Salta pa kontenido

Usuario:Caribiana/Sandbox/Gobernacion

Di Wikipedia, e ensiklopedia liber

Pending: pais constituyente - Yudansa pa desaroyo - Dekreto Real - Proteccion di consumidor


 E articulo aki ta uza ortografia di Papiamento. Lo aprecia si por mantene e articulo aki na estilo di Papiamento.

Un pais constituyente of nacion constituyente (ingles: constituent nation ;hulandes: ....) ta un subdivision teritorial reconoci como un pais of nashon no-independiente cu ta parti di un entidad mas grandi, particularmente un estado unitario soberano y independiente, cu a wordo otorga autonomia teritorial como un region autonomo, cu ta resulta den un grado mas grandi òf ménos di gobernacion propio, manera ta e caso, por ehempel, cu Dinamarca of Reino Uni.

Contrariamente, e creacion di un estado federal hopi biaha ta resulta den un union entre estadonan soberano, e tempo ey yama “estadonan federal” of, posiblemente, “estadonan asocia.”

Lista di pais constituyente

[editá | editá fuente]

Finlandia

[editá | editá fuente]

Documentonan oficial ta uza e terminonan landskap (Sueco) y maakunta (Finlandes), cu ta nifica “provinsia,” pa referí na Åland, mientras cu e otro “provincianan” ta wordo yama lääni na Finlandes, cu ta nifica “region.” E forma largo di Åland ta Landskapet Åland (“provinsia di Åland”) na Sueco y Ahvenanmaan maakunta (“provinsia di e Islanan Åland”) na Finlandes.

E Republica Frances ta consisti di tres pais constituyente:

  • Francia
  • New Caledonia New Caledonia;
  • Bandera di Polinesia Frances Polinesia Frances.

Na Francia mes ta referi mas tanto na e dos pais constituyente aki como “pais den exterior”[1], mientras e gobierno Frances ta uza e termino “pais di ultramar” (no mester confundí cu paisnan di planificacion teritorial Frances).

Mirando su grado haltu di autonomia, Polinesia Franses ta wòrdu referí na dje komo un “pais di ultramar” pa artíkulo 1 di e Lei Orgániko di 27 di febrüari 2004, ku aktualmente ta goberná e status di e archipiélagonan di Pasífiko aki. E término “provinsia den eksterior”[nesesario pa sitashon] tambe tin bia ta wòrdu usá eroneamente, un término ousente den tekstonan regulatorio òf legislativo franses i polinesio. Sinembargo, ta parse for di e debatenan parlamentario cu a precedé e aprobacion di e ley aki cu e termino aki no tin balor hurídiko i ta puramente nominal. En berdad, legalmente, Polinesia Frances ta keda un colectividad den exterior goberná pa artíkulo 74 di e Constitucion. Conseho Constitucional, den su decicion no. 2004-490 DC di 12 di febrüari 2004, a confirma cu e designashon di “pais di ultramar” no tabatin “ningun efekto legal” (ku eksepshon di e status transitorio spesífiko otorgá na New Caledonia i reconocipa e Constitucion, cu ta organisa dos legislacion paralelo pero independiente, un di derecho comun, e otro di derecho di custumber pa loke ta trata e poder exclusivo di Estado den materia di maneho teritorial y ciudadania).

Na Frances, tin biaha nos ta papia di un “nacion constitutivo”, pero na Francia, e término “nacion” ta referi mas na e Republica cu na un grupo teritorial-kultural; e expresoion “pais constituyente” ta mas apropia e ora ey. “Pais constituyente” ta traduci miho idiomanan caminda e concepto huririco aki ta wordo uza realmente, manera na Reino Uni. Den caso di Polinesia Frances,

Nueva Zelandia

[editá | editá fuente]

E Reino di Nueva Zelandia ta consisti di tres pais constituyente:

E Islanan Cook i Niue ta estadonan den asociacion liber cu Nueva Zelandia. Na ta goberna nan mes, pero ta keda 'de jure' bou di e soberania di e Korona di Nueva Zelandia.

