Usuario:Caribiana/Sandbox/Aviacion
- Nieuw: Avia Air - Insel Air Aruba - Aruba Airlines - Aruba Flying Club . SLM - Jetair Caribbean - Buelo 980 di ALM - Margareth Abraham
- Aanvullen: Z Air
| Buelo 980 di ALM | ||
|---|---|---|
Avion tipo Douglas DC-9-33CF di ONA, similar na esun di hür pa ALM dia di e insidente. | ||
| Informashon general | ||
| Fecha | 2 di mei 1970 | |
| Avion | ||
| Tipo | Douglas DC-9-33CF | |
| Operadó | Overseas National Airways (ONA) pa ALM | |
| Buelo | 980 di ALM | |
| Destinashon | Sint Maarten | |
| Pasahero | 57 | |
| Tripulashon | 6 | |
Buelo 980 di ALM tabata e buelo komersial programá pa bula for di aeropuerto JFK, New York pa Aeropuerto Prinses Juliana na Sint Maarten dia 2 di mei 1970. Despues di vários intento di aterisahe sin eksito, e avion a keda sin kombustibel i a kai den Laman Karibe (48 km for di St. Croix), resultando den 23 persona morto i 40 sobrebibente. E suseso ta un di e poko kasonan di aterisahe forsoso (ditching) di un avion jet i ta ser konsiderá komo e pió desastre den historia di aviashon di Antias Hulandes.
Detaye di e buelo
[editá | editá fuente]- Data: 2 di mei 1970
- Ruta: New York (JFK) → Sint Maarten (SXM)
- Avion: Boeing 727-200
- Operadó: Overseas National Airways (pa ALM)
- Persona riba avion: 63 (inkluso miembronan di tripulashon)
Avion i su tripulashon
[editá | editá fuente]E avion tabata un Douglas DC-9-33CF di dos motor, operá pa Antilliaanse Luchtvaart Maatschappij (ALM) dor di Overseas National Airways (ONA), ku un avion i tripulashon di buelo di ONA i un tripulashon di kabina di ALM.[1] Su number di seri tabata 47407, su number di ruta tabata 457. E avion a wòrdu fabriká dia 23 di yanüari 1969 i tabata matrikulá na Merka bou di e number di registrashon: FAA N935F.
E buelo tabata transportá 57 pasahero i 6 miembro di tripulashon. E tripulashon di buelo tabata konsistí di kapitan Balsey DeWitt (37), promé ofisial Harry Evans II (25), i piloto Hugh Hart (35).[2]
Buelo i aterisahe forsoso
[editá | editá fuente]Buelo 980 a sali for di Aeropuerto John F. Kennedy normalmente i a sigui sin nobedat den direkshon di Karibe, ounke e DC-9 mester a baha na un altitut mas abou pasùit di Bermuda pa evitá un tormenta di strena, oumentando su kimamentu di kombustibel. Despues ku e buelo a haña pèrmit pa baha te na 10.000 pia (3.000 m), kontrol di tráfiko aéreo regional (ATC) a konsehá ku e kondishonnan di tempu na St. Maarten tabata bou di e mínimo pa aterisahe, un sèt di kriterio ku ta determiná si un aterisahe ta posibel. Kapitan DeWitt a disidí di desviá pa San Juan, pero poko despues, kontrol di St. Maarten a informá nan ku e kondishonnan di tempu a mehorá sufisiente pa aterisa. E buelo a hasi un aserkamentu inisial na e aeropuerto pero no a logra mira e pista na tempu pa aliñea pa aterisahe i a deklará un aserkamentu faya pèrdí.
Buelo 980 a purba di baha un di dos biaha, pero atrobe no a logra yega na aliñea ku e pista. Despues di a abortá e aserkamentu ei, e tripulashon a hasi un di tres intento, pero e avion tabata muchu altu pa aterisa sigur. Despues di a evaluá e situashon di tempu i kombustibel, e pilotonan a disidí di desviá pa Saint Croix, risibiendo un vektor di aserkamentu i pèrmit pa aterisahe. Na e punto aki, a konstatá un posibel diskrepansia entre e meter di kombustibel i loke a wòrdu kalkulá komo e kantidat di kombustibel ku a sobra den e tankinan. DeWitt a informá e kontroladó di tráfiko aereo di su intenshon pa bandoná e avion i a kuminsá un aserkamentu abou riba awa, aterisando pa 3:49 pm ora lokal, 30 mia ost di Saint Croix.[3][2]
Ounke e pilotonan a aktivá señalnan di faha di seguridat djis promé ku aterisahe, tabatin insertidumbre den e kabina tokante ki ora, òf si, e avion lo a baha. E sistema di komunikashon di e kòkpit no tabata funshoná, pues pasaheronan no a risibí ningun atvertensia di e bashamentu inminente. Consecuentemente, un cantidad desconoci di pasahero y tripulacion tabata para of tabatin nan faha di seguridad kita ora cu e avion a dal den awa.
