Nelson Carrilho
| Nelson Carrilho | ||
|---|---|---|
| Imagen desea: Nelson Carrilho | ||
| Informashon básiko | ||
| Nòmber kompleto | Nelson Samuel Carrilho | |
| Nasementu | 30 di mart 1953 Willemstad | |
| Fayesimentu | 4 di yüli 2026 Amsterdam | |
| Residensia | ||
| Edukashon | Academie voor Beeldende Kunsten Artibus | |
| Informashon profeshonal | ||
| Ofishi | eskultor | |
| Obra notabel | Mama Baranka (1984) | |
| Imagen riba | ||
| (nl) RKD-profil | ||
| Wèpsait ofisial | ||
| [Editá Wikidata] · [Manual] | ||
Nelson Samuel Carrilho (☆ 30 di mart 1953 na Willemstad — † 4 di yüli 2026 na Amsterdam) tabata un eskultor hulandes-kurasoleño.[1]
Biografia
[editá | editá fuente]Nelson ta yu di un tata sürinameño i mama di Antigua (Daisy), bibá na Domi. Su tata tabata empleado di refineria Shell na Kòrsou.[2]
Nelson ta un desendiente di Elisabeth Moendi, un di e hende muhénan "eksponé" na e Eksposishon Mundial di 1883 na Museumplein (Amsterdam), ku tabatin e título ofisial di Internationale Koloniale en Uitvoerhandel Tentoonstelling (lit. "Eksposishon Internashonal di Komersio Kolonial i Eksportashon"). Elsiabeth i su yu muhé Henriëtte a wòrdu portètá i konstata komo un opheto denter di "rasanan humano surinameño". Nelson a deskribí esaki komo "e parke zoológiko humano". Den su tayer, Nelson a areglá un altar ku un portrèt ku su ruman muhé a haña.

Nelson i su famia a muda pa Hulanda na aña 1964 i a establesé nan mes na Osdorp, Amsterdam, kaminda mesora e famia a wòrdu konfrontá ku diskriminashon. E mama no tabata sintié na kas i tabata sufri di sikosis.
Nelson a bai skol sekundario na Osdorp (Hervormde MULO) i Zaltbommel (Rijksscholengemeenschap Buys Ballot) entre 1966 i 1973. Nelson a studia na Academie voor Beeldende Kunsten Artibus (1974-1980) na Utrecht. Na 1982, Nelson a funda su propio studio riba Tuinstraat den bario di Jordaan na Amsterdam.
Su obra mas famoso na Hulanda ta Mama Baranka, un eskultura den bròns di un figura femenino, kreá na memoria di e asesinato rasista di e hóben Kerwin Duinmeijer, kende a wòrdu hinká mata den sentro di Amsterdam na 1983.[3]
Carrilho a deskribí su estilo komo un kombinashon di herensia antiano i entrenamentu hulandes. Segun su mesun relato, su tres eskultura mas importante ta: Mama Baranka (Vondelpark, 1984), Dragers van verre (Westerpark, 1989), i The other face (San Ferdinando, Italia, 2022). E último eskultura, konosí lokalmente komo L’altra faccia; Il monumento per Soumaila Sacko, ta un obra na honor di Soumaila Sacko, un migrante di Mali ku a wòrdu matá den region di Calabria na 2018.[4]
Carrilho a duna les di baile y a baila den ‘Dansgroep Flamboyant’. Tambe el a duna les di historia, partikularmente tokante Guera Mundial II.
Carrilho a fayesé na yüli 2026 na edat di 73 aña.[5]
Obra (selekshon)
[editá | editá fuente]- Mama Baranka (1984)
- Dragers van verre (1989)
- Steve(n) van Dorpel (1992)
- Fools' Parade (1996)
- Wij gaan naar Holland (1997)
- Identity – Who Cares? (1999)
- The Other Face (2022)