Reino di Dinamarca

[editá | editá fuente]

E Reino di Dinamarca ta consisti di tres pais constituyente:

  • Dinamarca ta e pais mas grandi pa poblashon for di e tres paisnan di Reino. E ta comparti su nomber cu Reino pasobra e ta e unico parti original di dje. Su capital, Kopenhagen, ta situa aki y ta goberna directamente Dinamarca.
  • Groenlandia ta esun mas grandi den tamaño di e tres pais constituyente. Su capital ta Nuuk, y e ta situa riba e continente di Nort America.
  • Islanan Faroe ta esun di mas chikito segun superficie. Su capital ta Tórshavn.

Mescos cu Reino Hulandes e paisnan di Reino di Dinamarca ta altamente autonomo. Dinamarca ta retene podernan pa representacion internacional, husticia, politica monetario y defensa.

Reino Hulandes

[editá | editá fuente]

Reino Hulandes ta consisti di cuater pais constituyente:

  • Hulanda ta e pais mas grandi den Reino pa tamaño y poblacion. E ta comparti su nomber cu Reino pasobra e ta e parti mas bieu y dominante. Su kapital ta Amsterdam, pero mayoria edificio di gobierno ta na Den Haag.
  • Corsou ta e di dos mas grandi pa poblacion y ta un isla den caribe. Su capital ta Willemstad y idiomanan oficial ta ingles, hulandes y Papiamento.
  • Aruba ta e di tres mas grandi pa poblacion. Tambe e ta un isla di Karibe, i su kapital ta Oranjestad.
  • Sint Maarten ta esun di mas chikitu pa poblashon i tamaño. E ta situá riba mitar di e isla karibense di Saint Martin, e otro mitar ta un teritorio di Fransia. Esei ta nifica cu e frontera di Sint Maarten cu Fransia ta e unico frontera hulandes-franses. Su capital ta Philipsburg.

E paisnan di Reino tur tin gradonan halto di autonomia, cu Hulanda debido ta retene poder solamente pa defensa y relacionnan internacional. Reino Hulandes tin nacionalidad Hulandes. Te cu dia 10 di october 2010, Reino Hulandes tabatin 3 pais constituyente: Hulanda, Aruba y Antias Hulandes. Prome cu 1975, Surinam tabata forma parti di Reino Hulandes.

Reino Uni

[editá | editá fuente]
  • Reino Uni ta un pais soberano forma pa cuater pais konstituyente. Nan ta, den orden di tamaño, Inglatera, Eskosia, Wales y
  •  Nort Irlanda Nort Irlanda

Mientras cu tur cuater ta wordo referi na nan hopi biaha como pais, nan ta paisnan tecnicamente constituyente denter di un estado soberano, Reino Uni.[1] Tin biaha nan ta wordo referi na nan tambe como region, provinsia, nacion òf estado chikitu. Sinembargo, e títulonan ei ta problemátiko i sensitivo, partikularmente na Irlanda di Nort.

Even though Scotland, Wales and Northern Ireland have been given their own devolved assemblies, the British government still deals with most national matters and directly administers England.

  • England Inglatera is the largest and most populous country of the United Kingdom. Unlike the other three, it does not have its own government and is directly administered by the British Parliament, which is mostly made up of English politicians. The capital of England, London, also serves as the UK capital. The British King also primarily lives in England. It united with Wales in 1277 and later united with Scotland in 1707 and Ireland in 1803.
  • Scotland Escosia is the second largest and second most populous of the four countries. It has representation in the British Parliament and has also Scottish Parliament, located in the capital, Edinburgh. Scotland arguably has the most autonomy out of the four countries. As well as being part of the United Kingdom, Scotland has its own distinct culture and languages.
  • Wales Wales is the third largest country by population and size and borders England. The Senedd is the devolved assembly which governs Wales and is in its capital, Cardiff. Like Scotland, Wales has kept its distinct culture and language in its institutions.
  • Irlanda di Nort is the smallest country by area and population. It has been described by different sources as a country, region or province. Its capital is Belfast, which is the site of the Northern Ireland Assembly.