Na e momento aki, laman tabata brutu debí na kondishonnan di wer volatil. E avion a keda relativamente intacto despues di a baha den awa, pero pronto a sink den mas o menos 5.000 pia (1.500 m) y nunca a wordo recupera. E aksidente a resultá den 23 morto i 37 herido, ku 40 sobrebibiente en total. Tantu e pilotonan komo e nabegante a sobrebibí. E sobrebibientenan a keda bula den e laman turbulento, infestá ku tiburon ku nan vest di salbabida te ora ku yudansa a yega.[3][4] E rekuperashon di e sobrebibientenan ku helikòpter a kuminsá mas o ménos 12:00, un pa dos ora despues di e bentamentu, i e último sobrebibiente, Promé Ofisial Evans, a wòrdu rekuperá mas o ménos 1 ora despues.[2] E helikòpternan a wòrdu guiá pa e sitio di reskate dor di un avion di Pan American Airways, kende su piloto a informá e bentamentu via radio, despues a bula riba e sitio te ora ku yudansa a yega pa guia e reskatistanan.[3]
E esfuersonan di reskate a enbolbí unidatnan di Guardakosta di Merka, Marina di Merka, i Kuerpo di Marina di Merka, i un kantidat di sobrebibiente a wòrdu hibá tera ku helikòpter.[5]
Durante e buelo, e avion a topa ku maltempu ku a forsa e kapitan pa hasi varios intento pa landa den aeropuerto Prinses Juliana na Sint Maarten. Despues di intentonan repetí sin éksito i ku e gasolin a kaba, e kapitan a desidí pa hasi un ditching (aterisáhe forzoso den laman) serka di isla Saint Croix.
En kultura
[editá | editá fuente]E historia di buelo 980 a inspirá varios artikulo, dokumental i video ku ta analisá e desishonnan tomá durante e vuelo, inkluí:
- A desperate crew and their awful decisions – The extraordinary tale of ALM Flight 980 (YouTube, 10 di febrüari 2025)
- Emilio Corsetti – What a Real Hero Looks Like
Kategoria:Aviashon Kategoria:Antias Hulandes
E aksidente
[editá | editá fuente]E impakto ku e laman a keda mas fuerte ku tabata spera, i e fuselaje di e avion a kibra den barios parti. Di e total di 63 hende riba avion, 23 a fayece, mientras 40 a logra salba via bote di salbashon òf flotadónan. Entre e viktimanan tabata hopi hende di Kòrsou, Sint Maarten i Hulanda.
Viktimanan konosí
[editá | editá fuente]Un di e viktimanan mas konosí tabata Margareth Abraham, un stewardess di 24 aña for di Kòrsou. Segun testigunan, e tabata yudando pasaheronan pone su chaleko di salbashon i no a logra siña pa su mes. Su entrega i sakrifisio a ser rekonosé mas latr pa medio di un premi di valentia posthumo.
Investigashon
[editá | editá fuente]Investigashon di e National Transportation Safety Board (NTSB) a indiká ku e avion a keda sin gasolin despues di intentonan repetí pa landa den Sint Maarten. E raport a menzioná tambe ku komunikashon entre e kapitan i kontrol aéreo tabata konfuso, i ku desishon humano den un situashon di stres a kontribuí na e desenláse fatal. NTSB a rekomendá mehoras den planifikashon di ruta aéreo, maneho di krisis, i komunikashon durante emerhensia.
Impacto
[editá | editá fuente]E aksidente di Vuelo 980 a trese hopi dolor den e komunidat di e Antias Hulandes, partikularmente na Kòrsou. Den su respuèsta, ALM a pasa pa un revishon di proseduranan di emerhensia i entrenamiento di tripulantenan. E aksidente a keda den memoria kolektivo komo un simbolo di valentia humano, partikularmente pa e akshon di Margareth Abraham.
