteranan munisipal di e siudat. Maastricht ta parti di un region metropolitano internashonal ku un poblashon di alrededor di 3.9 mion i ku ta inkluí e siudatnan aleman i belga serkano di Aachen, Liège i Hasselt.

E siudat ta distingui su mes for di otro siudatnan hulandes, prinsipalmente pa motibu di su lokalisashon perifériko serka di Bélgika i Alemania, pero tambe pa motibu di su paisahe atípiko, e bibienda di Maasland, e diferente historia, e situashon di idioma kompliká, e influensia di katolisismo (mas tantu den pasado ku awor), e énfasis fuerte riba bida i e estilo di biba.[1][2] E santo patrono di Maastricht ta San Servasio.

Maastricht a wòrdu habitá kontinuamente pa dos mil aña.[3] E siudat tin un historia largu i yen di suseso, manera ta wòrdu demostrá pa e numeroso edifisionan históriko i tesoronan di arte den misa i museonan. El a haña fama internashonal pa medio di e Tratado di Maastricht (1992), ku a krea Union Oropeo den su forma aktual i a habri kaminda pa introdukshon di euro komo e moneda oropeo.