Jump to content

Usuario:Caribiana/Sandbox/Kladblok Curacao

Di Wikipedia, e ensiklopedia liber

Pending: Tragalus - Korpodeko - Salario minimo - Bartholomeus Wouter Theodorus van Slobbe - Albert Kikkert - Sheila Payne - Florin karibense (aanvulling) - Yudansa pa desaroyo - Michelangelo Winklaar - PDVSA (aanvulling) - Antilliaanse Verffabriek - Francio Guadeloupe - Tula (aanvulling) - Medardo de Marchena (aanvulling) - Damen Shiprepair Curacao


Jurino Ignacio
Ignacio na 2022
Informashon básiko
Alias Super Dushi Chef

Jurino Ignacio (☆ 26 di sèptèmber 1981 na Willemstad) ta un kreador di kontenido hulandes-kurasoleño, outor di buki di kushina i promotor di kultura di kuminda antiano i karibense. E ta konosí prinsipalmente pa su bukinan di kushina antiano na idioma hulandes i pa su presensia digital bou e nòmber Super Dushi Chef.[1]

Bida i karera

[editá | editá fuente]

Jurino Ignacio a nase i lanta na Kòrsou. Na aña 2000, el a muda pa Hulanda pa sigui estudio na akademia di arte na Breda, unda el a forma komo ilustradó. Despues di su graduashon, el a kuminsá su karera profeshonal komo ilustradó, paralelamente el a desaroyá un wèpsait personal unda e tabata kompartí resetanan di kushina antiano.

For di 2012, Ignacio a dediká su mes na dokumentashon i publikashon di resetanan tradicional di kushina antiano, ku énfasis riba kultura di kuminda krioyo. Su publikashonnan ta mayormente den hulandes, ku e propósito di hasi e kushina karibense mas aksesibel pa un públiko mas amplio na Hulanda.

Ignacio ta outodidakto den kushinamentu i no tin formashon formal riba tereno di hospitalidat. Su estilo i metodonan a desaroyá for di un interes personal den preservá resetanan di famia i tradishonnan kultural.[2] Su orígen karibense ta forma un kuadro di referensia importante den su trabou, tantu visualmente komo den e narativanan ku ta akompañá su resetanan.

El a kasa na 2004 i tin tres yu: dos muhé i un hòmber. Su famia ta wòrdu menshoná regularmente den entrevistanan[3] komo un fuente di inspirashon i motivashon pa su trabou kultural.

For di 2015, Ignacio a kuminsá publiká buki di kushina riba papel, ku e meta di sigui dokumentá i preservá e herensia di kushina antiano pa generashonnan futuro.

Super Dushi Chef

[editá | editá fuente]

Jurino Ignacio ta konosí ampliamente riba retnan sosial bou e nòmber Super Dushi Chef. Pa medio di plataformanan manera Facebook, Instagram i TikTok, e ta kompartí videonan di kushinamentu diario, ku un estilo aksesibel i orientá riba bida diario. Su kontenido digital a yega alkansá mas ku mei mion siguidó internashonalmente.[4]

Na 2023, Ignacio a firma un kontrato di maneho ku Talpa Network,[5] un kompanía mediatiko hulandes, ku ta sostené e merkadeo i distribushon di su kontenido komo influensiadó digital.

Identidat kultural i impakto

[editá | editá fuente]

Pa hopi aña, e trabou di Ignacio a enfoká riba hasi kushina antiano i karibense mas visibel i aksesibel na Hulanda. Diferente for di kokki tradishonal den sektor di hospitalidat, el a konstruí su reputashon prinsipalmente pa medio di medionan digital, outopublikashon i interakshon direkto ku su públiko.

Su bukinan di kushina i kontenido online ta kombiná resetanan ku historianan personal i konteksto kultural, kontribuyendo na un mas amplio visibilidat di kultura di kuminda karibense den e diaspora hulandes.[6] E ta wordo konsiderá parti di un movementu mas amplio di kreadornan karibense ku ta dokumentá i kompartí konosementu kultural pafó di kuadronan institushonal.[1]

Ignacio ta wòrdu menshoná regularmente den medionan di komunikashon den konteksto di e interes kresiente den kushina, identidat i herensia karibense.

Publikashonnan (buki)

[editá | editá fuente]
  • Nos Kushina Krioyo (2015)
  • Nos Kushina Moderno (2016)
  • Hé Dushi (2017)
  • De complete Antilliaanse keuken (2019)
  • Soulfood & spaghetti (2021)
  • Dit is Super Dushi (2025)

Na 2016, Jurino Ignacio a gana e premio Website van het Jaar den kategoria kulinario ku su wèpsait di resetanan.[7]

[editá | editá fuente]

Kategoria:Hende Kategoria:Eskritor Kategoria:Kòrsou


Caribiana/Sandbox
Edifisio di Spritzer & Fuhrmann na Da Costa Gomezplein na Willemstad (òktober 1955).
Funda 1927
Fundadó  Wolf Spritzer
Charles Fuhrmann
Pais Antias Hulandes
Zona di 
operashon
Karibe Hulandes
Empleado  ± 500 (1977)
Sektor hoyeria
Spritzer & Fuhrmann
Edifisio di Spritzer & Fuhrmann na Da Costa Gomezplein na Willemstad (òktober 1955)

Spritzer & Fuhrmann (abreviá: S&F) tabata un empresa antiano di hoyeria i artíkulonan di luho di gran reputashon den Karibe i mas ayá durante siglo binti, ku sede na Kòrsou i un kadena di sukursalnan signifikativo den Karibe Hulandes.[1]

Orígen i formashon

[editá | editá fuente]

Na 1927, e artesano di oloshi húngaro Wolf Spritzer (1889–1953) a establesé su mes na Kòrsou, kaminda el a kuminsá traha den un lokal chikí na Willemstad.[2] Poko despues, el a forma un asosiashon ku Charles Fuhrmann (1906–1989), un smet di oro di orígen rumano ku a emigrá pa Kolonia Kòrsou na 1929.[1]

Nan kolaborashon a kondusi na e fundashon di Relojeria Alemania na Handelskade, Punda, loke a bira e base di e futuro imperio empresarial Spritzer & Fuhrmann. E negoshi a krese rapidamente danki na e artesania di altu kalidat i e demanda kresiente for di turismo, en particular di bishitantenan for di Merka ku yega na Korsou via barkunan di krusero.[3]

Na 1948, despues ku Spritzer a baha ku penshun, Fuhrmann a bira e úniko doño i presidente-direktor di Spritzer & Fuhrmann.[1]

Desaroyo na Kòrsou

[editá | editá fuente]

Na Kòrsou, Spritzer & Fuhrmann a bira un grupo empresarial diversifiká, ku un kadena di tiendanan spezialisa den:

  • hoyeria i oloshi
  • artíkulonan di luho (kristal, porselana i plata)
  • optika
  • tayernan propio pa smet di oro i reparashon di oloshi

Durante e añanan di Segunda Guera Mundial i e periodo despues, militarnan i mariniernan merikano stacioná na Curaçao tabata un grupo di klientela importante. Despues di 1945, e turismo di kompra a aumenta notablemente ku e yegada regular di barkunan di pasahero, loke a kontribuí na e ekspanshon di e sortimentu i e apertura di departamentunan separá, manera optika.[3]

Na añanan 1950, e kompania a konsolidá su presensia den Willemstad ku e konstrukshon di un edifisio prinsipal nobo na e skina di Helfrichplein i Breedestraat, diseñá pa e arkitekto J. Fresco i inaugura dia 23 di desèmber 1954.[5] E edifisio, konosí pa su kariyon, a bira un landmark urbano i un atrashon turistiko.[1][6]

Ekspanshon

[editá | editá fuente]

Paralelamente ku su kresementu na Curaçao, Spritzer & Fuhrmann a ekspandé su aktividatnan pa otro isla di Antias Hulandes.

