Sint Maarten

Di Wikipedia, e ensiklopedia liber
(Bo a yega aki pa via página St. Maarten)
E artíkulo aki ta skirbí na papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.

Sint Maarten (parti hulandes) ta un pais konstituyente di Reino Hulandes situá riba e isla di Sint Maarten den Laman Karibe. E isla ta dividi den un parti hulandes i un parti franses. E kapital di Sint Maarten (parti hulandes) ta Philipsburg. E kapital di e parti franses di Sint Maarten ta Marigot.

Entre 1986 i 2010 Sint Maarten tabata un di e sinku isla ku huntu tabata konstituí Antias Hulandes. Riba 10 di òktober 2010, el a haya su outonomia huntu ku Kòrsou. E sobrá di e islanan, ku ta Boneiru, Saba i Sint Eustatius ta munisipio di Hulanda, asina yamá islanan-BES.

Historia[editá | editá fuente]

Den siglo 17 e franses- i hulandesnan a bringa pa hegemonia di Sint Maarten, ma despues e spañonan a kore ku nan. Na 1648 e spañónan a bai definitivamente for di Sint Maarten i e hulandes- i fransesnan a bolbe. Despues di a bringa ku otro, e dos partidunan a disidi di sinta delibera i dia 24 di mart 1648 nuebe kolonisadó a yega na un akuerdu na Mont des Accords, Agreement Mountain. Den tratu será riba Sero di Akuerdo nan a kumbini pa reparti Sint Maarten i tambe pa biba huntu na pas i trankilidat. Kada partidu a priminti di yuda otro más tantu posibel riba tur terenu. Segun leyenda, un hulandes i un franses para lomba cu lomba i a kunsa kana den direkshon robes rònt di e isla. Kaminda nan a topa, a hala un liña riba e isla pa marka e frontera. E franses a kubri un parti más grandi di e isla i kisas e hulandes a para pa bebe un tiki jenever hulandes, ku te ainda ta obtenibel riba e isla. Di tur manera, el a tapa menos tereno, loke a pone ku awe e fransesnan ta doño di bintiun miya kuadra i e hulandesnan tin solamente diesseis miya kuadra.[1]

Politika[editá | editá fuente]

Lista di fuente[editá | editá fuente]

  1. Cristal 1 Papiamento, Cap.5.3 pagina 114 y 115, rubrica 10, ISBN 99904-85-89-5 Departamento di Enseñansa Seccion Desaroya di Curiculo Aruba, ortografia adapta.


 
Teritorio karibense di Reino Hulandes
Islanan grandi: Aruba | Boneiru | Kòrsou | Saba | Sint Eustatius | Sint Maarten
Islanan chikitu: Klein Bonaire | Klein Kòrsou | Green Island

Reino Hulandes