Monumento pa víktimanan di guera (Kòrsou)
| Monumento pa víktimanan di guera | ||
|---|---|---|
| Monumento Libertat di Laman | ||
Detaye di e monumento na 1964. | ||
| Lokalisashon | ||
| Pais | ||
| Lokalisá na | Willemstad | |
| Adrès | Waaigat | |
| Serkania | De Ruyterkade | |
| Koordinato | 12°6′15.966″N 68°55′45.170″W / 12.10443500°N 68.92921389°W | |
| Historia | ||
| Státus | aktivo | |
| Original | monumento konmemorativo | |
| Inougurá | 4 di mei 1957 | |
| Dimenshon | ||
| Altura | 3,50 meter | |
| Konstrukshon | ||
| Diseñadó | Fred Carasso | |
| Situá na | ||
![]() | ||
| Imágen riba | ||
| [Editá Wikidata] · [Manual] | ||
Monumento pa víktimanan di guera na Kòrsou of Monumento Libertat di Laman, inisialmente konosí komo Monument voor de Antilliaanse Gevallenen, ta un monumento konmemorativo na Kòrsou pa e 129 víktima di Karibe Hulandes ku a fayesé den e periodo 1939-1945 pa motibu di aktonan di guera.[1]
Historia
[editá | editá fuente]Riba inisiativa di algun antiano, entre nan John Menge i Shon Cai Winkel, a funda despues di guera Stichting ter Herdenking van in de Tweede Wereldoorlog Gevallenen van de Nederlandse Antillen. Un di e metanan di e fundashon tabata pa traha un monumento di guera. Inisialmente a pensa riba un lugá banda di Fort Amsterdam. Buskando un eskultor adekuá, e fundashon a aserká e "Kring Nederlandse van Beeldhouwers", ku a proponé Fred Carasso. Carasso, kende tabata biba na Amsterdam, a keda na Kòrsou pa algun siman na 1955 pa wak e lugá di serka. Durante e bishita aki a tuma e desishon pa pone e monumento riba un bastion chikito na bahia di Waaigat.[2] Un komishon a hasi un investigashon amplio riba e nòmbernan di e víktimanan. Carasso a diseña un plakat konmemorativo pa esaki, riba kua a pone e nòmbernan di e fayesidonan.
E monumento a wòrdu develá dia 4 di mei 1957 pa gobernador di Antia Hulandes, Antonius Speekenbrink. Na mes momentu, riba e otro sinku isla antiano, a develá un plakat ku nòmber di e víktimanan.
Deskripshon
[editá | editá fuente]E monumento ta konsistí di un figura di muhé di 3,50 meter altu den bròns. E ta bira su kurpa parti ariba na man drechi, mirando riba su skouder robes. Riba su kabes e ta tene un meuchi entre su mannan, na su pia por mira tambe un par di meuchi. E figura di muhé ta pará riba un base di beton ornamental, for di kua ta sali skeins bai ariba dos ala estilístiko di 11 meter di altura. E diseño di Carasso ta reflehá e espasio i e laman habri, den kual hopi di e víktimanan a pèrdè nan bida pa libertat.[3] E monumento a haña e nòmber Libertat di Laman.
Konmemorashon
[editá | editá fuente]Ounke den Karibe Hulandes no tabatin un tradishon fuerte di konmemorashon, for di e tempu ei tur aña riba 4 di mei (Dia konmemorativo), ta tene un seremonia di konmemorashon pa e fayesidonan pa 9'or di mainta.

Tradishonalmente e gobernador i promé minister di Antia Hulandes tabata partisipá na ponementu di krans, pero for di 2011 esaki ta e gobernador i promé minister di Kòrsou.[4] Prinses Beatrix (febrüari 1965), Reina Juliana i Prins Bernhard (septèmber 1965) tambe a bishitá e monumento pa konmemorá esnan ku a pèrdè nan bida.
Investigashon di kapitan-teniente Jos Rozenburg a resultá den 37 nòmber nobo, ku a wòrdu agregá na e plakat. Esaki a keda develá di nobo na e konmemorashon dia 4 di mei 2022.[5]
Mira tambe
[editá | editá fuente]- Di Dos Guera Mundial
- Bataya den Laman Karibe
- Nationale Dodenherdenking
- Monumento pa víktimanan di guera na Aruba
- Monumento pa víktimanan di guera na Boneiru
- Monumento pa víktimanan di guera na Sint Maarten
Fuente, nota i/òf referensia
|