E ekspanshon a kuminsá cu Aruba, kaminda: e promé tienda a habri na Oranjestad na 1930

un di dos punto di benta a sigui na San Nicolas na 1939[4]

Despues di Segunda Guera Mundial, e kadena a sigui ekspandé pa Sint Maarten, kaminda un promé tienda a habri na Philipsburg na 1961, ku varios punto di benta adicional den añanan siguiente

Bonaire, kaminda e promé punto di benta a habri na Hotel Bonaire na 1963[3] Na su punto mas haltu, Spritzer & Fuhrmann tabatin mas ku trinta tienda riba Curaçao, Aruba, Bonaire i Sint Maarten.[2]

Banda di e presensia den Antias Hulandes, e kompania a habri un ofisina di servisio na Manhattan, New York, den añanan 1950. Na 1960, e filial aki a wòrdu amplia cu un tayer moderno pa oloshi i hoya, loke a kontribuí na e reputashon internacional di e kompania i na e imagen di Antias Hulandes komo destinashon di artesania i luho.[3]

Na 1977, rònt di su sinkuenta aniversario, Spritzer & Fuhrmann tabata un di e dunadónan di trabou mas grandi den Antias Hulandes, ku mas ku 500 empleado.[1]

Ultimo añanan

[editá | editá fuente]

Den añanan 1980, Spritzer & Fuhrmann a kuminsá enfrenta un kaida progresivo den entrada. Dia 5 di sèptèmber 1989, e gerensia a anunsiá oficialmente di sera i likida e kompania despues di 62 aña di operashon.[7] Den e komunikado di prensa, e kompania a sita varios faktornan, entre otro: e desaparishon di turismo di kompra, e kaida di turismo krusero i desaroyonan ekonomiko na Venezuela, kambio den patronchi di konsumo.

Na 1990, Spritzer & Fuhrmann a sera definitivamente tur su tiendanan.[1][4]

Premio i legado

[editá | editá fuente]

Durante su existencia, Spritzer & Fuhrmann i su lider Charles Fuhrmann a risibí varios rekonosementu, entre otro:

  • Diamonds International Award (1959, 1960 i 1961)
  • Nombramentu komo hofleverancier di Kas Real (1967)[1]
  • Emishon di un seyo di pòst konmemorativo na Antias Hulandes pa e 50 aniversario di e kompania (1977)[4]

E legado di Spritzer & Fuhrmann ta reflehá tambe den su rol komo centro di entrenamentu i edukashon di personal lokal, en particular den diseño di hoya, optika i artesania.[4][1] E archivonan di e kompania ta wardá awor na Archivo Nashonal Kòrsou.

Kategoria:Empresa


Spritzer & Fuhrmann (abreviá: S&F) tabata un kadena antiano di hoyeria renombra den Karibe i rond mundu, ku a originá na Kòrsou i a ekspandé den siglo binti den un kadena di sukursalnan riba vários isla den Karibe Hulandes.[1]

Historia

[editá | editá fuente]

Na aña 1927, e trahadó di oloshi di Hungria, Wolf Spritzer (1889-1953), a establesé su mes na Kòrsou. Poko despues, el a kuminsá traha huntu ku e hoyero di oro Charles Fuhrmann (1906-1989), kende a emigrá di Rumania pa Antias Hulandes.[2][1] Nan habilidatnan komo komersiante i spesialmente nan artesania pronto a kondusí na e apertura di un negoshi floresiente "Relojeria Alemania" riba Handelskade na Punda i e inicio di e imperio empresarial "Spritzer & Fuhrmann".

Na Kòrsou, Spritzer & Fuhrmann a krese bira un imperio consistiendo di un kadena di tienda specialisa den hoyeria y regalo, articulo di luho manera kristal i porselana di marka oropeo, optica, ademas di un propio tienda di oro, y tayernan di reparacion di oloshi. Esaki tabata danki na e turismo krusero for di Merca.[3] Wanneer het schip binnenliep in de haven van Curacao maakte hij van de gelegenheid gebruik hier juwelen, horloges, camera's, parfums, likeuren en andere artikelen te kopen die goedkoper waren daarin zijn eigen land.

Despues ku Spritzer a baha ku penshun for di negoshi aktivo na 1948, Fuhrmann a bira e úniko doño i presidente-direktor di Spritzer & Fuhrmann.[1]

Ekspansion

[editá | editá fuente]

Durante e crisis economico, nan tabata bende klòk y oloshi, entre otro articulonan, na Aruba. E promé tienda a habri na Oranjestad na 1930, i un di dos tienda na San Nicolas a sigui na 1939.[4]

Tayer di optika S & F ku mashin pa sleip glas. (1955)

Despues di Di Dos Guera Mundial, Spritzer & Fuhrmann a ekspandé su tiendanan signifikantemente. Di akuerdo ku un retrospektiva di 2007, e kadena eventualmente tabatin mas ku trinta tienda na Curaçao, Aruba, Bonaire, i Sint Maarten, i tambe tabatin un filial di servisio na Manhattan, New York.[2] Rònt di su di sinkuenta aniversario na 1977, e kompania a wòrdu sitá komo un di e dunadónan di trabou mas grandi na Antia Hulandes, ku mas ku 500 empleado.[1]

Spritzer i Fuhrmann a habri un ofisina na New York den añanan 1950, kaminda na 1960 nan a establesé un tayer di oloshi i hoya bon ekipá. Banda di duna servisio direkto, e ramo aki a kontribuí signifikantemente na e bon boluntat di nos islanan Antiano.[3]

Den añanan sinkuenta, a konstruí un sede nobo na Willemstad riba Helfrichplein (Da Costa Gomezplein)/Breedestraat. E edifisio den estilo architectonico moderno di Korsou, disena pa architect J. Fresco, tabata un atrakshon turistico y a habri dia 23 di december 1954.[5] E kompania a bira konosí durante e periodo ei pa un kariyon riba e edifisio.[1] Un potrèt di e tienda na Da Costa Gomezplein na Willemstad ta data di òktober 1955.[6] Na fasada di e edifisio tin un kariòn ku tabata sona ....

Na 1961, un tienda nobo a habri na Philipsburg. E kantidat di kamber di hotèl e tempu ei tabata solamente kuarenta! E sukursal di Spritzer i Fuhrmann aki a agregá sinku punto di benta denter di algun aña. Riba e isla aki tambe e grupo di joyeria tabata presente na cuna di turismo. Meskos ta konta pa Boneiru, kaminda Spritzer i Fuhrmann a habri su promé punto di benta na Hotèl Boneiru na aña 1963.[3]

-- Den e edificio di Amador Maduro na Handelskade, Wolf Spritzer a huur un parti chikito di e localidad unda el a cuminsa cu su trabao como relohero y orfebre. Despues di e yegada di Charles Fuhrmann, e negoshi a wòrdu ekspandé; un bentana a wòrdu kita i remplasá ku dos porta di panel ku dos vitrina plat ku ta kontené e oloshinan. Algun tempu despues, nan por a kumpra henter un kolekshon di joyas serka un bendedó biahero. A tuma e decision pa bende algun di dje riba Aruba, y na 1930, a habri un tienda chikito na Oranjestad. Mientrastanto a muda un edificio nobo na Handelskade, e biaha aki na e otro skina di Windstraat, cu a haya e nomber “Relojeria Alemania”.