Yudansa pa desaroyo, tambe konosí komo yudansa di eksterior of asistensia tékniko, ta un tipo di ayudo ku gobièrnunan i otro organisashon ta duna pa yuda den e desaroyo ekonómiko, sosial i polítiko di paisnan den desaroyo.

E ta distinguí for di yudansa humanitario, ku su meta prinsipal ta aliviá sufrimentu urgente, mientras ku yudansa pa desaroyo ta dirigi na e alivio di pobresa i progreso sostenibel riba término largu.

Algun gobièrnu ta inkluí yudansa militar bou di e mesun kategoria, pero hopi organisashon no-gubernamental (NGO) ta oponé e práktika aki, argumentando ku ayudo militar no ta kontribuí na desaroyo sostenibel.

Tipo di kooperashon

[editá | editá fuente]

E término “kooperashon di desaroyo”, usá entre otro pa e Organisashon Mundial di Salú (WHO),[1] ta ekspresá e idea ku un partnership internashonal mester eksistí entre e donante i e destinatario, en bes di e situashon tradishonal kaminda e relashon e tabata wòrdu dominá pa e rikesa i konosementu spesialisá di un banda.

Mayoria ayudo pa desaroyo ta bini di paisnan industrialisá (kooperashon Nort-Sùit), pero algun pais ménos riku tambe ta kontribuí (kooperashon Sur-Sùit).

Yudansa por ta:

  • bilateral (70%): di un pais pa otro, direktamente
  • multilateral (30%): for di e pais donante pa organisashonnan internashonal manera Banko Mundial òf instansianan di Nashonnan Uni (UNDP, UNICEF, UNAIDS, World Food Programme...), ku ta redistribuí esaki entre paisnan den desaroyo[2]

Fuentenan di yudansa

[editá | editá fuente]

Mas o ménos 80-85% di yudansa pa desaroyo ta bini di fuentenan di gobièrnu (yudansa ofisial pa desaroyo). E 15-20% ku ta sobra ta bini di organisashonnan privá (NGO)[3], sin konta e remesanan ku migrantenan individual ta manda pa nan miembronan di famia den paisnan den desaroyo.

Yudansa ofisial pa desaroyo

[editá | editá fuente]

Asistencia Oficial pa Desaroyo ta un medida di ayudo di gobierno compila pa e Comision di Asistencia pa Desaroyo (DAC) di OECD desde 1969. E DAC ta consisti di e 22 paisnan donante mas grandi.

    1. Yudansa pa desaroyo
    • Yudansa pa desaroyo**, tambe konosí komo **yudansa di eksterior** of **asistensia tékniko**, ta un tipo di ayudo ku gobièrnunan i otro organisashon ta duna pa yuda den e desaroyo ekonómiko, sosial i polítiko di paisnan den desaroyo.

E ta distinguí for di **yudansa humanitario**, ku su meta principal ta aliviá sufrimentu urgente, mientras ku yudansa pa desaroyo ta dirigi na e **alivio di pobresa i progreso sostenibel riba término largu**.

Algun gobièrnunan ta inkluí yudansa militar bou di e mes kateguria, pero hopi organisashon no-gubernamental (NGO) ta **oponé e prátika aki**, argumentando ku ayudo militar no ta kontribuí na desaroyo sostenibel.

---

      1. Tipo di kooperashon

E término **kooperashon di desaroyo**—usá entre otro pa organisashonnan manera e **Organisashon Mundial di Salú (WHO)**—ta reflehá un relashon mas igualitario entre donantenan i paisnan receptor, unda e énfasis ta riba **partner­ship**, i no riba dependencia of dominashon.