En kultura
[editá | editá fuente]E historia di Vuelo 980 a inspirá barios artikulonan, dokumental i video ku ta analiza e desishonnan tomá durante e vuelo, inkluí:
- A desperate crew and their awful decisions – The extraordinary tale of ALM Flight 980 (YouTube, 10 di febrüari 2025)
- Emilio Corsetti – What a Real Hero Looks Like
Referensia
[editá | editá fuente]- National Transportation Safety Board (NTSB) – Aircraft Accident Report: Overseas National Airways Flight ALM980.
- SimpleFlying – Crew Perspective: Lessons from ALM Flight 980.
- Emilio Corsetti – What a Real Hero Looks Like (2024).
| ALM Buelo 980 |
|---|

Buelo 980 di ALM tabata un buelo komersial ku a tuma lugá riba 2 di mei 1970, operá pa Overseas National Airways den nòmber di Antilliaanse Luchtvaart Maatschappij (ALM). E vuelo tabata bai for di New York JFK pa Sint Maarten, pero a terminá den un tragedia despues ku e avion a tene ku hasi un aterisahe forzoso den laman serka St. Croix. E tabata e peor desastre den historia di aviashon antiano.
Detaye di e vuelo Avion: Boeing 727-200
Operadó: Overseas National Airways (pa ALM)
Ruta: New York (JFK) → St. Maarten
Data: 2 di mei 1970
Persona riba avion: 63 (incluso tripulantenan)
Durante e vuelo, e avion a topa ku malu tempu ku a forsa e piloto pa hasi barios intento pa landa den aeropuerto Prinses Juliana na St. Maarten. Despues di barios intento sin éksito i gasolin ku ta kaba, e kapitán a desidí pa hasi un ditching (aterrisahe den laman) serka isla St. Croix.
E aksidente E avion a impacta e laman mas fuerte ku lo a spera, i e fuselaje a kibra den varias parti. Di e total di 63 hende riba avion, 23 a fayece. E resto di e pasaheronan i tripulantenan a salba, algun via flotadónan i bote di salva.
Viktimanan i heróes Un di e viktimanan mas konosí tabata Margareth Abraham, un stewardess di 24 aña for di Kòrsou. Segun testigunan, e tabata yudando pasaheronan pone su chaleko di salbashon i no a logra siña pa su mes. Su entrega i sakrifisio a ser rekonosé ku un premi di valentia posthumo.
Investigashon i resultado Investigashon di NTSB (National Transportation Safety Board) a determiná ku e avion a keda sin gasolin despues di intentonan repetí pa landa. Tambe a indiká ku komunikashon entre e kapitan i kontrol di trafiko aéreo tabata konfuso. A resultá den rekomendashon pa mehoras den manejamentu di krisis i planifikashon di ruta aéreo.
Impacto E aksidente di ALM Vlucht 980 a trese hopi dolor na Antias Hulandes i tambe a pone preshon riba ALM. E kasonan di valor humano, manera e di Margareth Abraham, a keda parte di e memoria kolektivo di Kòrsou.
- Tobias Cordeiro - mira it.wiki
Link eksterno
[editá | editá fuente]- A desperate crew and their aweful decisions - The extraordinary tale of ALM flight 980, Youtube (10 di febrüari 2025)
ALM Vlucht 980 tabata un vuelo di ALM Antillean Airlines, operá pa Overseas National Airways, ku a pasa un aksidente fatal riba 2 di mei 1970. E avion a tuma un aterrisahe forzoso (ditching) den laman serka isla St. Croix, despues ku a keda sin gasolin. 23 hende a fayece, entre nan e stewardess Margareth Abraham.
Detaye di e vuelo
[editá | editá fuente]E avion a sali for di New York JFK pa St. Maarten, pero a topa ku malu tempu. Despues di barios intento pa landa i sin eksito, e kapitan a desidí hasi un ditching den laman.
E aksidente
[editá | editá fuente]E avion a kibra den varias parti den e impakto. A haya 23 viktima humano. Barios hende a salba via bote i flotador, entre nan 40 sobrevivientenan.
Viktimanan konosí
[editá | editá fuente]- Margareth Abraham, stewardess di 24 aña for di Kòrsou, a fayece mientras tabata yudando pasaheronan.