Esaki a sigui pa un di dos tienda riba Heerenstraat, e tempo ey e caya comercial principal na Willemstad. E tienda aki a wordo renoba varios biaha. Un di e versionnan mas bunita tabata esun cu e bentananan “Art Deco”. Despues, a agregá kolumnanan na e entrada. Durante e añanan di guera, e militarnan y mariniernan Mericano staciona na Curaçao y Aruba, cu tabata bishita e hafnan, tabata clientenan particularmente popular. Turismo di kompra realmente a lanta vuelo despues di Segundo Guera Mundial, ora ku barkunan di pasahero a kuminsá yega regularmente na Willemstad. E gama di produkto a sigui ekspandé, i un departamentu separá a wòrdu kreá pa produktonan optiko. E prome tienda y tayer di optica tabata situa riba Heerenstraat. Despues, a establece opticanan na e skina di Breedestraat y Helfrichplein, den Kerkstraat, y den añanan 1970, a habri e “Laboratorio” hopi moderno riba Fokkerweg, unda tambe tabata fabrica lens.[3] E tiendanan di joyeria tambe a ekspandé. Na kuminsamentu di añanan 1940, un tienda a muda pa e edifisio di KNSM; el a keda e tienda prinsipal di S&F te na 1954. Den añanan 1950, un edifisio nobo a wòrdu konstruí na e skina di Helfrichplein i Breedestraat: e “Edifisio Prinsipal.” E piso abou tabata akapará e kolekshon di diamante, joyas di oro i oloshin. E promé piso tabata akapará un departamentu separá pa artíkulonan di plata i un sekshon ku joyas, tas i artíkulonan di regalo platá ku plata i oro. E ofisinanan di maneho tabata situá riba e di tres piso, i e tiendanan di orfebre i relojero tabata riba e di kuater piso. E tienda a bira partikularmente konosí pa su karillon i su sirkuito figural.[3]

Ultimo añanan

[editá | editá fuente]

Den añanan 1980, Spritzer & Fuhrmann a kuminsá lucha ku un kaida den entrada. Dia 5 di september 1989 e empresa ta emití un komunikado di prensa anunsiando seramentu i likidacion di e kompania despues di 62 aña.[7] “E gerensia ta anunsiá ku e kompania lo stòp di eksistí den futuro serkano. Pa vários aña el a sufri pèrdidanan signifikante, sinembargo, e reservanan a agotá sin ku e kompania a logra adapta na e sirkunstansianan kambiá. Faktornan kousante e ta sita: e desaparishon di turismo di kompra pa via di kaida den turismo krusero y e desaroyonan ekonómiko na Venezuela, mientras e patronchi di gasta di e klientela tambe a kambia drastikamente. Na 1990, e kompania a sera su portanan definitivamente.[1][4]

Premio i rekonosementu

[editá | editá fuente]

Durante añanan, Charles Fuhrmann i e kompania S&F a risibí numeroso premio. Na 1959, 1960 i 1961, e kompania a wòrdu presentá ku e Diamonds International Award. For di 20 di sèptèmber 1967, Spritzer & Fuhrmann ta un suministradó di e Kas Real (hofleverancier).[1] Na 1977, un seyo di pòst konmemorativo a wòrdu emití na Antia Hulandes pa konmemorá e di sinkuenta aniversario di e kompania.[4]

Het bestuur van de Stichting Monumentenzorg reikte in 1968 aan de heer Fuhrmann de plaquette "Tua Res Agitur". uit naar aanleiding v"an de restauratie van interieur en exterieur van de zaak „Europa". Na de restauratie kreeg dit filiaal de toepasselijke naam „Renaissance".[3] Añanan despues, el a muda pa e siudat hulandes di Delft pa studia.[8] El’a kompletá su estudio ku un diploma estatal komo dosente di balèt i bailarina di esenario.[9] Su spesialisashon ta jazz i balèt klásiko,[9][10] i el a siña tambe balèt ruso.[8]

Na Kòrsou bèk, el a funda su mes studio di ballet na mart 1971, yamá Ecole de Danse, ku un lokalidat na Kleermakersweg na Willemstad.[8] El a proveé ​​e koreografia pa e obra De Fisici, ku a estrená na novèmber di e aña ei.[11] Tambe el a krea presentashonnan di baile pa teater di mucha, manera Prikkebeen na Centro Pro Arte (CPA).[12] Diesocho luna despues di su apertura, su skol di baile ya tabatin 350 studiante.[13] El a sigui traha riba presentashonnan hubenil na CPA, manera un seri di musikal na 1975 den kolaborashon ku e Komishon di Konsierto di Jeugd.[14] E tambe a presentá ku su grupo di balèt.[15] Un di su promé studiantenan tabata e futuro dramaturgo Roy Colastica.[16]

Na ougùstùs 1979, el a habri su studio di ballet nobo riba Saliña Abaostraat ku Ecole de Danse.[17] Na aprel 1980, el a forma un grupo (semi-)profeshonal na su skol bou di e nòmber Antillean Dance Theatre (ADT), di kua e i Helma Bakhuis a tuma over e direkshon artístiko. E grupo tabata konsistí prinsipalmente di bailarinnan ku el a entrená for di 1971.[18] Helma Bakhuis tambe tabata enbolbí for di inisio di Ecole.[19] Un luna despues, nan a presentá e promé balètnan di ADT.[20]

Lucia Schnog tambe tabata wòrdu scuchá i mira regularmente den medionan di comunicacion. Na 1979, el a papia tokante e apertura di su studio di balèt nobo den e programa Entrevista na Radio Hoyer.[21] Ku finansiamentu di OKSNA, un dokumental tokante Ecole de Danse a wòrdu trahá i mustra den e ouditorio di biblioteka na òktober 1992.[22] Un luna despues, e dokumental a wòrdu transmití na televishon pa TeleCuraçao.[23]

E ta tambe un artista visual di obranan di textil, entre otro.[24] El a eksponé su arte na Kòrsou durante, entre otro, e Open Atelier Route.[25][26]

Na 1988, Schnog, hunto cu Carmita Henriquez, a risibí e prestigioso Premio Cola Debrot. E hurado a husga ku kada un di nan a distinguí nan mes den nan respektivo tereno: baile i folklore.[27]

Kategoria:Hende [[:Kategoria:Arte] Kategoria:Kòrsou Kategoria:Ganador premio Cola Debrot

habri su "Ecole de Danse", ku tabata siña jazz i balèt klásiko. For di aña 1979, 8bailarinanan semiprofeshonal a presentá bou di su guia na su Teatro di Baile Antiano (ADT). E ta krea arte visual tambe.


 E artíkulo aki ta skirbí na ortografia di papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.

Ocho dia ta un antiguo rito di luto na Aruba, Kòrsou i Boneiru, ku ta sostene famia i amigunan di defuntu den nan proseso di luto.

Tabatin un tempu na Kòrsou i Boneiru ku e defuntunan tabata wòrdu rekordá no solamente ku un Misa, pero ku ocho dia di orashon, kanto, kuenta, i komunion. Pa ocho dia, e komunidat a reuní — no solamente pa yora, pero pa ofresé sosten. Famia i amigunan a wòrdu sostené den nan proseso di luto: ku orashon, kantika, rekuerdo i brasa, e alma di e defuntu tambe a wòrdu eskoltá pa e bida despues di morto. E ritual aki tabata wòrdu yamá Ocho Día.

Despues cu dera e defunto ta cuminsa cu e “ocho dia”. Esaki ta un periodo di luto di ocho dia, durante cua esnan cu a keda den luto ta reuni diariamente. Bou di guia di un intersesor, ta hasi orashon pa e defuntu i su sernan kerí. Un sirbishi di konmemorashon ta wòrdu tené 40 dia despues di e morto, i tambe anualmente riba e aniversario di e morto. Den Iglesia Catolico Romano, ademas di e dia di recuerdo anual aki, e famia por pidi un misa mensual pa e defunto.[1]

De negendenacht (novena= Ninth Night) ceremonie op Jamaica toont overigens inderdaad overeenkomst met de curacaose "ocho dia".[2]VOLKSKUNDE. "Amigoe". Curaçao, 05-09-1980, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 19-12-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640155:mpeg21:p017</ref> --- Er was een tijd op Curaçao en Bonaire waarin de overledene niet alleen werd herdacht met een mis, maar met acht dagen van gebed, zang, verhalen en verbondenheid. Acht dagen lang kwam de gemeenschap bijeen—niet alleen om te rouwen, maar om te begeleiden. De familie en vrienden werden ondersteund in hun rouwproces: met gebed, zang, herinnering, en omarming werd ook de ziel van de overledene begeleid naar het hiernamaals. Dat ritueel heette Ocho Día.

