Sun Yat-sen
| Pais di nashonalidat | Republic of China, Qing dynasty |
|---|---|
| Nòmber den idioma propio | 孫逸仙 |
| Nòmber di dilanti | 文, Yìxiān, Zhōngshān |
| Fam | Sun |
| Courtesy name | 載之 |
| Name in kana | そん ぶん |
| Fecha di nasementu | 12 novèmber 1866 |
| Lugá di nasementu | Cuiheng |
| Fecha di fayesimentu | 12 mart 1925 |
| Lugá di fayesimentu | Peking Union Medical College Hospital |
| Modo di muri | kousa natural |
| Kousa di morto | liver cancer |
| Lugá di entiero | Sun Yat-sen Mausoleum |
| Tata | Sun Dacheng |
| Mama | Madame Yang |
| Ruman(nan) | Sun Mei |
| Kasá | Lu Muzhen, Chen Cuifen, Haru Asada, Kaoru Otsuki, Soong Ching-ling |
| Yu | Sun Fo, Sun Wan, Fumiko Miyagawa, Sun Yan |
| Dominio di idioma | Ingles, Chinese |
| Writing language | Ingles, Chinese |
| Ancestral home | Dongguan |
| Okupashon | politiko, médiko, filósofo |
| Dunadó di trabou | Nanjing University |
| Funshon | Extraordinary President of the Republic of China, Great President of the Republic of China |
| Residensia | San Francisco, Haxell's Hotel |
| Lugá di trabou | Hong Kong |
| Partido polítiko | Kuomintang, Tongmenghui |
| Kandidato den elekshon | 1911 Republic of China provisional presidential election |
| Religion | Congregational churches |
| Rango militar | generalissimo |
| Konflikto | Xinhai Revolution |
| Ramo militar | Republic of China Army |
| Miembro di | Tiandihui, freemasonry |
| Distinshon | Order of Merit for National Foundation |
Sun Yat-sen (chines: 孫中山), tambe konosí komo Sun Yixian òf Sun Yat-sen (chines: 孫逸仙), (☆ 12 di novèmber 1866 na China – † 12 di mart 1925 na Bejing) tabata un prominente revolushonario chines, e promé presidente (yanüari-mart 1912), i tata fundadó di e Repúblika di China ("China Nashonalista"). Komo pionero prinsipal di Repúblika di China, e ta wòrdu konsiderá komo e “Tata di e Nashon” na Taiwan i e “prekursor di e revolushon demokrátiko” na Repúblika di Pueblo di China.
Sun Yat-sen a hunga un ròl krusial den e proseso pa deroká e dinastia Qing, e último dinastia imperial na China. Durante e añanan promé ku e Revolushon Xinhai (1911), el a konvensé i inspirá hopi sosiedat secreto, intelektual, i simpatisantenan pa sigui un ruta revolushonario. Despues di e kaída di e dinastia, Sun a ko-fundá i a bira e promé lider di e partido nashonalista Kuomintang (KMT).
Sun Yat-sen tabata un figura unifikante den China post-imperial. E ta úniko den ser venerá tanto na Taiwan komo na China kontinental. Un potrèt grandi di dje ta sigui aparesé riba Plasa Tiananmen riba dianan Promé di Mei i Dia Nashonal. Su filosofia polítiko, ku el a nòmbrá “Tres Prinsipio di Pueblo” (nashonalismo, demokrasia, i bienestar sosial), tin influensia profundo riba e gobernashon di Repúblika di China na e isla di Taiwan te dia di awe.
Biografia
[editá | editá fuente]Sun Yat-sen a nase na Cuiheng, den division di Xiangshan (awor siudat Zhongshan), provinsia Guangdong. E tabata yu di Sun Dacheng i Yang Tang Fai (mihó konosí komo Madame Yang). Su famia tabata di origen Hakka (ku raisnan na Zijin, Heyuan, Guangdong) i kantones. Su tata, ku tabatin masha tiki tera, tabata traha komo sneiru na Macao, i komo biahero i portero. Despues di su enseñ ansa básiko, el a muda pa Honolulu den e Reino di Hawaii, kaminda el a biba un bida relativamente kómodo, sostené pa su ruman hòmber mayó Sun Mei.
El a studia medisina na Honolulu i despues na Hong Kong. Durante su estadia den e mundo anglosakso, Sun Yat-sen a konbertí na protestantismo. Na edat di 17 aña el a wòrdu boutisá, el a adoptá un nòmber nobo, un nòmber di kortesia (hào) den e tradishon chines: Rìxin, ku ta nifiká “renobashon diario”. Un di su maestronan despues a transkribí su nòmber komo Yìxiān, un forma ku finalmente a bira konosí internashonalmente.
Sun Yat-sen a muri di adenokarsinoma di e galblaas na edat di 58 aña riba 12 di mart 1925 na Bejing. Na 1929 su kurpa a wòrdu transferí pa e monumento di Sun Yat-sen na Nanjing, kaminda e ta reposá komo un símbolo di unidat i renovashon polítiko pa hopi chines.

Referensia
|