Randstad

Randstad ta un área metrópolis, wèst di Hulanda, kaminda vários aglomerashon i sentro di stat a krese huntu òf ta kresiendo ainda. E área multi-núkleo urbano aki tambe ta wòrdu yamá un konurbashon.
E definishon eksakto di Randstad ta varia, pero en todo kaso e ta inklui e kuater aglomerashonnan urbano mas grandi na Hulanda: Amsterdam, Rotterdam, Den Haag i Utrecht. Komo ku Almere ta e stat ku e ekspanshon i kresementu di mas grandi na Hulanda, hopi bes ta wòrdu konsiderá komo parti di Randstad, Flevoland tambe ta wòrdu inkluí den e konurbashon aki komo e di kuater provinsia. E ta kubri 15 porshento di e superfisie di Hulanda i ta inkluí un terser parti di e área urbano di Hulanda.
Ku un poblashon ku ta varia entre 4.5 mion (na 2006) i mas ku 8.3 mion (na 2020) habitante, e Randstad ta e konurbashon di mas grandi na Hulanda i un di e (semi-)aglomerashonnan di mas grandi na Oropa. Apesar di su tamaño, Randstad no ta un unidat atministrativo. Desishonnan polítiko ta wòrdu tumá dor di e gobièrnu, provinsia, munisipionan, i relashon kooperativo manera e Zuidvleugel, Noordvleugel, i e region di Utrecht.
Historia
[editá | editá fuente]E termino Randstad tin un vínkulo estrecho ku e noshon di e Groene Hart ('Kurason Bèrdè') i ta parce di a originá rònt di aña 1930. Albert Plesman, fundador di KLM, ta konsiderá komo e promé usuario di e término. Ta ser bisa ku el a nota e paisahe karakterístiko durante un buelo riba west di Hulanda. Ounke Plesman probablemente no tabata e promé usuario, el a hasi e término popular. E okurensia mas bieu di e palabra ta data di 1929, i na 1930 un kompania di konstrukshon yamá De Randstad a wordo funda na Amsterdam. For di añanan '50 padilanti a adoptá e konsepto den publikashonnan di gobièrnu, inisialmente komo Randstad Holland. Den e di dos mitar di siglo binti, e nomber Randstad a wòrdu establesí.
E statnan di Randstad a kuminsá desaroyá for di Edat Medio. Rònt di aña 1000 e área tabata ainda pa gran parti deshabitá, parsialmente debí na e falta di protekshon kontra inundashon i invashonnan di e viking, habitante di Skandinavia. Bou di Konde Floris II di Hulanda, e desaroyo di e Konde di Hulanda a kuminsá, denter di kua a surgi kolonianan nobo. Esakinan a ekspande bira statnan manera Delft, Leiden, Haarlem, Amsterdam, Rotterdam, i Die Haghe (Den Haag).
E area di Groene Hart no ta adekuá pa habitashon dor di e sakmentu i salinashon di e tera. Pa su falta di infrastruktura, Groene Hart ta balorá komo un area di trankilidat. E maneho pa áreanan di trankilidat den Groene Hart ta diferensiá pa kada provinsia. Sùit-Holland tin áreanan grandi di trankilidat, pero ta hasi poko pa reforsá mantenshon. Utrecht i Nort-Holland ta mas selektivo. Schiphol i e direkshon di bientu ta influensiá e nivel di zonido den sierto regionnan.[1]
Den Edad Medio, Utrecht tabata e stat mas importante den e region, miéntras ku Dordrecht tabata e sentro di komersio di Hulanda pa hopi tempo. For di fin di Edat Medio padilanti, e sentro ekonómiko i polítiko a kambia pa panort. Amsterdam a ekspande bira e stat di mas grandi, spesialmente despues di e Kaida di Antwerp na 1585.
Den e senso di 1795, Amsterdam ainda tabata kasi dos bes mas grandi cu Rotterdam, Den Haag y Utrecht kombina. Den siglo diesnuebe, Rotterdam, Den Haag i Utrecht tambe a ekspande fuertemente. Pa siglo bintiun, e tres aglomerashonnan oksidental tabata práktikamente igual den tamaño, miéntras ku Utrecht a establesé su mes firmemente komo e di kuater stat mas grandi di Hulanda.
E Randstad a haña importansia pa medio di konekshonnan nobo ku laman i área di Ruhr. E region a desaroyá kulturalmente, ekonómikamente i polítikamente. Pa fin di siglo binti, urbanisashon tabata parse di a stabilisá segun ku ekspanshon di poblashon a baha i vários institushon a bandoná Randstad.
Na 2018, e kresementu mas fuerte a tuma lugá den e Noordvleugel di Randstad, ku ekstenshonnan den direkshon di Amersfoort i Zwolle
Referensia
|