Oustria
Oustria (Alemán: Österreich), ofisialmente Republika di Oustria, ta un republika federal i un país sin frontera maritimo ku tin 8.5 mion habitante i ta keda den Oropa Sentral. Na frontera parti nort ta keda Hongaria i Czechia, na parti ost Hongaria i Slovakia, na parti sur Slovenia i Italia i na parti west Suesia i Lichtenstein. E teritoria ta kubri 83.879 meter kuadrat i e país tin un klimat alpino. E tereno di Oustria ta montañoso, kedando den Alpen; solamente 32% di e país ta keda bou di 500 meter (1.640 pia), i e punro di mas haltu ta 3.798 meter (12.461 pia). Gran parti di e populashon ta papia e dialekto lokal Bavariano di Alemán komo idioma nativo i e Aleman Oustriano den su forma standart ta e idioma ofisial di e país. Otro idiomanan ofisial ta inklui Hongariano, Burgenland Kroatiano i Sloveno.
Origen di e Oustria moderno ta data bek for di tempu di e dinastia Hasburgiano na momentu ku gran parti di e país tabata forma parti di e Imperio Romano Germánico Sagrado. For di komienso di e Reforma, mayoria prinsesa Nort Germano, representando e autoridat di e Emperor, tabata uza Protestantismo komo un bandera di rebelion. Despues di e Guera di Trinta Aña, e influensa di Reino di Suesia i e Reino Franses, e desaroyo di e Reino di Prusia i e invashonnan di Napoleon tur a redusi e mando di e Emperor den nort di Alemania. pero den Sur i den e area nan no Germano di e Emperio, e Emperor i e Katolisismo a mantene nan kontròl. Durante di siglo 17 i 18, Oustria a mantene su puesto komo un di e paísnan mas poderoso den Oropa anto komo kontesta riba e koronashon di Napoleon komo Emperor di Fransia, e Imperio Oustriano a keda proklamá ofisialmente na aña 1804. Despues di e derota di Napoleon, Prusia a bira Oustria su kompetitor mayó pa e mando di Alemania. Oustria su derota na man di Prusia den e Bataya di Königgrätz, durante di e Guera Austro-Prusiano di 1886, a habri kaminda pa Prusia afirma dominio riba sobrá di Alemania. Na aña 1867, e imperio a reforma, kreando Oustria-Hongaria. Despues di e derota di Fransia na 1870 den e Guera Franco-Prusiano, Oustria a keda afo for di ekskluí for di e dormashon di e Imperio Germano nobo, aunke ku den e dekadanan ku a sigui den su politika i den su politika eksterior, ela kana huntu ku esun di e Emperio bou di kontrol Prusiano. Durante di e Krisis di Juli 1914 despues di e asesinato di Franz Ferdinand di Oustria, Alemania a guia Oustria den emiti e ultimatum pa Serbia kual a kulmina den e Promé Guera Mundial.
Despues di e kaida di e Imperio Habsburg (Austro-Hongaria) na aña 1918 na fin di e Promé Guera Mundial, Oustria a adopta i uza e nòmber di e Republika Germano-Oustriano (Deutschösterreich, despues Österreich) den un atempto pa forma union ku Alemania, pero esaki tabata prohibi dor di e Tratado di Saint-Germain-en-Laye (1919). E Promé Republika Oustriano a keda establesé na 1919. Despues di e Anschluss na 1938, Oustria a keda okupá i aneksá pa Nazi Alemania. Esaki a dura te na fin di e Segundo Guera Mundial na 1945, despues di kua Alemania a keda okupa pa e Alliadonan i Oustria su konstitushon demokratiko di anterior a keda re-establesé. Na 1955, den e Tratado di Estado Oustriado a re-establesé Oustria komo un estado soberano, poniendo un fin na e okupashon. Den e mesun aña, e Parlamento Oustriano a krea e Deklarashon di Neutralidat, kual a deklara ku e Segundo Republika Oustriano lo bira neutral permanente.
Awendia, Oustria ta un demokrasia representativo parlamentario ku ta konsistí di nuebe stat federal. E kapital i e suidat di mas grandi, ku un populashon di mas ku 1.7 mion, ta Viena. Oustria ta un di e paísnan mas riku na mundu, ku un ku un PIB per kapita di $52.216 (2014). E país a desaroyá un nivel di bida haltu i den 2014 a ser klasifika na di 21 lugá pa su Human Development Index. Oustria ta un miembro di Nashonan Uni for di 1995, a bira miembro di Union Oropeano na 1995 i ta fundadó di OECD. Tambe Oustria a firma e Akuerdo di Schengen na 1995 i a adopta e moneda Oropeano, Euro, na 1999.