Dit ritueel, ontstaan uit de ontmoeting tussen Afrikaanse spirituele tradities en het katholieke geloof, was veel meer dan folklore. Het was een daad van geestelijke zeggenschap. Wat de kerk niet kon bieden, gaf de gemeenschap zichzelf: troost, structuur, en een plek voor de ziel om haar weg te vinden.

De Ocho Día, met haar gezangen in een vermenging van Papiaments en Latijn, de overdracht van culturele identiteit via verhalen over West-Afrikaanse mythische figuren zoals de spin Nanzi, gezongen litanieën, een eigen vormgegeven liturgie van gebeden, en het kantelen van het altaar op de achtste dag (Ocho di Yukán)—dat was hun manier om trouw te blijven aan hun wortels én aan hun geloof.

Vandaag de dag is dit ritueel vrijwel verdwenen. Al twintig jaar is er geen gedocumenteerde viering meer. Uitvaarten worden nu tot in de puntjes geregisseerd door begrafenisondernemers, naar Europees model. In tegenstelling tot vroeger, waar een uitvaart veel meer was dan een kort moment van condoleren of een drive-thru, of het volgen van de dienst via een YouTube-link, is afscheid nemen verarmd tot een haastig en afstandelijk ritueel. De zinsnede “geen rouwbeklag aan huis” klinkt inmiddels als een mantra in overlijdensberichten.


Bob Harms: De ocho dia, een rouwritueel van acht dagen op Aruba, Bonaire en Curaçao, was veel meer dan alleen een religieuze bijeenkomst. Het was een levendig sociaal evenement, doordrenkt van culturele tradities die hun oorsprong vinden in West-Afrika en de diaspora. Ondanks pogingen van de Rooms-Katholieke Kerk om deze ‘afwijkende’ gebruiken te onderdrukken, hield de gemeenschap stand en gaf het rouwproces zo een unieke, eigen invulling.

Tijdens dit achtdaagse ritueel nam een voorzanger, de resadó, de leiding. Hij zong litanieën, een mix van Papiaments en Latijn. De aanwezigen zongen mee met de kantikanan di Ocho Dia, liederen speciaal voor dit ritueel, en de kantikanan di Dum Ve, verbasterde Gregoriaanse gebedsliederen. Ook op de laatste ochtend, wanneer het altaar werd afgebroken, werden er speciale liederen gezongen, de kantikanan di Jukán.


Na de uitvaart is er een rouwperiode die acht dagen duurt. In deze dagen worden er litanieën (gebeden) voorgelezen door een vrouw die ouder is dan 50. Ze vraagt God om de overledene onder zijn hoede te nemen en de nabestaanden te troosten. Tijdens deze ‘ocho dia’ geven naasten en familie alle ruimte aan hun emoties. Vooral op de achtste dag nemen ze de tijd om na te praten over de dingen die de overledene heeft gezegd en hoe hij of zij zich heeft voorbereid op de dood. De ramen worden opengezet zodat de geest kan vertrekken.


Het is een perfect voorbeeld van syncretisme: het samenvoegen van verschillende culturele en religieuze elementen. Hoewel de periode van acht dagen ook in het christendom voorkomt (denk aan de besnijdenis van Jezus na 8 dagen), is de uitwerking (de ceremonies, muziek, dans) sterk beïnvloed door de Afrikaanse wortels en de 'survival' van voorouderlijke tradities na de slavernij, steltDBNL - Digitale Bibliotheek voor de Nederlandse Letteren.


Marinka J. Gumbs

[editá | editá fuente]
    • Marinka J. Gumbs** is een politica op Sint Maarten en lid van de Democratic Party Sint Maarten (DP). Sinds 3 mei 2024 vervult zij het ambt van minister van Financiën van Sint Maarten en is daarmee de eerste vrouw die deze functie bekleedt. ([Sint Maarten Government][1])

Biografie

[editá | editá fuente]

Voor haar politieke loopbaan werkte Gumbs jarenlang in de private sector, onder andere als consultant bij PricewaterhouseCoopers (PwC). Tussen 2012 en 2016 was zij penningmeester van de raad van bestuur van de Stichting Fonds voor Ontwikkeling Sint Maarten (SMDF). ([SMDF][2]) Eind 2019 werd zij aangesteld als interim-directeur van de Postal Services Sint Maarten N.V. (PSS), een functie die zij bekleedde tot 2024. ([SXMElections][3]) In maart 2016 werd Gumbs gekozen tot voorzitter van de DP. In september van dat jaar stond zij op de lijst als kandidaat nummer 18 en behaalde 57 voorkeursstemmen, wat echter onvoldoende was voor een zetel in het parlement. ([SXMElections][3])

---

      1. Minister van Financiën

Na de algemene verkiezingen van januari 2024 (zie January 2024 Sint Maarten general election) trad Gumbs aan als minister van Financiën in het kabinet-Luc Mercelina I en bleef daarna in functie in kabinet II. ([Wikipedia][4]) Als minister is zij actief betrokken bij belangrijke beleidsmaatregelen, waaronder de invoering van een wetsvoorstel voor een basisbetaalrekening (‘basic payment account’) om financiële inclusie op het eiland te bevorderen. ([Sint Maarten Government][5])

---

      1. Politieke en maatschappelijke betrokkenheid

Binnen de DP is Gumbs een gevestigde naam, en haar eerdere functies in de private en semi-publieke sector gaven haar ruime ervaring op zowel financieel gebied als bestuurlijk domein. Haar werk bij SMDF als penningmeester en later bij PSS toont haar betrokkenheid bij ontwikkeling en infrastructuur van het eiland.

---

      1. Referenties

1. “Minister of Finance Marinka Gumbs Clarifies Vacation Allowance Calculation for Subsidized Schools.” Government of Sint Maarten, 19 juni 2025. ([Sint Maarten Government][6]) 2. “Minister Marinka J. Gumbs Advances Access to Banking with New Legislation.” 721 News, 28 april 2025. ([721news.com][7]) 3. “Marinka J. Gumbs.” SXM Elections, overzicht kandidaat DP 2016. ([SXMElections][3]) 4. “SMDF Annual Report 2017: Supervisory Board – personal particulars.” SMDF, 2017. ([SMDF][2]) 5. “Minister of Finance Marinka Gumbs Addresses 2025 Budget Challenges and Progress in Parliament.” SMN News, 19 juni 2025. ([smn-news.com][8])

---

Als u wilt, kan ik ook een **infobox** in wiki-markup toevoegen (met foto, geboortejaar, partij, functie) en eventueel een sectie met “Politieke standpunten” of “Belangrijke beleidsinitiatieven.”

[1]: https://www.sintmaartengov.org/Ministries/Finance/Pages/default.aspx?utm_source=chatgpt.com "Minister of Finance - Government of Sint Maarten" [2]: https://smdf.sx/wp-content/uploads/2019/10/SMDF-Annual-Report-2017.pdf?utm_source=chatgpt.com "[PDF] Supervisory Board – personal particulars: Member name: Age - SMDF" [3]: https://sxmelections.com/newspolitician/675/gumbs-marinka?source=7&utm_source=chatgpt.com "GUMBS, Marinka In The News Source: Today SXM - SXMElections" [4]: https://en.wikipedia.org/wiki/January_2024_Sint_Maarten_general_election?utm_source=chatgpt.com "January 2024 Sint Maarten general election" [5]: https://www.sintmaartengov.org/news/pages/Minister-Marinka-J--Gumbs-Advances-Access-to-Banking-with-New-Legislation.aspx?utm_source=chatgpt.com "Minister Marinka J. Gumbs Advances Access to Banking with New ..." [6]: https://www.sintmaartengov.org/news/pages/Minister-of-Finance-Marinka-Gumbs-Clarifies-Vacation-Allowance-Calculation-for-Subsidized-Schools.aspx?utm_source=chatgpt.com "Minister of Finance Marinka Gumbs Clarifies Vacation Allowance ..." [7]: https://www.721news.com/2025/04/minister-marinka-j-gumbs-advances-access-to-banking-with-new-legislation/?utm_source=chatgpt.com "Minister Marinka J. Gumbs Advances Access to Banking with New ..." [8]: https://smn-news.com/index.php/st-maarten-st-martin-news/48074-minister-of-finance-marinka-gumbs-addresses-2025-budget-challenges-and-progress-in-parliament.html?utm_source=chatgpt.com "Minister of Finance Marinka Gumbs Addresses 2025 Budget ..."


