Sùit-Holland

Sùit-Holland | ||
---|---|---|
Provinsia di ![]() | ||
![]() | ||
Divishon atministrativo | ||
Pais | ![]() | |
Koordinatonan | 52°0′N 4°40′E / 52.000°N 4.667°E | |
Kapital | Den Haag | |
Geografia | ||
Área | 3,418.50 km² | |
Poblashon | ||
Poblashon (31 desèmber 2013) |
3,577,032 habitante 1,046.37 habitante/km² | |
Otro informashon | ||
ISO 3166-2 | NL-ZH | |
Mapa detayá di Sùit-Holland | ||
![]() | ||
Imágennan riba ![]() | ||
Wèpsait ofisial | ||
[Editá Wikidata] · [Manual] |
Sùit-Holland ta un provinsia wèst di Hulanda, situá na kosta di Laman di Nort. E kapital ta Den Haag, miéntras ku Rotterdam ta e stat di mas grandi. Ku un área di 3.308 km2 i 3.804.737 habitante (fin di 2022), Sùit-Holland ta tantu e provinsia mas denso komo esun mas poblá na Hulanda. E área ta entre e regionnan mas denso poblá i industrialisá na mundu.
E provinsia tin frontera ku Zeeland pa pasùit, Nort-Brabant na sùitost i Gelderland i Utrecht na ost. Panort ta situá Nort-Holland, ku kua Sùit-Holland a forma e provinsia Holland te na e amendement (revishon) konstitushonal di 1840. Promé ku 1795 e área aki tabata konosí komo e Kondado di Holland (Graafschap Holland). Sùit-Holland tin frontera ku Laman di Nort na wèst.
Demografia
[editá | editá fuente]Na 1514 e poblashon di Sùit-Holland tabata aproksimadamente 200.000. Dor di e siglonan, e kantidat aki a krese te na kasi 3.5 mion. Entre 1795 y 1815 e poblashon a keda stabil, despues di kua el a kuminsá aumenta, aunke mas pokopoko ku e resto di Hulanda. Entre 1849 i 1899 e kantidat di habitante a dòbel di 563.000 pa 1.144.000. Durante e periodo aki, Rotterdam a krese ku 253% i Den Haag ku 185%.
|
|

Desde 1960, kresementu di poblashon a baha, di 1.05% pa 0.66% na 2009. Na 2005, tabatin hasta un bahada di poblashon pa promé biaha den un siglo, ya ku mas hende a emigrá ku a imigrá. Ku un ratio di kresementu di 0.66%, Sùit-Holland tabata e di kuater mas altu di tur e provinsianan hulandes na 2009.
E densidat di poblashon mas altu ta wòrdu hañá na Den Haag (24.8 habitante pa hektar), e área metrópolis di Rotterdam (19.8 habitante pa hektar), Drechtsteden (18.5 habitante pa hektar) i Holland Rijnland (14.5 habitante pa hektar). E áreanan ménos denso ta Goeree-Overflakkee (1.8 habitante pa hektar) i e Hoeksche Waard (3.2 habitante pa hektar).
E munisipionan mas grandi di Sùit-Holland ta Rotterdam (671.125 habitante) i Den Haag (565.701 habitante). Otro munisipio grandi ta Leiden (130.181 habitante), Zoetermeer (128.424 habitante), Westland (115.984 habitante) i Delft (109.573 habitante). Zoetermeer a eksperensiá kresementu rápido for di 1961, di 10.000 habitante pa mas ku 128.000. Na yanüari 2007, e stat a tuma over e di tres lugá for di Dordrecht, ku 122.089 habitante riba 1 di yanüari 2024.
Na 2009, 27.3% di e poblashon di Sùit-Holland (950.000 hende) tabata konsistí di imigrante, un oumento di 25% for di 1999. Durante e mesun periodo, e poblashon total a krese ku 4%. Di e imigrantenan, 65% tabata di orígen no-oksidental i 35% tabata di orígen oksidental. Sùit-Holland tin un historia largu di imigrashon; na 1889, 15% di e poblashon tabata di orígen stranhero, prinsipalmente belga i aleman. Na 2009, e gruponan mas grandi di imigrante a imigrá for di Sürnam (144.469), Turkia (124.459), Marokko (105.315), Indonesia (94.553), Alemania (56.528) i Antia Hulandes i Aruba (55.521).
Divishon atministrativo
[editá | editá fuente]
Desde 2023, Sùit-Holland a wòrdu dividí den 50 munisipio.
Alblasserdam
Albrandswaard
Alphen aan den Rijn
Barendrecht
Bodegraven-Reeuwijk
Capelle aan den IJssel
Delft
Dordrecht
Goeree-Overflakkee
Gorinchem
Gouda
Den Haag
Hardinxveld-Giessendam
Hendrik-Ido-Ambacht
Hillegom
Hoeksche Waard
Kaag en Braassem
Katwijk
Krimpen aan den IJssel
Krimpenerwaard
Lansingerland
Leiden
Leiderdorp
Leidschendam-Voorburg
Lisse
Maassluis
Midden-Delfland
- Molenlanden
Nieuwkoop
Nissewaard
Noordwijk
Oegstgeest
Papendrecht
Pijnacker-Nootdorp
Ridderkerk
Rijswijk
Rotterdam
Schiedam
Sliedrecht
Teylingen
Vlaardingen
Voorne aan Zee
Voorschoten
Waddinxveen
Wassenaar
Westland
Zoetermeer
Zoeterwoude
Zuidplas
Zwijndrecht
Referensia
|