Investigashon
[editá | editá fuente]E investigashon di NTSB a determiná ku agotashon di gasolin i desishon difísil durante e vuelo a kontribuí na e aksidente. A yega tambe ku komunikashon ku kontrol aéreo tabata konfundí.
Impacto
[editá | editá fuente]E aksidente a trese hopi dolor den e komunidat di Antias Hulandes. ALM a pasa pa revishon di proseduranan di emerhensia. E aksidente a keda komo un punto importante den istoria di aviashon di e región.
Referensianan
[editá | editá fuente]- SimpleFlying – Crew Perspective
- Emilio Corsetti – What a Real Hero Looks Like
- National Transportation Safety Board (NTSB)
| Caribiana/Sandbox | ||
|---|---|---|
| Imagen desea: Caribiana/Sandbox/Aviacion | ||
| Informashon básiko | ||
| Nòmber kompleto | Margareth Aleida Abraham | |
| Nasementu | 11 di yüni 1945 Kòrsou | |
| Fayesimentu | 2 di mei 1970 Serka St. Croix, Karibe | |
| Informashon profeshonal | ||
| Ofishi | stewardess | |
| Otro informashon | ||
| Distinshon | Zilveren Erepenning voor Menslievend Hulpbetoon (2020) | |
Margareth Aleida Abraham (☆ 11 di yüni 1945 na Kòrsou - † 2 di mei 1970 den serkania di Sint Croix) tabata un stewardess di Kòrsou den servisio di ALM, ku a fayesé na edat di 24 aña durante un aterisahe di emergensia.[1] Su kurashi i trankilidat bou di preshon ekstremo a hasié un héroe den aviashon antiano.
Biografia
[editá | editá fuente]Margareth Abraham, huntu ku su ruman hòmber ohochi Carol, a nase dia 11 di yüni 1945. Den e famia Abraham tabatin kuater ruman mayó. Na aña 1967, despues di a kaba Mulo, el a skoge un karera komo stewardess na Antilliaanse Luchtvaart Maatschappij (ALM).[2]
Buelo LM 980 2 di mei 1970
[editá | editá fuente]
Riba 2 di mei 1970, Abraham tabata miembro di tripulashon di kabina riba buelo 980 for di New York (JFK) pa Sint Maarten. E avion, tipo DC‐9-33CF, tabata un avion ku ALM a hür di a kompania merikano Overseas National Airways (ONA). Tabatin sinkuentishete pasahero y seis miembro di tripulashon abordo.
Debí na bientu fuerte i neblina, e piloto a purba baha varios biaha na Aeropuerto Internashonal Prinsesa Juliana (SXM). Kapitan Balsey De Witt a disidí despues di desviá pa Sint Croix. Durante e buelo aki, e piloto a keda sin kombustibel i e riesgo di un aterisahe den awa (ditch) a surgi. Abraham a sobresalí den heroismo: segun testigunan okular, el a yuda pasaheronan bisti nan salbabida i a kompañá nan te na e salida. Na e momentu presiso ey, e avion a hasi un impakto duro ku e awa i a kibra banda di e kòkpit. Abraham, kende a sigui duna asistensia te na final, no a sobrebibí e desaster.[3] El a fayesé inesperadamente durante e akshon di rescate.
Un total di 43 persona a sobrebibí; 23 hende a muri, inkluso Margareth Abraham.
Personal
[editá | editá fuente]Despues di e buelo, Abraham tabata pa bula bèk New York unda e lo a topa ku su komprometido, Robby Schouten. Nan tabatin plan pa kasa dia 15 di yüni 1970, djis algun siman despues di e suseso trágiko.[2]

Honor
[editá | editá fuente]Margareth Abraham ta wòrdu rekordá komo un símbolo di balentia i altruismo den Karibe Hulandes. Su akshonnan den momentu di pániko a salba bida di varios hende i su historia ta sigui inspirá hende den Kòrsou i mas aya. Den sala di yegada di Aeropuerto Internashonal di Kòrsou, a develá un plakat di bròns na 1972, poné pa Merka. Despues na 2024, a pone un mural ku su imagen riba e fachada di e terminal, komo un homenahe bibu. E gerensia di aeropuerto a kambia e nòmber di e lokalidat pa aktividatnan di aviashon pa "Plasa Margareth Abraham" na 1990. Na 2020, el a wòrdu otorgá póstumo e Medaya di Honor di Plata pa Yudansa Humanitario (Erepenning voor Menslievend Hulpbetoon), un di e medayanan sivil militar hulandes di mas altu pa yudansa humanitario.