Kooperashon por tuma diferente forma:

  • **Bilateral (±70%)**: yudansa di un pais direktamente na otro pais.
  • **Multilateral (±30%)**: yudansa pasa via organisashonnan internashonal manera e **Banko Mundial**, e **Nashonnan Uni** (UNDP, UNICEF, UNAIDS, World Food Programme, entre otro), ku redistribuí e fondo segun politika global di desaroyo.[^2]

---

      1. Fuentenan di yudansa

Entre **80 te 85%** di tur yudansa pa desaroyo ta bini di **gobièrnunan**, i ta wordu clasificá komo **Asistencia Ofisial pa Desaroyo (ODA)**. E otro **15–20%** ta bini di organisashon no-gubernamental (NGO)[^3], sin konta e **remesa** ku migrantenan ta manda pa famia den nan pais di orígen. ---

      1. Asistencia Ofisial pa Desaroyo (ODA)
    • ODA** ta e estandard di midí yudansa pa desaroyo, estableci pa e **Komishon pa Ayudo di Desaroyo (DAC)** di e **Organisashon pa Kooperashon Ekonomiko i Desaroyo (OECD)**. E definishon ta enkapsulá e kontribushon ofisial ku ta kontribuí na e bienestar ekonómiko i humano di paisnan den desaroyo. E DAC tin 22 pais miembro ku ta e donantenan prinsipal mundialmente.[^4]

---

      1. Notanan i referensianan

[^1]: WHO. (s.a.). *Development cooperation*. (https://www.who.int)

[^2]: OECD. (2023). *Multilateral Aid 2023*. (https://www.oecd.org)

[^3]: World Bank. (2022). *NGO Contributions to Global Development*. (https://www.worldbank.org)

[^4]: OECD DAC. (2022). *Official Development Assistance (ODA)*. (https://www.oecd.org/dac)


 E artíkulo aki ta skirbí na ortografia di papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.

Un Dekreto Real (DR), na hulandes: Koninklijk Besluit, KB, ta un dekreto di gobièrnu di Hulanda. Aunke e Rei ta firma e dekreto prome, loke por duna e impresion cu e ta sostene esaki personalmente, e no ta personalmente responsabel. Pa e motibu aki, dekretonan real ta wòrdu kofirmá pa e minister(nan) i/òf sekretario(nan) di estado konserní; esaki ta wòrdu yamá kontra-firma.

E diferensianan entre un lei formal i un Dekreto Real ta:

  • Un ley formal tambe mester wordo adopta door di Parlamento.
  • Un Decreto Real por wordo emiti door di gobierno sin e cooperacion directo di Parlamento.
  • Un Dekreto Real por wòrdu revisá pa un korte kontra e Konstitushon, miéntras ku un lei formal no por.
  • Un Dekreto Real, ora e ta kontené un provishon generalmente obligatorio, ta un lei supstansial.

Un Dekreto Real (KB) ta un desishon di gobièrnu ku ta wòrdu tumá sin konsentimentu di e Estadonan General. Un distinshon ta wòrdu hasi entre un Orden Atministrativo General (AMvB) i un Dekreto Real regular òf menor.

Tin dos tipo di Dekreto Real. E promé ta regardá òrdu atministrativo general i por wòrdu mirá komo un ekstenshon di legislashon. E di dos ta regardá aktonan atministrativo manera nombramentu di alkaldenan, Komisarionan di Rei, i ofisialnan hudisial responsabel pa atministrashon di hustisia.[1]

Dekreto Real Un Dekreto Real (RD) ta un desishon di gobièrnu tumá sin e konsentimentu di e Estadonan General.[2]

Ta hasi un distinshon entre un òrdu atministrativo general (AMvB) i un RD standart òf menor. Un RD standart ta regulá, entre otro, e nombramentu i retiro di funshonarionan (ministernan, Komisarionan di Rei, Konseheronan di Estado, alkaldenan, etc.).

Mayoria di e Dekretonan Real ta basá riba un lei formal. Esaki ta konstituí legislashon delegá: e lei ta stipulá ku reglanan por wòrdu elaborá mas aleu. Si esaki no ta e kaso, e ta wòrdu yamá un RD ‘independiente’.

