Jump to content

Usuario:Caribiana/Sandbox/Kladblok

Di Wikipedia, e ensiklopedia liber

 E artíkulo aki ta skirbí na ortografia di papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.


Repúblika di e Shete Hulanda Uní (hulandes: Republiek der Zeven Verenigde Nederlanden), tambe yama Provinsianan Uní di Hulanda, tabata un estado konfederativo di shete provinsia for di nort di Hulanda: Friesland, Groningen, Gelderland, Holland, Overijssel, Utrecht i Zeeland. E repúblika a forma su orígen den e Union di Utrecht di 1579 i a existí te ku e okupashon franses den 1795.

E Repúblika tabata un konfederashon, un aliansa di defensa i union di duana entre provinsianan ku tur tin nan propio autonomia. Representantenan di tur provinsia tabata reuni den e Estadonan General, ku tin su sede na Den Haag. Aunke tabata konsistí di shete provinsia principal, e a inkluí tambe e asina yamá Terenonan di Generalidat: Brabant, Flanders, Drenthe, Westerwolde i Wedde, Overmaas i Upper Guelders. Drenthe, aunke tabata un territorio separado, no tabata un provinsia ku voto, pero el tabata manda representante.

Historia

[editá | editá fuente]

E Repúblika a wòrdu formalmente fundá na 1588, despues di un periodo di resistensia kontra e gobernashon di e rei spañó Felipe II, ku tabata goberná Hulanda bou di e dinastía Habsburgo. Ku e Akto di Abjurashon na 1581, e provinsianan rebelde a deklará ku nan no rekonosé mas e rei spañó komo nan gobernante.

Ku Pas di Westfalia den 1648, ku a pone fin na e Guera di Ochenta Aña, e Repúblika di e Shete Hulanda Uní a wòrdu rekonosé ofisialmente komo un estado independiente. El a retené varios teritorio ku el a konkistá durante e guera.

Den siglo diesshete, e Repúblika tabata un di e podernan mundial mas importante. E pais a eksperimentá un Edat di Oro, ku gran influensia den komersio, kultura, arte i siensia. Amsterdam a bira e siudat komersial mas importante di Oropa, mientras pintornan manera Rembrandt, filósofonan manera Hugo de Groot, i sientífikonan manera Christiaan Huygens a kontribuí na su fama. E flota merkantil tabata inkluí mas ku 2.000 barkunan, i e Kompania Hulandes di India Oriental (VOC) i e Kompania di India Oksidental (WIC) tabata instrumento esensial den e ekspanshon kolonial i komersial di Hulanda.

Un di e organisashonnan mas importante den e ekspanshon global di e Repúblika di e Shete Hulanda Uní tabata e Kompania Hulandes di India Oksidental (West-Indische Compagnie, WIC), fundá na 1621. E kompania aki tabata un kompaniá di komersio ku tabata operá bou di lisensia di gobièrnu, ku derechonan eksklusivo pa trese negoshi i ekspedishon den e Karibe, Nort i Sud Amérika, i parti di Afrika.

Aunke e poder di e Repúblika a dura hopi tempu, su dekadensia a kuminsá den siglo diesocho. E invashon franses di 1793–1795 a pone fin na e konfederashon. Den 1795, e Repúblika a wòrdu remplasá pa e Bataafse Republiek, bou di influensia di Fransia.

Kategoria:Historia



Provinsianan Uní di Hulanda of Repúblika di Shete Hulanda Uni (hulandes: Republiek der Zeven Verenigde Nederlanden)[1], of tambe Provinsianan Uní di Hulanda, tabata un estado konfederativo di shete provinsia di region nort di Hulanda (Friesland, Groningen, Gelderland, Holland??, Overijssel, Utrecht i Zeeland), formá agrupá desde e Union di Utrecht (1579) te ku e okupashon franses na 1795.

es.wiki:Ku e firmamentu di e Pas di Westfalia na 1648, e Provinsianan Uni di Hulanda a wòrdu rekonosé komo un estado independiente i a retené parti di e teritorionan ku el a konkistá durante e Guera di Ochenta Aña.[2]