Kategoria:Hende
Kategoria:Aviashon
Kategoria:Kòrsou
Margareth Abraham a wòrdu rekonosé komo un berdadero hende di balentia. Margareth Abraham ta konsiderá un símbolo di balentia i altruismo den Karibe Hulandes. Su akshonnan den momentu di pániko a salba bida di barios hende i su historia ta sigui inspirá hende den Kòrsou i mas aya.Na 1972 Merka a pone un plaka ku inskripshon den sala di salida di Aeropuerto Hato.
Pa honrá su memoria, Aeropuerto Internashonal di Kòrsou a pone su nòmber na su direkshon ofisial: Plasa Margareth Abraham. Na 2024, a develá un mural ku su potret na fachada di e terminal, komo un símbolo di su entrega i korahe.[4]
Na 2020, el a risibí posthumamente e Zilveren Erepenning voor Menslievend Hulpbetoon (Plaka di Plata pa Ayudo Humanitario), un di e mas antiguo i prestisioso premionan di valentia di Hulanda. --- Margareth Abraham ta wòrdu rekordá komo un símbolo di kurashi i sakrifisio den Karibe Hulandes:
1972: Un plachi di bròns òf metal a wòrdu desvelá den e sala di yegada di Aeropuerto Hato.
1990: E maneho di aeropuerto a kambia e nòmber di e lugá pa aktividatnan di aviashon pa Plasa Margareth Abraham.
2024: Un mural ku su potrèt a wòrdu desvelá riba e fachada di e terminal, komo un homenahe bibu.
2020: El a wòrdu otorgá postumamente ku e Medaya di Honor di Plata pa Asistensia Karitativo, un di e medayanan sivil militar mas haltu pa ayudo humanitario na Hulanda.
Margareth Abraham ta keda un fuente di inspirashon pa hopi na Kòrsou i mas leu. Su legado ta sigui biba komo un ehèmpel di sakrifisio propio i forsa humano bou di sirkunstansianan ekstremo.
, ku tabata baseá den Antias Hulandes. E tabata konosí pa su amabilidat i entrega na su trabou.
| Caribiana/Sandbox | ||
|---|---|---|
| Imagen desea: Caribiana/Sandbox/Aviacion |
Margareth Abraham (±1946 – 2 di mei 1970) tabata un stewardess di Kòrsou ku a perde su bida den e aksidente aéreo trágiko di ALM Vlucht 980. E a wòrdu rekordá komo un verdadero hende valent, ku su entrega a yuda salba bida di pasaheronan riba e avion.
Bida i karera
[editá | editá fuente]Margareth Abraham a nase den Kòrsou i a traha komo stewardess pa ALM Antillean Airlines. E tabata konosí pa su amabilidat i entrega na su trabou.
Aksidente di 2 di mei 1970
[editá | editá fuente]Riba 2 di mei 1970, Abraham tabata riba e vuelo ALM Vlucht 980, ku a hasi un ditching den laman serka St. Croix despues ku e avion a keda sin gasolin. Testigunan a bisa ku e tabata yudando pasaheronan pone su chaleko di salbashon, i tabata para den e pasillo ora e avion a impacta e laman. E a fayece den e impakto.
Rekonosimentu posthumo
[editá | editá fuente]- A risibí e Zilveren Erepenning voor Menslievend Hulpbetoon (Plaka di Plata pa Ayudo Humanitario) di Reinou Hulanda. - Su nòmber ta honra na Aeropuerto Internashonal Hato na Kòrsou, ku su direkshon ofisial ta Plasa Margareth Abraham. - Tambe tin un mural ku su potrèt riba e fachada di e terminal.
Legado
[editá | editá fuente]E ta konsiderá komo un símbolo di balentia i entrega humano den e istoria di aviashon Karibe Hulandes.
