Stroopwafel
| Stroopwafel | ||
|---|---|---|
| Informashon básiko | ||
| Orígen | Gouda, | |
| Ingrediente prinsipal | stropi | |
| Variante | ijzerkoek (wafel sin stropi) | |
| Propiedat | ||
| Sirbi | 18 i 40°C | |
| Imágennan riba | ||
| [Editá Wikidata] · [Manual] | ||
Un stroopwafel ta un wafel di stropi hulandes. E pasa boka ta konsisti di dos disko di wafel rondo ku un patronchi di virhuk, ku un kapa di stropi dushi meimei. Inisialmente, e wafelnan tabatin un diameter di rònt 10 sentimeter, pero awor nan ta optenibel den tamañonan ku ta varia di 5 pa 25 sentimeter. Stroopwafel tambe ta wordo prosesa den eiskrim i otro ko'i dushi.

Historia
[editá | editá fuente]E stroopwafel a wòrdu desaroyá na Gouda durante siglo diesnuebe. Segun vários fuente, e panenderia Kamphuisen, establesé na Gouda na kumnsamentu di e mes siglo, tabata e promé produktor.
De Korte ta argumentá ku pa traha e stroopwafel tabatin mester di un stof di gas. Debí ku e fábrika stropi, Goudsche Siroopfabriek a wòrdu fundá na Gouda na 1837 i e promé fábrika di gas no a drente den operashon te na 1853, e ta sospechá ku e promé stroopwafelnan mester a wòrdu trahá despues di aña 1853. Scheygrond, di otro banda, ta nombra Adriaan de Groot komo e promé pa usa un heru di wafel na 1864. Scheygrond tòg no ta ekskluí ku Kamphuisen tabat produsí stroopwafel ya kaba promé ku 1863.
Segun Schrijvers, ta imposibel pa determiná ku siguridat ki dia e promé stroopwafel a wòrdu horná na Gouda. E ta menshoná tres motibu: e falta di gremio (i asina registrashon di produkto), e echo ku panaderonan tabata empresarionan independiente ku no tabata partisipá den disputa hurídiko tokante stroopwafel, i e falta di un korant lokal den kua por a propaganda.
Originalmente, stroopwafel tabata wòrdu trahá di restu di kuki, mansa sobrá i stropi, loke a hasi na barata. Den siglo diesnuebe, nan tabata wòrdu yamá armenkoek ("kuki pober"). Sinembargo, De Korte ta duda den esaki, pasobra e no a haña e adishon di restu di kuki den resetanan bieu.
Desde 1870, stroopwafel di Gouda tabata wòrdu produsí no solamente na Gouda, pero tambe otro kaminda. Na 1960, Gouda ainda tabatin diesshete fábrika di stroopwafel; rònt di aña 2000, tabatin solamente kuater.
Preparashon
[editá | editá fuente]Pa prepará e wafel, un pida mansa di yist ta wordo horna den un heru di wafel kayente pa mas o ménos un minüt. Esaki ta evita ku e wafel ta kushiná kompletamente, i e parti paden ta keda suave. Despues e wafel ta wordo kòrtá horizontalmente den mitar pa forma e dos diskonan. E wiriwiri di e rantnan kòrtá (snippers) i kualke wafel frakasá hipi bia ta wòrdu bendí separa. Ta smer un mitar di wafel ku stropi, despues e otro mitar ta wòrdu poné riba dje.
Variashon
[editá | editá fuente]
Den siglo binti, vários variashon di e stroopwafel a aparesé na Gouda. Dos ehèmpel konosí ta e punseliewafel i adékowafel:
- E wafel di punselie ta un vershon mas chikitu, nombrá pa su inventor, e panadero di Gouda, Bertus Punselie, kenda a kumninsá produkshon na 1945. E fábrika di Punselie a sera su portanan permanentemente na ougùstùs 2024.
- E wafel adéko a wòrdu desaroyá na 1939 dor di chef di patiserie, Abraham de Korte. E nòmber ta referí na su inisialnan (ADK). Kontrali na e stroopwafel tradishonal, e variante aki no tabata wòrdu horná den un heru di wafel, pero den un fòrnu, loke ta redusí gastunan di produkshon.
Ademas, wafel di Lackmans, ku ta yená ku stropi di suku di piedra, por wòrdu hañá na ferianan na Bélgika.
Fuente
|