Durante e Edat di Oro hulandes, e pais tabata wòrdu goberná pa e burguesia, mientras ku den e restu di Oropa gobièrnunan tabata wòrdu manehá pa figuranan eklesiástiko i monarkanan apsoluto.[3] Ademas, e siudat di Amsterdam a bira e sentro komersial mas importante na Oropa den siglo diesocho.[4]

nl.wiki:E Repúblika di e Shete Hulanda Uní, hopi bia referí na dje den literatura komo e Repúblika, tabata un konfederashon ku karakterístikanan di un aliansa di defensa i un union di duana. E tabata kubri pa gran parti e teritorio di Hulanda di awendia. Den siglo dieshete, e Repúblika a atkerí un poder polítiko i ekonómiko grandi i a hunga un ròl lider riba e esenario mundial pa basta tempu. El a wòrdu fundá na 1588. Su fin a yega ku e invashon franses na 1793-1795, ounke su dekadensia a kuminsá kaba mas trempan.

E Repúblika a wòrdu establesé despues ku un kantidat di ducado, señoria i stat a drenta den un aliansa na 1579 (Union di Utrecht) pa konhuntamente oponé e medidanan atministrativo estrikto di e señor Habsburgo di Hulanda, Felipe II, kende a goberná e áreanan den outoridat supremo i tambe tabata Rei di Spaña. Na 1581 nan a renunsi’é (Akto di Abjurashon) i na 1588 un kantidat di provinsia, kada un ku su mes gobièrnu outónomo, a sigui separá komo un repúblika konfederal sin pèrmit di Felipe II.

Repúblika di Shete Hulanda Uni tabata konsistí di Friesland, Stad i Ommelanden, Overijssel, Gelre, Utrecht, Hulanda, Zeeland i Drenthe i e asina yamá Generality Lands; Brabant, Flanders, Westerwolde i Wedde, Overmaas i Upper Guelders. Shete provinsia, Drenthe i e Terenonan di Generalidat a keda ekskluí for di esaki i a manda nan representantenan pa e Estadonan General na Den Haag pa kordinashon.

Remarkabel den e konfederashon relativamente chikitu ku mas o ménos 1.5 mion habitante, tabata e ròl prinsipal ku el a bin hunga den komersio mundial via e Kompania Hulandes di India Oriental (VOC), e Kompania Hulandes di India Oksidental (WIC) i esun riba Laman Báltiko, e éksitonan militar kontra paisnan aparentemente muchu mas fuerte manera Spaña i Inglatera, e flota grandi ku dos mil barku, ku ta flota e florinan (Rembrandt i hopi otro), lei (Hugo de Groot) i siensia (Christiaan Huygens).

Mira tambe e kategoria Caribiana/Sandbox/Kladblok di Wikimedia Commons pa mas dato mediatiko tokante di e tema aki.

Kategoria:Historia


 E artíkulo aki ta skirbí na ortografia di papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.
Caribiana/Sandbox
Lanthùis Feeris
Lanthùis Veeris (1964)
Lokalisashon
Pais  Kòrsou
Lokalisá na  Willemstad
Historia
Original kas di plantashi
Konstrukshon  ront di 1800
Rekonosemento
Státus
monumental
Monumento registrá ??

Lanthùis Veeris ta un lanthùis na Kòrsou, situá den e bario di Veeris, zona nortwest di Willemstad. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.

Historia

[editá | editá fuente]

Historia di e Plantage Veeris E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.

ta un kas grandi históriko situá den e bario Veeris, banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.

E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.

Edifisio

[editá | editá fuente]

Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.[1]

E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.[1]

  • Deskripshon Arkitetural i Interno

Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.[2] Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.

  • Desaroyo aktual i potenshal

Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.

Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.

  • Konklushon

Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.

Lista di referensia

[editá | editá fuente]
  • Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
  • Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
  • Informashon general tokante DROV-regulashon.

Veeris ta un bario i un èks-kunuku (plantashi) situá den parti sùitwest di Willemstad, serka e laguna di Piscaderabaai. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.[1]

Historia

[editá | editá fuente]

Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen hulandes.[1]

Despues di abolishon di sklabitut den 1863, hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di Willemstad, Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.

Geografia i tempu moderno

[editá | editá fuente]

Veeris ta lokalisá den distrito di Willemstad i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.

Kultura i patrimonio

[editá | editá fuente]

Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.

Referensia

[editá | editá fuente]

Eror di sita: <ref> tag with name "arkos" defined in <references> is not used in prior text.
Eror di sita: <ref> tag with name "monumento" defined in <references> is not used in prior text.