Mapa di salario minimo segun teritorio na februari 2023 den USD

E salario mínimo ta e montante mas abou ku un dunadó di trabou ta legalmente obligá di paga un empleado. Un salario mínimo por wòrdu ekspresá komo un salario pa ora, pa luna òf pa siman. Semper e ta wòrdu ekspresá komo un salario brutu, ekskluyendo belasting i kontribushonnan di seguro sosial.

Dentro di Union Europeo, 22 di e 27 estadonan miembro tin un salario minimo. E sinku paisnan di UE ku no tin un salario mínimo ta Austria, Dinamarka, Finlandia, Suesia i Italia. E paisnan aki, inkluyendo Noruega i Suisa, ta laga e fiho di salario mínimo na organisashonnan di dunadó di trabou i empleado.

es.wiki: Salario mínimo, salario mínimo, òf salario mínimo ta e montante mínimo di remunerashon ku un dunadó di trabou ta obligá pa lei pa paga su empleadonan pa e trabou ku nan a hasi durante un periodo determiná. E suma aki no por wordo baha ni pa acuerdo colectivo ni individual. Un salario mínimo ta eksistí den mas ku 90% di e estadonan miembro di e Organisashon Internashonal di Trabou (ILO).[1]

E regulashon aki a wòrdu establesé pa promé biaha na Australia i New Zealand den siglo 19.[2] Kada pais tipikamente ta establesé e normanan legal ku ta regulá e salario mínimo i e mekanismonan pa determiná su montante periodikamente, normalmente anualmente.

Regulashonnan di salario mínimo, ku nan diferensianan, ta presente den kasi tur pais rònt mundu, i nan ophetivo, eksplísito òf nò, ta pa redusí desigualdat di salario.

Den añanan resien, vários pais a reformá nan polítika di salario mínimo komo kontesta na e oumento di kosto di bida i preshon sosial pa garantisá un entrada desente. Algun gobièrnu a opta pa konektá e salario mínimo na e konsepto di un “salario di bida,” komprondé komo un salario ku ta kubri e nesesidatnan básiko di un individuo òf famia, inkluyendo kuminda, bibienda, edukashon i kuido di salú. Paisnan manera Alemania,[3] Sur Korea, Chile,[4] i New Zealand a implementá oumentonan signifikante, miéntras ku na Merka tabatin un tendensia pa oumentá e salario mínimo na nivel estatal i munisipal den ousensia di konsenso federal. Ademas, organisashonnan manera Organisashon Internashonal di Trabou (ILO) i Programa di Desaroyo di Nashonnan Uni (UNDP) a promové kuadro pa evaluá e impakto di e salario mínimo riba redukshon di pobresa i desigualdat, resaltando e importansia di ahusta e montantenan aki periodikamente i segun kriterionan ekonómiko i sosial.

Salario mínimo, salario mínimo, òf salario mínimo ta e montante mínimo di remunerashon ku un dunadó di trabou ta obligá pa lei pa paga su empleadonan pa e trabou ku nan a hasi durante un periodo determiná. E suma aki no por wordo baha ni pa acuerdo colectivo ni individual. Un salario mínimo ta eksistí den mas ku 90% di e estadonan miembro di e Organisashon Internashonal di Trabou (ILO).[1]

Caribe Hulandes

[editá | editá fuente]
  • 1947 - invoering Loonregeling 1946 (P.B. 1947, no. 2),
  • 1972 - Landsverordening minimumlonen (P.B. 1972, no. 110)

1 oktober 1972 e Ordenansa Salario Minimo a drenta na vigor na Antias Hulandes.[1]

LANDSVERORDENING van 31 mei 1972 houdende nieuwe regelen inzake minimumlonen Citeertitel Landsverordening minimumlonen Vastgesteld door Gouverneur van de Nederlandse Antillen Onderwerp maatschappelijke zorg en welzijn Eigen onderwerp arbeidsregelgeving Opmerkingen met betrekking tot de regeling Deze verordening vervangt de Loonregeling 1946 (P.B. 1947, no. 2),


The minimum wage history in the Dutch Caribbean is tied to the islands' individual statuses, with a significant shift in the Caribbean Netherlands (Bonaire, Sint Eustatius, Saba) towards higher, federally regulated minimum wages starting in the 2010s, aiming for a dignified existence. Other islands, like Aruba, also adjusted their minimum wages in recent years, while the overall trend shows efforts to raise wages to improve socio-economic conditions, though this can create competitive pressure compared to other Caribbean nations.

The minimum wage in the Dutch Caribbean is set separately for each island, with the highest recent rates being $1,750 per month in the Caribbean Netherlands (Bonaire, St. Eustatius, and Saba) as of July 1, 2024, and AWG 2,007.05 per month in Aruba as of January 1, 2025. The Caribbean Netherlands' minimum wage is adjusted annually based on the consumer price index.



Caribiana/Sandbox
Imagen desea: Caribiana/Sandbox/Kladblok Curacao
Gobernador di Kolonia Kòrsou
Término di ofisina
[[]] 1930?
Monarkia Wilhelmina (1898-1948)
Informashon personal
Nòmber 
kompleto
Bartholomeus Wouter Theodorus van Slobbe
Famia
Yu 5
Informashon profeshonal
Ofishi gobernador, alkalde

Bartholomeus Wouter Theodorus van Slobbe (☆ 31 di òktober 1882 na Schiedam – † 28 di novèmber 1956 na Breda) tabata un gobernador kolonial y alkalde hulandes.

== Biografia ==d Van Slobbe a nase den un famia katóliko. Su tata probablemente tabata manehá un destileria di gin. Bartholomeus a kuminsá su estudio na un skol di formashon di maestro i na edat di dieshete aña a boluntario pa e ehérsito hulandes.

El a entrená komo un ofisial no-komisá na Breda i a bira un sargento promé ku el a wòrdu atmití na e Kurso Prinsipal pa Ofisialnan na Kampen na 1904. Dos aña despues, el a bira un di dos teniente den e di Seis Regimento di e Brigada di Infanteria, stashoná na Breda. Na 1910, el a wòrdu promové na promé teniente den e di Seis Regimento. Na òktober 1913, el a wòrdu nombrá komo un ofisial di servisio spesial pa e staf general den e departamentu stashoná na Breda debí na e menasa di guera. Na 1918, el a wòrdu transferí pa e staf general na Den Haag i a wòrdu sekundá na e Akademia Militar. Na 1919, el a bira kapitan i na 1924, el a bira dosente tambe na e Akademia Militar na Den Haag.

Na aña 1930, el a keda nombrá gobernador di e kolonia di Kòrsou i Dependensianan. El a goberna excelentemente y lo kier a keda gobernador, pero despues di su prome periodo, el a pidi su regreso pa Hulanda pa sigui educacion di su yiunan.

Na ougùstùs 1936, el a bira alkalde di Breda, un miembro di e Partido di Estado Katóliko Romano (RKSP). El a tene su mes durante guera, pero a wòrdu kita for di trabou dia 11 di mart 1944, pa òrdu di e forsanan di okupashon despues di a nenga di koperá den kompilá listanan pa trabou forsá na Alemania. Durante e último lunanan di guera, el a biba skondí. El a wordo reemplasa pa e miembro di NSB y miembro di SS Gerrit Coenraad Blom. Riba e dia ku Breda a wòrdu liberá, 26 di òktober 1944, el a reanudá su tareanan di alkalde, hibá triunfantemente na e kas di pueblo pa su konsiudadanonan.

