Organisashon di Tratado Atlántiko Nort
| Fecha di fundashon òf kreashon | 4 aprel 1949 |
|---|---|
| Nomber ofisial | North Atlantic Treaty Organization, Organisation du traité de l'Atlantique nord |
| Nòmber duná di | North Atlantic Treaty |
| Puesto okupa pa e hefe di e organisashon | Secretary General of NATO |
| General secretary | Mark Rutte |
| Corporate officer | Tod D. Wolters |
| Idioma ofisial | Ingles, franses |
| Motto | Animus in consulendo liber |
| Motto text | Animus in consulendo liber |
| Pais | Bélgika |
| Lokalisá na | NATO Headquarters |
| Authority | North Atlantic Council |
| Miembro di | European Air Transport Command |
| Sede | Brusela |
| Foundational text | North Atlantic Treaty |
| Original broadcaster | NATO TV |
| Adres | Boulevard Leopold III 1110 Brussels Belgium |
| Wèpsait ofisial | https://www.nato.int |
| Hashtag | NATO, WeAreNATO |
| Top-level Internet domain | .nato |
| Bandera | flag of NATO |
Organisashon di Tratado Atlántiko Nort (OTAN; ingles: NATO, North Atlantic Treaty Organization; hulandes: NAVO, Noord-Atlantische Verdragsorganisatie) ta un organisashon internashonal militar ku a wòrdu establesé despues di Guera Mundial II, basá riba e Tratado Atlántiko Nort firmá na Washington D.C., dia 4 di aprel 1949.
OTAN ta enserá un sistema di seguridat kolektivo. E estadonan miembro a bai di akuerdo pa defendé otro kontra atakenan di un terser partido. Durante e Guera Friu, OTAN a operá komo un kontrapeso pa e menasa ku Union Soviétiko tabata representá. E aliansa a keda na su lugá despues di e disolushon di Union Soviétiko i e Pakto di Varsovia, i a keda enbolbí den operashonnan militar na Balkan, Medio Oriente, Sur Asia i Afrika.
E akuerdonan mas importante den e tratado ta konserní defensa i kooperashon mutuo di e ehérsitonan di e paisnan miembro. Inisialmente e organisashon tabata formá komo un agrupashon di forsa kontra paisnan komunista ku tabata den e esfera di influensia di Union Soviétiko, tambe konosí komo e Bloke Oriental.
E sede di OTAN ta situá den e distrito di Haren na Brusela. Na 2024, OTAN tabatin 32 estado miembro.
Meskos ku e Pakto di Varsovia ku a eksistí di 1955 te 1991, e Organisashon di Tratado di Seguridat Kolektivo (CSTO, Collective Security Treaty Organisation) - un aliansa militar entre Rusia, Armenia, Kazakstan, Kirguistan, Tajikistan i Belarus, fundá na 1992 — por wòrdu mirá komo un kontrapartido moderno di OTAN.
Estadonan miembro
[editá | editá fuente]E organisashon tin 32 miembro: 30 miembro di Oropa i 2 miembro di Nort Amérika.
Karibe Hulandes
[editá | editá fuente]Ounke ku Hulanda ta un estado miembro di OTAN, e islanan hulandes den region Karibe no ta kubrí pa e tratado di OTAN.[2] Artíkulo 5, e asina yamá klóusula di defensa kolektivo di e Tratado Atlántiko Nort di 1949, ta referí solamente na atakenan riba teritorio di Oropa òf di Nort Amérika.[3] E protekshon di Aruba, Kòrsou, Sint Maarten, Boneiru, Saba i Sint Eustatius ta kai bou di Reino Hulandes mes i ta responsabilidat di Forsanan Armá Hulandes.[2]
Fuente, nota i/òf referensia
|