Veeris ta un bario i un èks-kunuku (plantashon) lokalisa den parti suroeste di Kòrsou, serka di otro barionan históritiko manera Mundu Nobo i Otrobanda. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.[1]

Historia

[editá | editá fuente]

Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.[1]

Despues di abolishon di sklabitut den 1863, hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di Willemstad, Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.

Geografia i tempu moderno

[editá | editá fuente]

Veeris ta lokalisa den distrit di Willemstad i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.

Kultura i patrimonio

[editá | editá fuente]

Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.[2] Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan afro-korsou.


Mira tambe

[editá | editá fuente]

Historia

[editá | editá fuente]

Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:

  • Imperio Romano Oksidental (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na Roma.
  • Imperio Romano Oriental (284 – 1453), ku su kapital na ConstantinopelBizantin).

E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá. Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma (Latin), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, Cristiandat a bira e relíshon ofisial.

E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.

Kultura i Herensia E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.

Kaida di e Imperio E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.


 E artíkulo aki ta skirbí na ortografia di papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.
Caribiana/Sandbox
Caribiana/Sandbox
Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
Término di ofisina
15 di yüli 19421 di yüli 1948
Monarkia Wilhelmina (1898-1948)
Antesesor Gielliam Wouters
Susesor Leonard Antoon Hubert Peters
Informashon personal
Nòmber 
kompleto
Petrus Albertus Kasteel
Pareha Marie Kasteel-Baltussen
Religion katóliko
Famia
Yu 5
Informashon profeshonal
Ofishi gobernante, diplomátiko

Petrus Albertus (Piet) Kasteel (☆ 4 di novèmber 1901 na Zwolle - † 13 di desèmber 2003 na Roma) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di Kolonia Kòrsou (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.

Bida personal

[editá | editá fuente]

Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.

Periodista i trahadón den ekshilio

[editá | editá fuente]

Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.

Gobernador di Kòrsou i su dependensianan

[editá | editá fuente]

Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.

Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.

Karrera diplomátiko

[editá | editá fuente]

Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:

Chile (1948–1956)

Irlanda (1956–1966)

Israel (1966)

Rekonesimentu

[editá | editá fuente]

Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:

Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)

Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)

Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)

Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)

Fayesimentu

[editá | editá fuente]

Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.

Referensianan

[editá | editá fuente]

Wikipedia. Piet Kasteel.

Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).

YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.

Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.



Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti

Wikipedia ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma. Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.

Indica y respeta e variante di Papiamento/u

[editá | editá fuente]

Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.

Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con pa indica e variante di bo escogencia.

Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.

Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia

[editá | editá fuente]

Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor. Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di Wikipedia. Esaki ta inclui:

  • E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
  • Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version

nobo.

  • E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di

interface via translatewiki.net).

  • E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e

plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.

Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites

Contribui na un comunidad bilingual

[editá | editá fuente]

No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den islanan ABC y den mundu henter.



 E articulo aki ta uza ortografia di Papiamento. Lo aprecia si por mantene e articulo aki na estilo di Papiamento.


Mula transportando parhanan
Bolitanan den stoma di un mula
Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
Tunnel pa contrabanda na Gaza (2009)

Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.

historia

[editá | editá fuente]

Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.[1]


De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di Nationaal park Arikok a wòrdu konkluí.

E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.

Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”[2]


 E artíkulo aki ta skirbí na ortografia di papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.
Nigel Maduro
Imagen desea: Caribiana/Sandbox/Kladblok
Informacion profesional
Ofishi activista

Nigel Maduro ta un activista ambiental y climatico di Aruba.[1]

Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.[2]


Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.

Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.

Trabao Profesional i Karrera Aktivismo Ambiental i di Klima:

Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.

Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.

Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria: Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.

Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.

Representashon Internashonal: Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.

Arte Multidisiplinario A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.

Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.


 E articulo aki ta uza ortografia di Papiamento. Lo aprecia si por mantene e articulo aki na estilo di Papiamento.


Nepotismo (latin: ‘nepos’, nietu; desendiente; primo) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan altu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon.

nl.wiki:Nepotismo (< latin ‘nepos’, nietu; desendiente; primu) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan haltu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon. Den un sentido mas smal, e ta trata di faboresé parientenan, komo un forma di faboritismo. Un proverbio hulandes ku originalmente ta relashoná ku esaki ta bisa: “E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon”, kier men ku nepotismo ta tuma lugá skondí (kruip of kröp) en bes di abiertamente (drechi). Sanger ta wòrdu usá einan komo un término bieu pa parentesko.

