Teritorio insular (Antias Hulandes)
(Bo a yega aki pa via página Teritorio insular)
- E artíkulo aki ta skirbí na papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.
Teritorio insular di Antias Hulandes
Pais | Antias Hulandes ![]() |
---|---|
Puesto okupá pa e hefe di gobièrnu | Gezaghebber ![]() |
Un teritorio insular ta un unidat di gobernashon denter di loke anteriormente tabata e pais Antias Hulandes. E ta komparabel ku un munisipio na Hulanda pero ku mucho mas outonomia. E outonomia di e teritorio insular tabata reglá den e Reglamentu Insular di Antias Hulandes (Eilandenregeling Nederlandse Antillen of ERNA). Un teritorio insular tabata konstitui pa un gezaghebber, un tipo di alkalde, i algun diputado. Huntu nan tabata forma e Kolegio Ehekutivo, ku tabata wòrdu kontrolá pa e Konseho Insular, pa kual tabata tene elekshon kada kuater aña.
Desde institushon di e ERNA Antias Hulandes a wòrdu reparti den e siguiente teritorionan insular:
- 1951-1983 - 4 teritorio insular: Aruba, Boneiru, Kòrsou i Islariba. Teritorio insular "Islariba" tabata konsisti te 1 di aprel 1983 di e islanan Saba, Sint Eustatius i Sint Maarten.
- 1983-1986 - 6 teritorio insular: Aruba, Bonaire, Kòrsou, Saba, Sint Eustatius, Sint Maarten. Aruba tabata un teritorio insular te aña 1986, atkeriendo desde 1 di yanüari 1986 un status aparte denter di Reino Hulandes.
- 1986-2010 - 5 teritorio insular: Boneiru, Kòrsou, Saba, Sint Eustatius, Sint Maarten. Entrante 1 di òktober 2010 Kòrsou i Sint Maarten ta bira paisnan denter di Reino Hulandes i e islanan Boneiru, Saba i Sint Eustatius ta bira kada uno riba su mes un entidat públiko di Hulanda.