Referensia
[editá | editá fuente]- What a Real Hero Looks Like – Emilio Corsetti
- CAP Honoring a True Hero – Curaçao Chronicle
- SimpleFlying on Flight 980
Margareth Abraham was a 24-year-old flight attendant from Curaçao who served on ALM Antillean Airlines Flight 980. On May 2, 1970, the flight, operated by Overseas National Airways on behalf of ALM, departed from New York's JFK International Airport bound for St. Maarten. Due to poor weather conditions, the aircraft made several unsuccessful landing attempts and eventually ran out of fuel, leading to a controlled ditching in the Caribbean Sea near St. Croix. Of the 63 people on board, 40 survived, while 23, including Margareth Abraham, perished . Wikipedia, la enciclopedia libre +7 Curaçao International Airport +7 Simple Flying +7 Curaçao International Airport +7 Wikipedia +7 Curaçao International Airport +7 Medium
Margareth Abraham is remembered for her heroic actions during the emergency. She assisted passengers in evacuating the aircraft, prioritizing their safety over her own. Tragically, she lost her life in the process . At the time of the accident, she was engaged to Robby Schouten, a well-known Antillean TV presenter, and was planning to leave her position at ALM . Curaçao International Airport
In honor of her bravery, the address of Curaçao International Airport was named 'Margareth Abraham Plasa' . Her sacrifice is commemorated by the local community, and she is celebrated as a true hero .
Fuente, nota i/òf referensia
|
Aruba Airlines (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
Historia
[editá | editá fuente]Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3] Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012). Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
Flota y Destinashonnan
| Tipo di Avion | Modelo | Kantidat | Kabina | Asiento | Registrashon |
|---|---|---|---|---|---|
| Airbus | A320-200 | 1 | Ekonomiko | ~180 | P4-AAF [4] |
| Airbus | A321-200 | 1 | Ekonomiko/“Premium” | ~178 | (vhe model, [5]) |
| Bombardier | CRJ200 | 1 | Ekonomiko | ~52 | P4-CRA [6] |
Destinashonnan selectá
[editá | editá fuente]| Ruta | País/Región | Estado |
|---|---|---|
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3] | ||
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3] | ||
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3] | ||
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3] |
Dificultadnan i Estado Actual
[editá | editá fuente]Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7] Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8] E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
| Caribiana/Sandbox | ||
|---|---|---|
| Funda | 2006 | |
| Fundado | Onno J. de Swart | |
| Pais | ||
| Sector | transporte | |
| Industria | aviacion | |
Aruba Airlines (oficialmente Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea di Aruba. E aerolinea, fundá na 2006, ku ta ofresé transporte aéreo regular i charter pa pasahero pa 13 destinashon. Aruba Airlines su sede corporativo ta na Oranjestad, Aruba. Aruba ta opera su base di mantencion principal na Miami. Na 2015 el a ricibi un AOC (aircraft operating certificate) for di Merka.
Historia
[editá | editá fuente]Aruba Airlines a ser funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.[1] E aerolinea a cuminsa operacion di charter cu un Piper PA-31 Navajo di shete asiento na 2010. E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.[2]
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
| Fuente, nota i/òf referensia |
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States. Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island. Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida. Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
Jet Air (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
| Fuente, nota i/òf referensia
|
Avia Air ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba. Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
Historia
[editá | editá fuente]Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995, a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).[1] Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman, cu a mata tur ocho persona den e auto. E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai. Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí. aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel, a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
Code data
[editá | editá fuente]Flota
[editá | editá fuente]- Short 360-200
- Embraer EMB 110 Bandeirante
Wak tambe
[editá | editá fuente]Fuente, nota i/òf referensia
|
NOTES
- Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Chapter cu tabata activo na Aruba i Corwou.
- in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
- directie/eignaaar? Efi Tromp.
- HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,[1]
- 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
- Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.[2]
- Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.[3]
- 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
- Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
Fuente, nota i/òf referensia
|
Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.[1]
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.[2][3][4][5]
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
Flota
[editá | editá fuente]For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.[6]
Wak tambe
[editá | editá fuente]Link externo
[editá | editá fuente]- Webpräsenz der Insel Air (englisch und spanisch)
- Fotos der Insel Air Aruba auf Airliners.net
Fuente, nota i/òf referensia
|
Aruba Flying Club tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
Historia
[editá | editá fuente]AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.[1]
Eleccion di directiva di AFC
- na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.[2]
- Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
- in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
- De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.[3]
- Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.[4]
Fuente, nota i/òf referensia
|
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.[1]
EZ Air (aanvulling)
[editá | editá fuente]Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/ Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo. Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal. BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente. “Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika. Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda. “No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.” Importansia di Ambulans Aéreo Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
Fuente, nota i/òf referensia
|