E tabata, sinembargo, bou di tutela di Baron Dirk van Boetzelaer, un ingeniero hidráulico i teniente coronel, komisario militar pa e distrito di Breda i emanacion di tantu e resistensia komo e forsanan armá hulandes formá na Inglatera. E tabata kere ku kualke hende ku a keda muchu largu durante e okupashon mester tabata konspirando ku e forsanan di okupashon i mester a wòrdu retirá. P’esei tambe e tabatin un opinion negativo di Van Slobbe i a sòru pa e keda suspendé i someté na un investigashon di purga riba su aktividatnan durante e okupashon. Esaki a dura for di kuminsamentu di desèmber 1944 te kuminsamentu di òktober 1945.

Dia 2 di desèmber 1944, Van Slobbe a wòrdu informá verbalmente di e desishon pa wèlga, ku a drenta na vigor dia 10 di desèmber. Despues e mester a defendé su mes dilanti di un komishon di purga, loke el a hasi ku éksito. Dia 16 di october 1945, e Comisario di Reina a firma e decreto di disolucion, cu a wordo anuncia algun dia prome. Miéntras tantu, Van Slobbe a wòrdu forsá pa entregá su posishon komo alkalde suplente na alkalde E.L.H.M. van Mierlo, te ora cu e investigacion tabata favorable y e por a reanuda su funcion di alcalde. Dia 17 di òktober 1945, el a presidi e reunion di e Ehekutivo Munisipal pa promé bia.

Van Slobbe a kasa ku Joanna Antonia Maria van Schendel na 1912. Nan tabatin shete yu, inkluyendo esun mayó, Maria Elisabeth van Slobbe (1913-2004), i e yu mas yòn i di dos, Wim van Slobbe (1925-2023).


 E artíkulo aki ta skirbí na ortografia di papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.
Mary Gertrude Johnson
Imagen desea: Caribiana/Sandbox/Kladblok Curacao
Famia
Tata Peter Hassell
Mama Esther Lovell Johnson

Mary Gertrude Johnson (☆ 1854 na Zions Hill – † 1939 na Saba), tambe konosí komo Mary Gertrude Hassell, tabata un edukadó prominente i un pionero den promoshon di e arte tradishonal di kanchi sabano riba e isla di Saba. El a duna les i popularisá e téknika di obra ku hilo habri, ku despues a bira un di e produkto artístiko i ekonómiko mas importante di e isla. Segun folklorista Eric Eliason, “kisas e ta e persona mas honrá den historia di e isla.”[1]

Biografia

[editá | editá fuente]

Mary Gertrude Johnson a nase na Zions Hill (den e tempu ei konosí komo Hell’s Gate) komo yu muhé di Esther Lovell Johnson i Peter Hassell. Su famia tabatin un posishon respetá den komunidat i su mayornan tabatin medio finansiero sufisiente pa mand’é pa estudio na Caracas, Venezuela na komienso di añanan 1870. Pa un periodo Johnson a biba den un internado katóliko, kaminda soeurnan di e konvento tabata duna enseñansa, inkluso na manera tradishonal.[2]

Durante su estadia na Venezuela, el a siña for di e yu muhénan di e elite venezolano kon pa traha obra ku hilo habri den estilo ajour, ku despues a bira konosí na Saba komo kanchi spaño.[3] [4] E téknika aki lo bira e base pa e desaroyo di e arte di kanchi sabano, un forma di arte tekstil úniko pa Saba.[5][6]

Despues di a kompletá su estudio, Johnson a regresá Saba. Einan el a kasa ku James Benjamin Johnson i a kuminsá duna les na e skol katóliko lokal. E pareha a establesé nan mes na Windwardside. Inisialmente, el a sigui ku trahamentu di kanchi komo un hòbi, dunando les na algun amigu i miembro di famia, pero pronto el a kuminsá plama riba henter e isla. Gradualmente ela kuminsá duna lès, i patronchinan spesífiko pa e isla a wòrdu kreá, yamá na nòmber di nan kreadornan, manera Imelda, Sylvia i Laurentina.[4][5]

Ku e establesementu di un servisio postal konfiabel entre Saba i mundo eksterno na 1884, e posibilidat pa bende kanchi via pòst a habri un fuente nobo di ingreso pa hopi famianan. Pa tempu di Prome Guera Mundial, un di kada dies habitante tabata inbolbí den produkshon òf benta di kanchi sabano. Den e añanan 1920, ta kalkulá ku entre 30% i 40% di PIB di Saba tabata generá for di kanchi, un kontribushon sin igual pa un isla chikí.[4][5]

Mary Gertrude Johnson a fayesé na 1939 na edat di 85 aña. Su legado sigui biba den arte, ekonomía i identidat kultural di Saba.

Homenahe

[editá | editá fuente]

Na 1996, su aporte a wòrdu rekonosé ku un stampia postal di Antias Hulandes, ku ta mustra un imagen di dje ku un obra di kanchi na banda robes. E stampia tabata parti di un seri dediká na figuranan antiano prominente.[7]

Mira tambe

[editá | editá fuente]

Malchi:Defaultsort:Johnson, Mary Gertrude Kategoria:Saba


  • na un Skol di Konbento. Einan ela siña kon pa traha e hilo dibuhá for di e yu muhénan di Venezolanonan elite, i a introdusí e arte na Saba kaminda e ta konosí generalmente komo obra spañó.[1]
  • the past, drawn lace embroidery often produced larger pieces in the form of tablecloths, curtains, drapes, etc. Today, these larger ana more expensive items are no longer in demand and the intricate patterns of drawn lace are being used in a more decorative manner on various items of women’s and household ware such as shawls, skirts, blouses, handbags, hand¬ kerchiefs, napkins and other cloths.

[2]

  • Perhaps this is the reason the craft is popularly known as "Spanish work" on Saba. In 1884, the wives and daughters of Saba's seafaring men began working in earnest. In that year regular mail service connected the five-squaremile island to the outside world for the first time, thereby establising the possibility of a mailorder cottage industry. By 1898, Saba's lacemakers had become so adept that a Miss Florence Every entered an exhibition of women's handicrafts in The Hague, The Netherlands, where she received an honorable mention. Six years later, a Saban was awarded first prize in a competition in Copenhagen, Denmark, and was invited by the Danish government to spend four months in the Scandinavian country. Little by little, the industrious Saban women began exporting their delicate work, primarly to customers in the United States. The method by which they obtained the names of potential clients illustrates typical Saban ingenuity. Lacemakers would copy the addresses of American companies from the boxes of merchandise that were sent to the island. They would then dispatch a letter explaining their craft and their prices to the firm, hoping to have some sympathetic manager post the missive on the company bulletin board or mention it in the company newsletter. Their efforts were surprisingly successful. By 1928, nearly 25,000 guilders worth of needlework was being exported.[3]

Naturally, clients' addresses were closely-guarded secrets. Who betide anyone who "stole" an address or who wrote "bad things" about a competing lacemaker. Many families were not on speaking terms for years, owing to some real or imagined breaking of this unwritten law. In turn, many company officials wrote to Saba's Vice-Lieutenant Governor inquiring into the financial status of the women soliciting business from the companies' employees. As tactfully as possible, the administrator would reply that the ladies could stand "some help", even though some of the lacemakers were among the most affluent residents of the tiny island.

When the Great Depression spread economic havoc throughout the United States in the early 19305, demand for "Saba Lace" plunged alarmingly. Committees were formed on the island to promote the "industry". Unfortunately, nothing seemed to help. It was only with the increase of tourism to the island that "Saba Lace" flourished once again. An airfield was finally constructed on the mountainous terrain in 1963 and the island became a favorite with travelers searching for an unusual daytrip from nearby St. Maarten of for longer stays in a serence and unspoiled Caribbean atmosphere. In 1984, 15,000 tourists visited, departing with approximately $100,000 worth of delicate, handmade lacework.

