Trompe-l'œil
Trompe-l'œil (franses pa "engañá e wowo"; ⓘ) ta un téknika artístiko ku ta krea un ilushon optiko di espasio òf ophetonan tridimesnhonal riba superfisie di dos dimenshon. E téknika ta wòrdu asosiá mas komunmente ku pintura i tin komo meta pa presentá elementonan pinta komo berdadero pa e miradó.
Efektonan visual relashoná ta inkluí perspektiva forsá den arkitektura i arte óptiko, un movementu moderno ku ta enfoká prinsipalmente riba patronchinan geométriko.
Historia
[editá | editá fuente]Prespektiva
[editá | editá fuente]
E interes den dibuho di perspektiva a oumentá durante Renasementu, aunke por haña ehèmpel for di siglo 13. Giotto di Bondone a usa e promé formanan di perspektiva den su freskunan di e Storianan di San Fransisko na Assisi (Italia). Fin di Quattrocento (evento kultural i artístiko di Italia entre 1400 i 1499), pintornan italiano, manera Andrea Mantegna (1431-1506) i Melozzo da Forlì (1438-1494) a desaroyá pinturanan di plafòn ilushoná, hopi be ehekutá den fresku. Dor di apliká téknika di perspektiva, nan a krea e impreshon di un espasio ekspansivo pa e miradó ku ta mira for di abou.
E forma aki di trompe-l'œil, usá spesífikamente den dekorashon di plafòn, ta konosí komo di sotto in sù ("di abou bai ariba"). Figura i elementonan arkitektóniko ta wòrdu deskribí komo si fuera nan ta wòrdu mirá for di un solo punto di desaparishon fiho. Ehèmpelnan konosí ta inkluí Mantegna su Camera degli Sposi ("kamber di brùit") na Mantua (Italia) i Antonio da Correggio su Asunshon di Birgen (1489–1534) den katedral di Parma.
Kuadratura
[editá | editá fuente]
Den siglo 17, avansenan den teoria di perspektiva a kondusí na ilushonnan arkitektóniko mas integrá. Ora pintornan tabata usa e téknikanan aki pa ekstendé muraya òf plafòn visualmente, e resultado tabata wòrdu yamá kuadratura.

Interior di misanan manierismo i baròk, spesialmente den misa hesuita di siglo 16 i 17, hopi bia tabata usa pinturanan di plafòn trompe-l'œil. E pinturanan ta duna e impreshon ku e plafòn a habrí pa shelu. Normalmente nan tabata imaginá e Asunshon di Kristu, Maria òf santunan. Un ehèmpel ta e kùpùl pintá dor di Andrea Pozzo den misa hesuita na Viena. Aunke e kùpùl ta relativamente plat, pero ta duna e impreshon di un struktura arkitektóniko berdadero.
Trompe-l'œil a bira partikularmente popular den pintura flamenko i hulandes di siglo 17 i a desaroyá paralelo na naturalesa morto. E pintor flamenko, Cornelis Norbertus Gysbrechts, a krea pinturanan chantourné, obra trompe-l'œil kòrtá ku e intenshon di destaká for di e muraya. E pintor hulandes, Samuel Dirksz van Hoogstraten tabata un maeatro di trompe-l'œil i teorisá tokante e ròl di arte komo e imitashona berdadero di naturalesa den su buki di 1678, Inleyding tot de hooge schoole der schilderkons: anders de zichtbaere werelt.

Trompe-l'œil por wòrdu hañá tambe riba mesa i otro muebel, kaminda, por ehèmpel, un stapel di karta di wega ta parse di ta poné riba mesa. Un ehèmpel partikularmente impreshonante por wòrdu mira na Chatsworth House na Derbyshire, kaminda e impreshon di un fió i bog ta parse di ta kologá na un porta, pintá rònt di 1723 dor di Jan van der Vaart.
Den siglo 20, for di añanan 1960 padilanti, e merikano Richard Haas i hopi otro hende a pinta muralnan grandi di trompe-l'œil den áreanan urbano. For di kuminsamentu di añanan 1980 ora ku e artista aleman Rainer Maria Latzke a kuminsá kombiná arte fresku klásiko ku tema contemporáneo, trompe-l'œil a bira mas i mas popular pa muralnan interior.
Referensia
|