Divishonan Administrativo[editá | editá fuente]
Oustria ta subdividi na nove estadonan (Bundesländer na alemán):
Brason | Nomber | Sigla | Kapital | Gobernador (partido) |
Partidonan na Assembleia legislativo e cadeiranan |
Populashon (1° tri. di 2010) |
area (na km²) | Densidad (hab./km²) |
Siudadnan | Demais municí- pionan |
ISO(b) |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
![]() |
Burgenland | B | Eisenstadt | Hans Niessl (SPÖ) | SPÖ (19) ÖVP (13) Total: 36 |
283,965 | 3,965 | 71,4 | 13 | 158 | AT-1 |
![]() |
Kärnten | K | Klagenfurt | Gerhard Dörfler (FPK) | FPK (17) SPÖ (11) ÖVP (6) Total: 36 |
559,315 | 9,536 | 58,7 | 17 | 115 | AT-2 |
![]() |
Niederösterreich | NÖ | St. Pölten | Erwin Pröll (ÖVP) | ÖVP (31) SPÖ (15) FPÖ (6) Total: 56 |
1,607,976 | 19,178 | 83,8 | 74 | 499 | AT-3 |
![]() |
Oberösterreich | OÖ | Linz | Josef Pühringer (ÖVP) | ÖVP (28) SPÖ (14) FPÖ (9) Die Grünen (5) Total: 56 |
1,411,238 | 11,982 | 117,8 | 29 | 416 | AT-4 |
![]() |
Salzburg | S | Salzburg | Gabi Burgstaller (SPÖ) | SPÖ (15) ÖVP (14) Total: 36 |
529,861 | 7,154 | 74,1 | 10 | 109 | AT-5 |
![]() |
Steiermark | St | Graz | Franz Voves (SPÖ) | SPÖ (25) ÖVP (24) Total: 56 |
1,208,372 | 16,392 | 73,7 | 34 | 508 | AT-6 |
![]() |
Tirol | T | Innsbruck | Günther Platter (ÖVP) | ÖVP (16) SPÖ (5) Total: 36 |
706,873 | 12,648 | 55,9 | 11 | 268 | AT-7 |
![]() |
Vorarlberg | V | Bregenz | Herbert Sausgruber (ÖVP) | ÖVP (20) Total: 36 |
368,868 | 2,601 | 141,8 | 5 | 91 | AT-8 |
![]() |
Viena (Wien) |
W | Viena | Michael Häupl (SPÖ) | SPÖ (55) Total: 100 |
1,698,822 | 415 | 4,093.5 | 23(a) | AT-9 |
- Fonte: Statistik Austria (Populashon,[1] Area[2])
- (a) Viena ta dividi na distritonan
- (b) E kodigo ISO 3166-2:AT, segue e ordenashon alfabetiko na alemán.
References[editá | editá fuente]
- ↑ Bevölkerung zu Quartalsbeginn seit 2002 nach Bundesland "Template:Citation error". http://www.statistik.at/web_de/statistiken/bevoelkerung/bevoelkerungsstand_und_veraenderung/bevoelkerung_zu_jahres-_quartalsanfang/023582.html Bevölkerung zu Quartalsbeginn seit 2002 nach Bundesland.
- ↑ "Template:Citation error". http://www.statistik.at/wcmsprod/groups/zd/documents/webobj/023855.pdf.
![]() |
Paisnan den Oropa |
---|---|
Albania | Alemania | Andorra | Belarus | Bélgika | Bosnia Herzogovina | Bulgaria | Czechia | Dinamarka | Estonia | Finlandia | Fransia | Gresia | Hongaria | Hulanda | Irlandia | Islandia | Italia | Kroatia | Latvia | Liechtenstein | Lituania | Luxembourg | Nort Macedonia | Malta | Moldova | Monako | Montenegro | Noruega | Oustria | Polonia | Portugal | Reino Uni | Romania | Rusia | San Marino | Serbia | Siudad Vatikano | Slovakia | Slovenia | Spaña | Suecia | Suisa | Ukrania |