Efektonan Ta probabel ku kasi ningun organisashon ta liber di nepotismo. Ta tipikamente humano pa (kier) duna un bentaha òf nombramentu na un persona di mesun pensamentu, òf por lo ménos un hende ku un konosé. Esaki lo ta apliká mas fuerte si ta nesesario di koperashon a largu plaso. I niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente òf otorgá un trabou si e ta odia e otro persona ei.

Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora e tuma proporshonnan muchu grandi, ku otro palabra: ora un hende laga e laso di famia òf amistat pisa mas pisá ku e rekisitonan di kompetensia di e nombramentu òf asignashon. Esaki ta reflehá ora un hende ta wòrdu nombrá na un puesto òf risibí un nombramentu òf supsidio miéntras ku e no ta kumpli ku e rekisitonan, ta relativamente yòn òf sin eksperensia, òf ora e nombramentu aki ta na kosto di (inkluso) kandidatonan mihó kalifiká. Kualke krítika ta wòrdu ignorá òf ta kondusí na un kontesta fuerte di e organisashon.

Nepotismo por ta un forma di patronahe, kaminda e patron ta yuda e kliente den su karera. E servisio por ta resiproko tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’: si bo laba mi lomba, lo mi laba esun di bo. Al fin i al kabo, un bono ta wòrdu kreá a base di kua e benefisiario por spera ku e benefisiario hasi algu a kambio. Por ehèmpel, A, kende su kompania di bion dòler ta un kliente di un firma di kontabilidat, por pone preshon riba e firma ei pa nombra B komo partner. E ora ei A lo spera ku B no ta hasi muchu alboroto tokante firmamentu di kuenta anual, asta si nan por ta dudoso.

Nepotismo eventualmente por kondusí na un redukshon di kalidat, pasobra e personanan nombrá no tin òf no tin sufisiente e kalidatnan rekerí pa e funshon. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limitenan y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa haci trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta kondusí tambe na peliger moral, ora e persona sa ku tin un patron ku lo proteh’é di krítika di otronan. Hende sa ku nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un insentivo pa sigui polítikanan mas riesgoso. E por kita tambe e insentivo pa hasi e trabou bon na promé lugá.

Finalmente, nepotismo por kondusí na pèrdida di konfiansa bou di e públiko òf empleadonan di un kompania, loke por kondusí na intrankilidat. Al fin i al kabo, esnan mihó kalifiká no ta mira nan esfuersonan rekompensá, de echo, otronan ta kaba ta mustra nan plumanan. Pa un empresa e por kondusí na un redukshon den e boluntat pa hasi un esfuerso i un èksodo di mihó trahadó i kliente, pa paisnan na un boluntat redusí pa obedesé gobièrnu òf paga belasting, i emigrashon di trahadónan kualifiká en partikular. A largu plaso, nepotismo por destruí un organisashon òf pais.

Formanan di nepotismo

[editá | editá fuente]

En prinsipio, nepotismo por hunga un ròl den kualke bentaha, pero normalmente e ta konserní e siguiente situashonnan:

  • Sita
  • Suseshonnan
  • Premionan di supsidio;
  • Fiansa
  • Promoshonnan (dentro di kompanianan i organisashonnan)
  • Otorgashon di pedido, konseshon, pèrmit i kontrakt;
  • Sera wowo pa erornan di un hende, soportá largu den sanshonnan atministrativo i penal;
  • Sosten públiko òf sekreto durante elekshon.

Ta difísil pa imaginá nepotismo den posishonnan elekto, pero e por sosodé einan tambe (hopi bia indirektamente). Al fin i al kabo, elekshonnan por wòrdu manipulá dor di, por ehèmpel, indusí kandidatonan kontrali pa retirá, ekspresá públikamente sosten na un kandidato partikular, duna sosten finansiero na e kandidato òf influensiá medionan di komunikashon di manera ku nan ta ekspresá solamente puntonan di bista positivo tokante e kandidato. Den sierto paisnan, fraude di votashon direkto òf intimidashon di votadónan tambe ta posibel.