Thus, after more than a century, a handcraft learned by a young Saban girl in the quiet cloisters of a Caracas convent still provides a means of survival for many families on the tiny island of Saba.


Sheila Payne
Imagen desea: Caribiana/Sandbox/Kladblok Curacao

Sheila Payne (☆ 1961 na Kòrsou) ta un aktris i kontadó di kuento di Kòrsou i un defensor di preservashon di Papiamentu.[1]

Sheila Payne a nase i lanta na Kòrsou, den un famia originalmente di Saint Kitts. Su interes i amor pa kontamentu di kuenta a bini di su tata. Komo un studiante di skol básiko, el a hasi un impreshon sumamente eksitoso di e empresario di músika Ángel Job (ku e apodo El Gordito de Oro).[2]

For di 1980 pa 2000, Payne a biba na Hulanda. El’a studia matemátika i ekonomia i a tuma un kurso posgrado den desaroyo di karera. Despues di a traha den e ramo ei pa algun tempu, el a bira un aktris ku Jeugdtheater Citadel Groningen. Na Kòrsou, el a traha komo aktris pa teater hubenil i despues a regresá na kontamentu di kuenta.[2]

Na 2011, Payne a risibí un nominashon di UNESCO pa su esfuersonan den preservashon di Papiamentu.[2]


 E artíkulo aki ta skirbí na ortografia di papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.
Caribiana/Sandbox
Imagen desea: Caribiana/Sandbox/Kladblok Curacao
Gobernador-general
Término di ofisina
1816–1819
Susesor Petrus Bernardus van Starckenborgh
Informashon personal
Fayesimentu  Kòrsou
Region Karibe Hulandes
Alias Kòrsou i Dependensianan
Pareha Anna Maria Cornelia van Uytrecht
Famia
Yu 4
Informashon profeshonal
Ofishi ofisial di marina hulandes, atministradó kolonial,

Albert Lambertsz Kikkert (☆ 17 di novèmber 1761 na Vlieland - † 18 di desèmber 1819 na Kòrsou), tabata un ofisial di marina hulandes, doño di plantashi na Kòrsou i gobernante durante e era kolonial. El a hunga un ròl importante den e lantamentu di Tula na 1795 i despues a okupá e funshon altu di Gobernador-General riba e Islanan ABC.

Biografia

[editá | editá fuente]

Kikkert a nasé riba e isla di Vlieland na aña 1761. El a drenta marina hulandes na un edat hoben i a subi te na e rango di ofisial. Su entrenamentu marítimo trempan a pone e fundeshi pa su tareanan atministrativo despues na e kolonianan hulandes den Karibe.

Despues di su transferensia pa Kòrsou, el a invertí den un plantashi. Na 1789 el a kasa ku Anna Maria Cornelia van Uytrecht (1768-1847) di Kòrsou, i huntu nan a hana kuater yu.[4] Anna tabata e yu muhé di un shon di plantashi riku, Casper Lodewijk van Uytrecht. Dor di su matrimonio Kikkert a bira doño di e plantashinan, Jan Sofat (antes Jan Zoutvat) i San Juan.

Na 1795, el a drenta den konflikto ora e lider di katibu Tula a dirigí un rebelion riba e isla. Kikkert a wòrdu akusá di ta un kómplise di e medidanan kontra e rebeldenan, loke a pon’é den un posishon kontroversial denter di e kolonia.

Okupashon ingles

[editá | editá fuente]

Kikkert tabata na Korsou ora ku e patriotanan a tuma poder na Hulanda na aña 1795 cu ayudo di e Francesnan y a funda Repúblika di Batavia. Stadtholder Willem V a hui bai Inglatera i for di einan a ordená tur gobernador i ofisial kolonial pa entregá na e inglesnan, pa e teritorionan di ultramar no kai den man di franses (revolushonario). E gobièrnu nobo a kita mayoria di e ofisialnan, ku mayoria di nan tabata noble. E pregunta di ken pa sirbi a hiba na confusion y tambe intrankilidad riba e barconan Hulandes. Kikkert a scoge e banda di e gobernantenan nobo na Hulanda y asina a opera na servicio di e Francesnan. Su patriotismo tabata oportunista, pasobra despues el a mustra di ta un Orangista konvensí atrobe pa ku e inglesnan.

Konflikto ku Tula

[editá | editá fuente]

Inspira pa e intrankilidad revolucionario na Europa y e lantamento exitoso di esclavo na Haiti Frances, un lantamento di esclavo tambe a brota riba Curaçao na 1795. E “capitan” di e rebeldenan, Tula, tabata propiedad di Kikkert su cuñado Casper Lodewijk van Uytrecht (1730-1855). Dos otro lider di e rebelion tabata propiedat di Kikkert mes, entre nan Pedro Wacao i Carpata. ‘Bastiaan’ Carpata tabata foreman òf ofisial pretu riba su plantashi San Juan. Parsialmente pa e motibu aki, Kikkert tabata determiná pa pone e rebelion abou. I asina el a hasi, usando e fragatanan Ceres i Medea. For di e Ceres, Kikkert a trese dos bateria di kañon na tera, i tambe munishon i otro suministronan. El a komandá e mariniernan ku a bringa banda di e milisia sivil riba kabai riba e isla. E rebelion a terminá ku un ehekushon brutal i ehemplar di e lidernan rebelde, den kua Kikkert tabata enbolbí aktivamente. El a nota friu den e registro di su barku ‘Den 3e’ (òktober 1795): “... dos negro a wòrdu kibra bibu riba e wiel i pretu, despues dekapitá i nan kabes poné riba e horka, un negro a haña su mannan kòrtá i su kabes kibra aden ku un martiu i despues a wòrdu kologá.” E kastigunan tabata di akuerdo ku e veredikto di Gobernador Johannes de Veer (1738-1796) cum suis.[3][4]

Regreso di gobernashon hulandes

[editá | editá fuente]

Durante e gobernashon franses den añanan 1800, probablemente Kikkert a kolaborá ku outoridatnan bou di Louis Napoleon, ruman di Emperador Napoleon Bonaparte. Despues di e regreso di e gobièrnu hulandes bou di Rei Willem I, el a wòrdu nombrá Gobernador-General di e Islanan ABC. Den e funshon aki, e tabata responsabel pa e atministrashon sivil i protekshon di interesnan kolonial na Kòrsou, Aruba i Boneiru. El a hunga un ròl sentral den ehekushon di legislashon atministrativo i fiskal durante e periodo aki.

Kikkert a fayesé inesperadamente dia 18 di desèmber 1819 na Kòrsou. Su morto a marka e fin di un karera influyente den tantu sírkulonan kolonial komo militar riba e islanan ABC.


 E artíkulo aki ta skirbí na ortografia di papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.

Un tragalus (hulandes: dakvenster) ta referi na un bentana chikí ku generalmente ta instalá riba un muraya haltu, tei, òf den un dak di kas. Literalmente, e palabra cu e ta e luga pa laga lus drenta. "tragaluz" via Spaño (traga = bebe, luz = lus) — literalmente, un lugá pa laga lus drenta.

un ekstenshon di e superfisie di dak ku ta inkliná, hopi bia ta konsistí di un kuadro di bentana vertikal ku òf sin partinan movibel, dos muraya banda triangular i un tapa, trahá komo un dak plat, siya ?, heup òf pent.

Un tragalus por wòrdu instalá mesora durante konstrukshon nobo, pero hopi bia ta wòrdu trahá despues pa haña espasio èkstra, tin bia na e lugá kaminda un skylight ta presente kaba. E kuadro di bentana ta sirbi pa permití lus i airu drenta den e zolder òf kamber di zolder. Un bentana di dormitorio hopi bia ta proveé ​​e espasio èkstra ku espasio pa kabes (espasio pa kabes), ku ta nesesario pa krea un kamber den zolder.

