Jump to content

Sùit-Holland

Di Wikipedia, e ensiklopedia liber
 E artíkulo aki ta skirbí na ortografia di papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.
Sùit-Holland
Provinsia di  Hulanda
Sùit-Holland
Divishon atministrativo
Pais  Hulanda
Koordinatonan  52°0′N 4°40′E / 52.000°N 4.667°E / 52.000; 4.667
Kapital Den Haag
Geografia
Área 3,418.50 km²
Poblashon 
Poblashon
(31 desèmber 2013)
3,577,032 habitante
1,046.37 habitante/km²
Otro informashon
ISO 3166-2 NL-ZH
Mapa detayá di Sùit-Holland
Map
Imágennan riba Wikimedia Commons Wikimedia Commons
Wèpsait ofisial
[Editá Wikidata] · [Manual]

Sùit-Holland ta un provinsia wèst di Hulanda, situá na kosta di Laman di Nort. E kapital ta Den Haag, miéntras ku Rotterdam ta e stat di mas grandi. Ku un área di 3.308 km2 i 3.804.737 habitante (fin di 2022), Sùit-Holland ta tantu e provinsia mas denso komo esun mas poblá na Hulanda. E área ta entre e regionnan mas denso poblá i industrialisá na mundu.

E provinsia tin frontera ku Zeeland pa pasùit, Nort-Brabant na sùitost i Gelderland i Utrecht na ost. Panort ta situá Nort-Holland, ku kua Sùit-Holland a forma e provinsia Holland te na e amendement (revishon) konstitushonal di 1840. Promé ku 1795 e área aki tabata konosí komo e Kondado di Holland (Graafschap Holland). Sùit-Holland tin frontera ku Laman di Nort na wèst.

Demografia

[editá | editá fuente]

Na 1514 e poblashon di Sùit-Holland tabata aproksimadamente 200.000. Dor di e siglonan, e kantidat aki a krese te na kasi 3.5 mion. Entre 1795 y 1815 e poblashon a keda stabil, despues di kua el a kuminsá aumenta, aunke mas pokopoko ku e resto di Hulanda. Entre 1849 i 1899 e kantidat di habitante a dòbel di 563.000 pa 1.144.000. Durante e periodo aki, Rotterdam a krese ku 253% i Den Haag ku 185%.

Desaroyo di poblashon
Aña Habitante
1514 200.000
1829 479.700
1839 526.000
1849 563.400
1859 619.400
1869 688.200
1879 803.500
1889 949.600
1899 1.144.400
1909 1.390.700
Aña Habitante
1920 1.678.700
1930 1.957.600
1947 2.284.100
1960 2.697.894
1970 2.968.670
1980 3.083.555
1990 3.219.839
2000 3.397.744
2010 3.505.611
2013 3.563.935
Poblashon di Sùit-Holland (1829-2013)

Desde 1960, kresementu di poblashon a baha, di 1.05% pa 0.66% na 2009. Na 2005, tabatin hasta un bahada di poblashon pa promé biaha den un siglo, ya ku mas hende a emigrá ku a imigrá. Ku un ratio di kresementu di 0.66%, Sùit-Holland tabata e di kuater mas altu di tur e provinsianan hulandes na 2009.

E densidat di poblashon mas altu ta wòrdu hañá na Den Haag (24.8 habitante pa hektar), e área metrópolis di Rotterdam (19.8 habitante pa hektar), Drechtsteden (18.5 habitante pa hektar) i Holland Rijnland (14.5 habitante pa hektar). E áreanan ménos denso ta Goeree-Overflakkee (1.8 habitante pa hektar) i e Hoeksche Waard (3.2 habitante pa hektar).

E munisipionan mas grandi di Sùit-Holland ta Rotterdam (671.125 habitante) i Den Haag (565.701 habitante). Otro munisipio grandi ta Leiden (130.181 habitante), Zoetermeer (128.424 habitante), Westland (115.984 habitante) i Delft (109.573 habitante). Zoetermeer a eksperensiá kresementu rápido for di 1961, di 10.000 habitante pa mas ku 128.000. Na yanüari 2007, e stat a tuma over e di tres lugá for di Dordrecht, ku 122.089 habitante riba 1 di yanüari 2024.

Na 2009, 27.3% di e poblashon di Sùit-Holland (950.000 hende) tabata konsistí di imigrante, un oumento di 25% for di 1999. Durante e mesun periodo, e poblashon total a krese ku 4%. Di e imigrantenan, 65% tabata di orígen no-oksidental i 35% tabata di orígen oksidental. Sùit-Holland tin un historia largu di imigrashon; na 1889, 15% di e poblashon tabata di orígen stranhero, prinsipalmente belga i aleman. Na 2009, e gruponan mas grandi di imigrante a imigrá for di Sürnam (144.469), Turkia (124.459), Marokko (105.315), Indonesia (94.553), Alemania (56.528) i Antia Hulandes i Aruba (55.521).

Divishon atministrativo

[editá | editá fuente]
Divishon di e munisipionan na Sùit-Holland (2019)

Desde 2023, Sùit-Holland a wòrdu dividí den 50 munisipio.

  • Alblasserdam
  • Albrandswaard
  • Alphen aan den Rijn
  • Barendrecht
  • Bodegraven-Reeuwijk
  • Capelle aan den IJssel
  • Delft
  • Dordrecht
  • Goeree-Overflakkee
  • Gorinchem
  • Gouda
  • Den Haag
  • Hardinxveld-Giessendam
  • Hendrik-Ido-Ambacht
  • Hillegom
  • Hoeksche Waard
  • Kaag en Braassem
  • Katwijk
  • Krimpen aan den IJssel
  • Krimpenerwaard
  • Lansingerland
  • Leiden
  • Leiderdorp
  • Leidschendam-Voorburg
  • Lisse
  • Maassluis
  • Midden-Delfland
  • Molenlanden
  • Nieuwkoop
  • Nissewaard
  • Noordwijk
  • Oegstgeest
  • Papendrecht
  • Pijnacker-Nootdorp
  • Ridderkerk
  • Rijswijk
  • Rotterdam
  • Schiedam
  • Sliedrecht
  • Teylingen
  • Vlaardingen
  • Voorne aan Zee
  • Voorschoten
  • Waddinxveen
  • Wassenaar
  • Westland
  • Zoetermeer
  • Zoeterwoude
  • Zuidplas
  • Zwijndrecht