Nepotismo tambe ta posibel denter di organisashonnan privá. Por ehèmpel, un direktor (senior) por ke otorgá e nombramentu òf kontrato na un miembro di famia òf amigu, òf por wòrdu poné bou di preshon di pafó. E preshon ei hopi bia ta bini di un hende ku un medio di poder i por, por ehèmpel


Cinema na Aruba

[editá | editá fuente]

(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five open air movie theatres. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants in the 20th century. The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to enjoy the popular silent movies of the time.

American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.

In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.

The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater. A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.[1]


Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten


Matrimonio di mesun sexo no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.

Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba



Un estado di derecho ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.


Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.

Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]

Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]


Polítika ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.

Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.

Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den politica ta wordo yama un politico.

Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.


  • gabinete di minoria



Hefe di estado ta


  • gabinete (politica)
  • izquierdista
  • pais
  • eleccion


Miembro i elekshon

[editá | editá fuente]

Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.

E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia 6 di yüni 2024. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.[1][2][3] Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa Malta te na 96 pa Alemania. For di 1 di febrüari 2020 Hulanda tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.

Siudadanonan hulandes di Reino Hulandes, irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di Karibe Hulandes esaki a bai na vigor desde aña 2009.

E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.


Category:Oropa Category:Politika


The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]


en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.

Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union. Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete. Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.

E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.

Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.

Reino Hulandes

[editá | editá fuente]

In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.

Karibe Hulandes

[editá | editá fuente]

Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.

De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.

Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.


Category:Oropa Category:Politika


  • Muhe
  • Constitucion
  • Globalisashon
  • Progaganda
  • Cancion

Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel (☆ 28 di yanüari 1916 na Kòrsou - † 23 di sèptèmber 2007 na Kòrsou) tabata un lingwista di Kòrsou i luchadó di resistensia na Hulanda durante di Segundo Guera Mundial.

Biografia

[editá | editá fuente]

Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di Cor Sprockel i sobrino di John Horris Sprockel, ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na Tilburg??. Na 1940 el a graduá pa MO-A ingles.[1] E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante antiano: Boy Ecury i Delfincio Navarro. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via Spaña pa Inglatera.

Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di Antias Hulandes.[1]

E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking (Sticusa).

Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.


Papiamentu Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).

Trabou di hóbennan Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".

Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den Orden di Leon Hulandes (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na Universidat di Antia Hulandes pa su dedikashon na Papiamentu.

Literatuur

[editá | editá fuente]
  • Tirso Sprockel - De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw, essay 1999
[editá | editá fuente]


Category:Hende Category:Kòrsou Category:Papiamentista

  • Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.

De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.[1]

  • algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
  • president college curatoren UNA - 1979
  • Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.[2]

Te bewerken naar Papiaments:


Preparacion Bandera di Aruba

[editá | editá fuente]

Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;

A DICIDI:


Gabinete Mercelina

[editá | editá fuente]

Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.

E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta Luc Mercelina (URSM). Veronica Webster (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i Grisha Heyliger-Marten (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.

Marinka Gumbs (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, Raeyhon Peterson (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, Christophe Emmanuel (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.

Patrice Gumbs (PFP) i Gracita Arrindell (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.



Parlamento di e teritorio Kòrsou, ofisialmente Staten van het gebiedsdeel Curaçao i abreviá Staten van Curaçao) tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla Kòrsou, Aruba, Boneiru, Sint Maarten, Sint Eustatius i Saba. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e Konseho Kolonial i predesesor di Parlamento di Antias Hulandes.

Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di Reino Hulandes. Asina, e aña ei e nòmber Kòrsou i Dependensianan a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.

Konstelashon

[editá | editá fuente]

Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.

Repartishon di asiento

[editá | editá fuente]

Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.

Elekshon

[editá | editá fuente]

Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]

E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:

 Miembro  Periodo parlamentario 1938-1942
 Repartishon  Nòmber  Partido  Remarke
Elegí Curacao Moises da Costa Gomez CKP
Ernesto Cecilio Martijn
Adolphe Desertine
J. Capriles lijst Capriles-Rustige
J. Rustige
Willy Maal lijst Jonckheer-
Suarez-Maal
Aruba Jacobo Arends Katholieke partij Aruba
Jean M. de Cuba
Bonaire John de Jongh CKP
Bovenwinden W.R. Plantz
Benoemd Curacao John Sprockel* benoemd statenvoorzitter
Isaac Capriles
Salomon Alfred Senior
Carel Nicolaas („Cai") Winkel*
Ph. Bichon van IJsselmonde* na 1940 remplasa pa F. Vromans.
  • ) oudlid Koloniale Raad


Category:Karibe Hulandes


 E articulo aki ta uza ortografia di Papiamento. Lo aprecia si por mantene e articulo aki na estilo di Papiamento.


