Jump to content

Repúblika di Shete Provinsia Uní di Hulanda

Di Wikipedia, e ensiklopedia liber
 E artíkulo aki ta skirbí na ortografia di papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.
Repúblika di Shete Provinsia Uní di Hulanda
Republiek der Zeven Verenigde Nederlanden
 Hulanda spaño 1581 - 1795 Repúblika di Batavia 


Himno: Wilhelmus
Mapa
Informashon básiko
Kapital Den Haag
Poblashon  ± 1,5 mion
Idioma hulandes

Idiomanan minoritario: fries, yiddish, franses, limburgs i nedersaksisch

Religion Protestant, katóliko romano (promé prohibí, despues tolerá bou kondishon), hudaismo (públikamente tolerá)
Moneda Heldu hulandes
Gobièrnu
Gobernashon  Repúblika
Hefe di estado  Stadhouder
Historia
- Fundashon  26 di yüli 1581
- Disolushon  19 di yanüari 1795
Imágennan riba Wikimedia Commons Wikimedia Commons
[Editá Wikidata] · [Manual]

Repúblika di e Shete Provinsia Uní di Hulanda (hulandes: Republiek der Zeven Verenigde Nederlanden), tambe yamá Provinsianan Uní di Hulanda, tabata un estado konfederativo di shete provinsia ku tabata konsisti di e siguiente regionnan di Hulanda: Friesland, Stad en Ommelanden, Overijssel, Gelre, Utrecht, Holland, Zeeland en Drenthe. E repúblika a originá di Union di Utrecht di 1579 i a eksistí te ku e okupashon franses na aña 1795.

E Repúblika tabata un konfederashon, un aliansa di defensa i union di duana entre provinsianan, tur ku nan propio outonomia. Representantenan di kada provinsia tabata reuni den e Estadonan General (parlamento), ku tin su sede na Den Haag. Ounke e tabata konsistí di e shete provinsia prinsipal, e Repúblika tabata inkluí tambe e asina yamá Generaliteitslanden (paisnan di generalidat): regionnan Brabant, Vlaanderen, Westerwolde i Wedde, Overmaas i Upper Gelre. Esakinan i Drenthe, ounke un teritorio separá, no tabata un provinsia ku derechi di voto, pero si tabata manda representante pa parlamento pa koordiná.

Historia

[editá | editá fuente]

E Repúblika a wòrdu formalmente fundá na 1588, despues di un periodo di resistensia kontra e gobernashon di e rei spañó Felipe II, ku tabata goberná Hulanda bou di e dinastía Habsburgo. Ku e Akto di Renunsia na 1581, e provinsianan rebelde a deklará ku nan no ta rekonosé mas e rei spañó komo nan gobernante.

Ku e tratado di Pas di Westfalia na 1648, kual a pone fin na e Guera di Ochenta Aña, e Repúblika di e Shete Hulanda Uní a wòrdu rekonosé ofisialmente komo un estado independiente. El a retené varios teritorio ku el a konkistá durante e guera.

Firmantenan di Hulanda di Union di Utrecht (1579)

Den siglo diesshete, e Repúblika tabata un di e podernan mundial mas importante. E pais, ku mas o ménos 1.5 mion habitante, a eksperimentá un Edat di Oro, ku gran influensia den komersio, kultura, arte i siensia. Amsterdam a bira e siudat komersial mas importante di Oropa, mientras pintornan manera Rembrandt, filósofonan manera Hugo de Groot, i sientífikonan manera Christiaan Huygens a kontribuí na su fama. E flota merkantil tabata inkluí mas ku 2.000 barkunan, i Verenigde Oostindische Compagnie (VOC) i West Indische Compagnie (WIC) tabata instrumento esensial den e ekspanshon kolonial i komersial di Hulanda. Fundá na 1621, WIC tabata un kompania komersial ku tabata operá bou di lisensia di gobièrnu, ku derechonan eksklusivo pa hasi negoshi i ekspedishon den Karibe, Nort i Sur Amérika, i parti di Afrika.

Ounke e poder di e Repúblika a dura hopi tempu, su dekadensia a kuminsá den siglo diesocho. E invashon franses di 1793–1795 a pone fin na e konfederashon. Den 1795, e Repúblika a wòrdu remplasá pa Repúblika di Batavia, bou di influensia di Fransia.

Nòmbernan di e Républika

[editá | editá fuente]
  • De Republiek
  • Hollandse Republiek[1]
  • Republiek der Verenigde Nederlanden
  • Republiek der Verenigde Provinciën
  • Republiek der Zeven Provinciën
  • Republiek der Zeven Verenigde Nederlanden
  • Republiek der Zeven Verenigde Provinciën
  • Verenigde Provinciën
  • Verenigde Provinciën der Nederlanden
  • De Verenigde Gewesten
  • De Zeven Verenigde Gewesten
  • Belgica Foederata òf Belgium Foederatum

Hurídika i konstitushonalmente uso di e término "Shete Repúblika Uni di Hulanda” lo tabata mas eksakto. Apenas despues di Koninkrijk Holland, ku e renasementu di e regionnan di Hulanda den Reino Hulandes (eróneamente yamá “Reino Hulandes”), e estado unitario a bin na eksistensia. Komo resultado di e estado unitario e estadonan anterior a kambia den regionnan desentralisá, esta e provinsianan, i huntu nan a wòrdu renombrá Hulanda.

[editá | editá fuente]