E Konseho di Estado ta emití un opinion di konseho riba un RD. Un RD ta wordo publica den Gazette Oficial (Staatsblad).


Een Koninklijk Besluit (KB) is een schriftelijk besluit van de Nederlandse regering (de Koning en één of meer ministers of staatssecretarissen), dat wordt genomen zonder directe medewerking van het parlement (Staten-Generaal). Het is een vorm van wetgeving of bestuurshandeling die wordt ondertekend door de Koning en gecontrasigneerd (medeondertekend) door een bewindspersoon, die er verantwoordelijk voor is.

Het Koninklijk Huis

+3

Ja, er is een formeel en juridisch onderscheid wanneer een KB alleen voor Nederland geldt of voor het gehele Koninkrijk der Nederlanden (inclusief Aruba, Curaçao en Sint Maarten). Onderscheid in Toepassing: KB voor het Koninkrijk (Rijks-KB): Als het besluit geldt voor alle landen binnen het Koninkrijk der Nederlanden, betreft het een "Rijksbesluit". Deze worden vaak genomen op grond van het Statuut voor het Koninkrijk en gaan over zaken die de landen gezamenlijk aangaan. KB voor Nederland alleen: Dit is de meest voorkomende vorm, vaak een Algemene Maatregel van Bestuur (AMvB) of een "klein KB", dat alleen van toepassing is binnen het Europese deel van Nederland en eventueel de Caribische openbare lichamen (Bonaire, Sint Eustatius, Saba).

Eerste Kamer der Staten-Generaal

+3

Verschillende Soorten Koninklijke Besluiten: Algemene Maatregel van Bestuur (AMvB): Een algemeen verbindend voorschrift, een soort "wet" op lager niveau, waarvoor vaak de Raad van State wordt geconsulteerd. Klein KB: Een besluit dat ziet op een concreet geval, zoals de benoeming van een burgemeester, rechter of de toekenning van een koninklijke onderscheiding.

Het Koninklijk Huis

+1

Hoewel de Koning de besluiten tekent, zijn de ministers verantwoordelijk. Een KB treedt pas in werking na publicatie, meestal in het Staatsblad of de Staatscourant.

Kabinet van de Koning


 E articulo aki ta uza ortografia di Papiamento. Lo aprecia si por mantene e articulo aki na estilo di Papiamento.

Proteccion di consumidor ta referi na e totalidad di esfuerso y medida destina pa proteha hende den nan rol como consumidor di producto of servicio. E ta inclui legislacion y hurisprudencia (ley di consumidor) y tambe funcionnan delega pa gobierno na organisacionnan di consumidor (e movemento di consumido). E meta di proteccion di consumidor ta pa garantisa e calidad di producto y servicio, pa preveni consumidornan di sufri daño fisico, psicologico of economico door di e producto of servicionan cu nan ta consumi, y pa optene reparacion y compensacion pa daño unabes sufri como resultado di consumo.

Ley di consumidor

[editá | editá fuente]

Legislacion di consumidor ta encera tur ley y regulacion crea pa proteccion di consumidor. Specificamente, ley di consumidor tin como meta “pa proteha e consumido den su relacion cu e productor-bendedo pa asina restaura e balansa economico y legal entre nan dos.”[1] El a wordo desaroya pa mehora e posicion huridico di consumidornan verso productornan ora esaki a resulta necesario den e di dos mita di siglo binti cu e ascenso di e sociedad consumido. Derecho di consumidor ta pues un ramo di ley relativamente nobo, cu tin biaha no ta ni wordo reconoce como un ramo di ley separa. Pesey e ta un amalgama di reglanan cu por wordo clasifica den e dominio priva, publico y criminal.[1]

Minister di Finansa, Asunto Economico y Sector Primario, mr. Geoffrey Wever ta anuncia cu riba Dia Internacional di Consumidor 15 di maart 2026 e “Landsverordening bestuursrechterlijke handhaving consumentenbescherming” lo drenta na vigor. E ley aki lo fortifica di manera significativo e proteccion di consumidor y ta duna Aruba Fair Trade Authority (AFTA) un rol importante den supervision y aplicacion di e ley pa proteha derechonan di consumidor.[2]