Caribiana/Sandbox
Imagen desea: Caribiana/Sandbox/Kladblok

Anouk Balentina (☆n. 1 di december 1979 na Aruba) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista Arubano.

Anouk Balentina a nase i lanta den bario di Parkietenbos.[1]

Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.[2] Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.[3] Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020



https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/ https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf

  • Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
  • Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
  • Template:Página Prinsipal Articulo destaca


 E articulo aki ta uza ortografia di Papiamento. Lo aprecia si por mantene e articulo aki na estilo di Papiamento.


Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba. E ta situa nortwest di e capital Oranjestad, den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa Arend Petroleum Maatschappij. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia 5 di mart 1977 den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di Hulanda.[4] Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion Stichting Ziekenverpleging Aruba.[5]

HOH ta afilia na Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA), un organisacion cooperativo di hospitalnan den Caribe Hulandes.[6]

Historia

[editá | editá fuente]

Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.[7] E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.[7] E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.

Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920.

Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)
Entrada di San Pedro de Verona

Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di Lago na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.[8]

Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.[9] Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.

Servicionan

[editá | editá fuente]

Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.

E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.[10]

Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di Bonaire y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di Corsou pa Aruba.



Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba

E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.

Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.

Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.



E Konstitushon di Sint Maarten (na ingles: Constitution of Sint Maarten; hulandes: Staatsregeling van Curaçao) ta e areglo legal konstituyente di pais Sint Maarten, ku ta forma parti di Reino Hulandes. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan

Historia

[editá | editá fuente]

E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e Konseho Insular dia 21 di yüli 2010.[1] 1]

E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.

E konstitushon a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.

Contenido =

[editá | editá fuente]

E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:

Tereno i unidat

  • Derecho Fundamental
  • Gobièrnu i e minister mandatario

E Estadonan

  • Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
  • Lejislashon i gobernashon
  • Hustisia, Ministerio Públiko i Polis

Disposishonnan final Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.

E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:

  • Capitulo I - Derecho Fundamental
  • Capitulo II - Gobierno
  • Capitulo III - Parlamento
  • Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
  • Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
  • Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
  • Capitulo VII - Disposicion final

Category:Gobièrnu Category:Sint Maarten


Mira tambe

[editá | editá fuente]

zie encyclopedia NA/CUR Raad van State di Reino Hulandes (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di

The Council of State (Malchi:Lang-nl) is a constitutionally established advisory body in the Netherlands to the government and States General that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.[1]


[[:Category:]]



 E artíkulo aki ta skirbí na ortografia di papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.



Warning: Default sort key "Wit, Jacob" overrides earlier default sort key "Sprockel, Tirso". Category:Hende Category:Antias Hulandes


Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)


Aanmaken:

Verbeteren/aanvullen:

Curaçao

[editá | editá fuente]
  1. December 1, 1796: Johann Lauffer overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.[1]

Historia di ATA

[editá | editá fuente]

Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.

Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante temporada stabiel y durante temporada di desafio.[2]

  • Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?

Category:Musika


E artikulo aki ta un komienso. Bo ta wordu invita pa klik riba editá fuente pa añadi konosementu na e artikulo aki.

Hooiberg

[editá | editá fuente]

Na 1988 a embeyece Hooiberg pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.[1] De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken. Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.

Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.


Jay Bryant Haviser (21 di november 1955 na ... ) ta un arkeologo merikano.

NAME: Jay Bryant HAVISER Jr. BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955 MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao) CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao) RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.

tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155

OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201 E-mail: jhaviser@hotmail.com DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.