Proteccion di consumidor ta un pilar importante di e maneho economico di Gabinete AVP- FUTURO. Manera palabra den Programa di Gobernacion 2025- 2028 riba pagina 34 “lo introduci e ley di proteccion di consumidor pa proteha e consumidor y crea un mercado mas transparente y husto. Lo presenta e ley aki na Parlamento y implementa door di Aruba Fair Trade Authority”. Despues cu Parlamento a trata y aproba e ley (Landsverordening bestuursrechtelijke handhaving consumentenbescherming) riba 18 di juni 2025,[3] via un decreto nacional di 27 di februari 2026, e ley di proteccion di consumidor lo drenta na vigor riba 15 di maart 2026, riba Dia Internacional di Consumidor.

  • Aruba Fair Trade Authority (AFTA)[4]

Ley di consumidor na Corsou ta wordo influencia door di tanto legislacion local komo derecho hulandes, ku ta konta pa Kòrsou como pais konstituyente denter di Reino. Derechonan di consumidor na Corsou ta wòrdu protehá dor di un kombinashon di regulashonnan lokal, regulashonnan hulandes, i kuadro internashonal.[5]

E legislacion primario ku ta regla protekshon di konsumidó na Kòrsou ta encera, e Codigo Civil di Corsou, Le di Protekshon di Konsumidó (Wet Consumentenbescherming), y regulacionnan di Union Europeo y legislacion Hulandes:

Organisacionnan:

  • Fundashon pa Konsumidó Curaçao
  • Stichting Consumenten Belangen Curaçao[6]

E Ley di Implementashon riba e Modernisashon di e Direktiva di Protekshon di Konsumidó, ku ta prohibí, entre otro kosnan, e publiká òf tin post di revishonnan falso riba internèt, a drenta na vigor dia 28 di mei 2022. E ley a cambia Buki 6 di e Kódigo Sivil, e Lei di Enforsamentu di Protekshon di Konsumidó i e ley di Preis[3][4][6][6]

Na Merca un variedad di ley tanto na nivel federal como estatal cu ta regula asuntonan di consumidor for di cuminsamentu di siglo 20. Entre nan ta e Ley Federal di Kuminda, Remedi i Kosmetika, Lei di Práktikanan di Kobransa di Debe Hustu, e Lei di Raportahe di Krédito Hustu, Lei di Bèrdat den Prestamo, Lei di Fakturashon di Krédito Hustu, i e Lei di Gramm–Leach–Bliley. Leinan federal di protekshon di konsumidó ta wòrdu enforsá prinsipalmente dor di e Komishon Federal di Komersio, e Ofisina di Protekshon Finansiero di Konsumidó, e Atministrashon di Kuminda i Remedi, i e Departamentu di Hustisia di Merca.

Kategoria:Economia Kategoria:Sociedad Protekshon di konsumidó ta referí na e totalidat di medidanan, politika i institushonnan destina pa protehá hende den nan rol komo konsumidó di produkto òf servisio. Esaki ta inkluí legislashon i hurisprudensia (ley di konsumidó), asina tambe aktividatnan di gobièrnu i organisashonnan di konsumidó ku ta defendé interes di publiko.

E meta di protekshon di konsumidó ta pa:

garantisá kalidat i seguridat di produktonan i servisionan

prevení ku konsumidónan sufri daño físiko, sikológiko òf ekonómiko

promovê transparensia den merkado

asegurá posibilidat di reparashon òf kompensashon ora daño a sosodé

Protekshon di konsumidó ta konsiderá un elemento importante den politika ekonómiko i regulashon di merkado.

Derecho di konsumidó

Derecho di konsumidó ta e ramo di ley ku ta trata relashonnan entre konsumidónan i produsentenan òf bendedónan. Legislashon di konsumidó ta intenta reduci e desequilibrio ku por eksistí entre e dos parti, pasobra produsentenan generalmente tin mas informashon i poder ekonómiko ku konsumidónan.[1]

Derecho di konsumidó a desaroyá principalmente den segunda mitar di siglo binti, den paralelo ku e ekspanshon di e llamada sociedad di konsumidó. E rama aki di ley ta relativamente nobo i, den hopi sistema hurídiko, e ta forma un kombinashon di regla di:

derecho privá (kontraktnan i responsabilidat)

derecho públiko (regulashon di merkado)

derecho penal (sanksion kontra fraude òf praktikanan ilegal)

Instrumentonan di protekshon

Medidanan di protekshon di konsumidó por inkluí, entre otro kosnan:

regulashon riba seguridat di produktonan

obligashon pa informashon klaro i etiketahe

protekshon kontra publicidat engañoso

regla riba garantia i devolushon di produktonan

supervison di merkado dor di autoridatnan públiko

Ademas, organisashonnan di konsumidó por asistí publiko ku informashon, konseho i representashon den konfliktonan ku empresanan.

Protekshon di konsumidó segun pais Aruba

Na Aruba, protekshon di konsumidó ta wòrdu fortifiká ku introdukshon di legislashon spesífiko. Parlamento di Aruba a aproba e Landsverordening bestuursrechtelijke handhaving consumentenbescherming riba 18 di juni 2025.[2]

Via un decreto nasional di 27 di februari 2026, e ley aki lo drenta na vigor riba 15 di maart 2026, coincidiendo ku Dia Internashonal di Konsumidó. E ley ta duna e Aruba Fair Trade Authority (AFTA) un rol importante den supervision i enforsamentu di derechonan di konsumidó.[3]

E introdukshon di e ley tabata parti di e Programa di Gobernashon 2025–2028, ku a enfatisá kreashon di un merkado mas transparente i hustu.

Kòrsou

Na Kòrsou, protekshon di konsumidó ta basa riba un kombinashon di legislashon lokal i influensia di derecho hulandes. Komo pais konstituyente den Reino di Hulanda, hopi prinsipionan di derecho di konsumidó hulandes tin influensia riba e sistema legal di Kòrsou.[4]

Regulashonnan relevante por inkluí:

Kódigo Sivil di Kòrsou

legislashon lokal tokante protekshon di konsumidó

influensia di norma internashonal i europeano

Organisashonnan lokal ku ta defendé interes di konsumidó ta inkluí:

Fundashon pa Konsumidó Curaçao

Stichting Consumenten Belangen Curaçao[5]

Hulanda

Na Hulanda, derechonan di konsumidó ta fortemente influensiá dor di legislashon di Union Europeo. Un ehèmpel reciente ta e Wet implementatie modernisering consumentenbescherming, ku a drenta na vigor dia 28 di mei 2022.

E ley aki a introducí, entre otro kosnan:

prohibishon di revishonnan falso riba internet

regla mas estrikto pa transparensia di prijs

mas protekshon kontra praktikanan komersial engañoso

E legislashon aki a modifica, entre otro, Buki 6 di e Kódigo Sivil hulandes i e ley di enforsamentu di protekshon di konsumidó.[6]

Estados Unidos

Na Estados Unidos, protekshon di konsumidó ta regula dor di un gran kantidat di ley federal i estatal. Entre e mas konosí tin:

Federal Food, Drug, and Cosmetic Act

Fair Debt Collection Practices Act

Fair Credit Reporting Act

Truth in Lending Act

Fair Credit Billing Act

Gramm–Leach–Bliley Act

Enforsamentu di e leyinan aki ta wòrdu realisá prinsipalmente dor institushonnan manera:

Federal Trade Commission (FTC)

Consumer Financial Protection Bureau (CFPB)

Food and Drug Administration (FDA)

Department of Justice (DOJ)

Mira tambe

Konsumidó

Derecho di konsumidó


  1. [1]
  2. [3]
  3. [2]
  4. [5]
  5. [6]
  6. [3]