Awards 1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles) 2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands 2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd 2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio 2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten


Madurodam is een Nederlandse miniatuurstad in Den Haag op een schaal van 1 op 25,[2] geopend op 2 juli 1952 aan het George Maduroplein. Dit toeristische attractiepark trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.[3] Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals Legoland Billund[4] en het Disneyland Park in Anaheim.[5]

Het is genoemd naar George Maduro, een Curaçaose student die zich tijdens de meidagen van 1940 als cavalerieofficier onderscheidde in de slag om de residentie, en in februari 1945 in concentratiekamp Dachau overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.[6]


Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.

Islanan ABC

[editá | editá fuente]

Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. [7]Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.

De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.[8] De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten. De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.[8]

Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.

aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).

Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.

Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.[9] Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.


Francesco Corallo (Catania, Italië, 1960[1]), ookwel bekend als “King of the Slots”,[2] is een Italiaans-Nederlands[3] zakenman en casino-eigenaar op het Caribische eiland St.-Maarten.[4]

Levensloop

[editá | editá fuente]

Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten[5] en daarnaast ook in Santo Domingo en Panama. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in Curaçao, maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom Gerrit Schotte.[6] Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.[7]

Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (Guardia di Financa), beriep hij zich op diplomatieke immuniteit omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.[8] De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.[9]

Eind 2016 werd Corallo op St.-Maarten gearresteerd op verdenking van belastingontduiking, witwasserij, verduistering en lidmaatschap van een internationale criminele organisatie. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een Philipsburgse politiebureau in verzekerde bewaring gesteld.[10] Het Europees Hof voor de Rechten van de Mens bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.[10] In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.[11][3][12] Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten[13] en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.[14]

In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo in beslag te nemen en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.[4]

Persoonlijk

[editá | editá fuente]

Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, Gaetane Corallo. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.[1] In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.[15] Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere smaadzaken tegen zijn vader aan te spannen.[13]

Referenties

[editá | editá fuente]
  1. 1.0 1.1 La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini. La Repubblica (4 ougùstùs 2013). Archivá dia 28 yüli 2020. Konsultá dia 14 òktober 2018.
  2. (en) Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands. The Daily Herald (18 januari 2022). Konsultá dia 11 mei 2024.
  3. 3.0 3.1 (en) Francesco Corallo may be extradited. Dutch Caribbean Legal Portal (20 juni 2017). Konsultá dia 11 mei 2024.
  4. 4.0 4.1 (en) Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats. StMaartenNews.com (13 febrüari 2019). Archivá dia 19 desèmber 2019. Konsultá dia 11 mei 2024.
  5. (en) Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy. StMaartenNews.com (19 yanüari 2018). Archivá dia 19 desèmber 2019. Konsultá dia 19 desèmber 2019.
  6. (en) Galli, Eva, English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1. St Maarten News (14 desèmber 2016). Gearchiveerd dia 28 yüli 2020. Konsultá dia 14 òktober 2018.
  7. Schotte behind bars 18 months. The Daily Herald Newspaper St. Maarten (6 december 2018). Gearchiveerd dia 19 desèmber 2019. Konsultá dia 11 mei 2024.
  8. (en) Francesco Corallo bought his diplomatic passport. Curaçao Chronicle (3 yanüari 2017). Konsultá dia 11 mei 2024 – via Knipselkrant.
  9. (en) Inside Dominica IV: Government or enemy of people?. Dominica news online most popular (18 novèmber 2011). Gearchiveerd dia 19 desèmber 2019. Konsultá dia 11 mei 2024.
  10. 10.0 10.1 (en) Corallo wins case at Human Rights Court. The Daily Herald (9 oktober 2018). Gearchiveerd dia 19 desèmber 2019. Konsultá dia 11 mei 2024.
  11. Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia. Awemainta (17 ougùstùs 2017). Konsultá dia 11 mei 2024 – via Online Flipbuilder.
  12. (en) Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy. Souliga Post (16 augustus 2017). Konsultá dia 11 mei 2024.
  13. 13.0 13.1 (en) Corallo Sr. allegedly tried to extort his son. The Daily Herald (11 mei 2024). Archivá dia 13 yüni 2018. Konsultá dia 11 mei 2024.
  14. (en) Businessman Corallo returns to St. Maarten. the Daily Herald (26 yüli 2018). Konsultá dia 11 mei 2024.
  15. (en) Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest. Daily Herald (15 december 2016) – via Knipselkrant.


Warning: Default sort key "Wawoe, Gilbert" overrides earlier default sort key "Wit, Jacob". Category:Hende Category:Korsou