Bentana di dormer por wòrdu montá na diferente manera. Tradishonalmente riba e lugá, kaminda e bentana di e dormer ta wòrdu bati riba e dak riba e sitio, loke ta tuma un promedio di 3 pa 4 dia. Tin tambe bentananan prefab. E bentananan prefabriká aki ta wòrdu pre-produsí den un fábrika òf tayer di karpinteria i ta wòrdu montá riba e dak denter di un dia.

Bentana di dormer ta traha di vários material. Esaki ta dependé di e estilo arkitektóniko di e kas i e deseonan di e kliente. Bentana prefabriká por lo general ta trahá di palu òf plèstik.

Un ekstenshon riba e dak tambe ta wòrdu yamá kuko òf akkenailtje (prinsipalmente na Groningen).

chatgpt:Den papiamentu, tragalus ta un palabra ku referi na un ventanita chikí ku generalmente ta instalá riba un muraya haltu, tei, òf den un kas di dak. E palabra mes ta bin di Hulandés "tragaluz" via Spaño (traga = bebe, luz = lus) — literalmente, un lugá pa laga lus drenta.

✅ Den konteksto di construccion Hulandés (i Karibe Hulandes), un "tragalus" ta un ventanita, pero den hulandés moderno e palabra ku ta mas relashona ta "dakkapel" òf "dakvenster", ku ta referí mas espesífikamente na un ventan chi subi for di dak, ku ta kreá espasio i lus den un piso haltu.

Diferensha:

Tragalus = ventanita (simpel, generalmente no sobresalí for di tei).

Dakkapel = estruktura di bentana ku sobresalí for di tei pa kreá mas espasio i lus.

🏚️ Tragalus den Karibe Hulandes Sí, tragalus (of ventanitanan den dak) tabata uza den arquitectura tradicional Karibe Hulandes, inklusí:

Kas di plantashon (Boneiru, Kòrsou, Aruba)

Kas di pueblo (kas di torto, kas di piedra)

Fortifikashon (forte)

E motibu principal pa usa un tragalus tabata:

Laga lus natural drenta (den tempo ku no tabatin mucha bentanan grandi)

Mehorá ventilashon (pa saka kalor fo'i kas)

Duna un poko di brisa sin perde protekshon kontra tormenta.

Ejemplo:

Riba kas di plantashon na Kòrsou manera Landhuis Brievengat òf Landhuis Chobolobo, bo por topa ventanitanan haltu riba e dak ku ta sirbi komo tragalus.

Na Aruba, na kas antique den Noord i Santa Cruz, bo por wak esemey.

📜 Origen historiko E uso di ventanitanan haltu (tragalus) a bini ku:

Influensia di arquitectura kolonyal Hulandés (especialmente siglo 17-18).

Adaptashon lokal pa klima tropikal — ventilashon tabata esencial.

Manká di material di konstrukshon — un bentana chikí tabata mas fasil pa instala den muraya di torto òf piedra.

✏️ En Resúmen

Aspekto Tragalus Dakkapel Definishon Ventanita haltu Bentana sobresaliente for di tei Funshon Lus i ventilashon Lus, ventilashon, espasio Material Hout, piedra, torto Hout, tei, glas Uzo den Karibe Sí, den kas antique Raro, mas den Hulanda

Kategoria:Konstrukshon


Edificio di Impuesto di Aruba
Dream Curaçao Resort na Willemstad
Edificio di MCB na Willemstad
Kapel Emanuel na San Nicolas

Siman pasá a tuma lugá e desvelo ofisial di e diseño di e Guilder Karibense, e moneda nobo ku lo ta den sirkulashon na Kòrsou i Sint Maarten entrante 31 di mart 2025. Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten (CBCS) a presentá e biyetenan i monedanan simultáneamente na ámbos pais.[1] -- 2025 lo ta e aña di plaka nobo ku introdukshon di e Golder Karibense. E seri nobo di biyete ta inspirá pa e ‘Mundu Bou di Laman’. E parti dilanti di e biyetenan ta mustra e fauna bou di awa colorido di Curaçao y Sint Maarten, como simbolo di e laso entre ambos pais. E diversidat úniko di animalnan marino, segun Banko Sentral, ta un rekordatorio di e poder di koperashon i metanan kompartí, apesar di kada pais su propio identidat.

E parti patras di e biyetenan ta deskribí bista históriko i kultural importante di Kòrsou i Sint Maarten. Loke ta spesial di e seri nobo aki ta su diseño: e parti dilanti tin un diseño horizontal tradishonal, miéntras ku e parti patras ta orientá vertikalmente. Ta prome biaha cu biyetenan cu patras vertical ta wordo emiti na Curaçao y Sint Maarten.

E seri di florin Karibense ta inkluí sinku biyete di bankero ku e siguiente denominashonnan: 10 Cg, 20 Cg, 50 Cg, 100 Cg i 200 Cg. Cada biyete tin su propio color.

2025 lo ta e aña di plaka nobo ku introdukshon di e Golder Karibense. E seri nobo di biyete ta inspirá pa e ‘Mundu Bou di Laman’. E parti dilanti di e biyetenan ta mustra e fauna bou di awa colorido di Curaçao y Sint Maarten, como simbolo di e laso entre ambos pais. E diversidat úniko di animalnan marino, segun Banko Sentral, ta un rekordatorio di e poder di koperashon i metanan kompartí, apesar di kada pais su propio identidat.[2] E parti patras di e biyetenan ta deskribí bista históriko i kultural importante di Kòrsou i Sint Maarten. Loke ta spesial di e seri nobo aki ta su diseño: e parti dilanti tin un diseño horizontal tradishonal, miéntras ku e parti patras ta orientá vertikalmente. Ta prome biaha cu biyetenan cu patras vertical ta wordo emiti na Curaçao y Sint Maarten.

E seri di florin Karibense ta inkluí sinku biyete di bankero ku e siguiente denominashonnan: 10 Cg, 20 Cg, 50 Cg, 100 Cg i 200 Cg. Cada biyete tin su propio color.

denominashon di mas chikitu: 10 florin

[editá | editá fuente]

E biyete di dies florin karibense ta predominantemente hel i tin un imágen di e angelfish gris na e parti dilanti i e faro di Klein Curaçao na e parti patras.[3]

E angelfish gris por krese te sesenta sentimeter di largura. E espesie aki tin un kurpa den forma di disko ku un kabes relativamente grandi. Angelfish adulto gris ta gris kla ku manchanan pretu tur kaminda, miéntras ku nan kabes ta gris kla ku un boka mas kla ainda. E hóbennan, di otro banda, ta pretu ku sinku strepi hel briante ku ta kore vertikal riba nan kurpa.

Hubenilnan ta wòrdu hañá generalmente riba e rif òf den kama di yerba di laman, kaminda nan ta traha na “stashonnan di limpiesa” meskos ku garnachi mas limpi ta hasi, pa deshací di parasito di piská mas grandi. Adultonan por lo general ta habitá rifnan i por wòrdu hañá na profundidatnan te ku trinta meter.

E konki reina ta un snèk ku ta biba prinsipalmente den kama di yerba di laman i riba banki di santu i por krese basta grandi. Karakolnan adulto por krese te mas o ménos 35 sentimeter di largura. E karakolnan aki ta herbívoro i ta alimentá nan mes ku material di mata ku ta haña entre e yerba di laman. E conchi reina ta birando mas y mas raro den hopi parti di Caribe pasobra su carni ta wordo considera un delicia y hopi biaha ta wordo haya riba platonan. Ta p’esei tin vários inisiativa pa kria nan den koutiverio pa produkshon di kuminda òf laga nan bai bèk den naturalesa. Kasi no tin ehemplar adulto real ku a sobra den e awanan interior di Kòrsou.

Patras

Di dos denominashon: binti florin Cg 20

[editá | editá fuente]

E biyete di binti florin Karibense ta predominantemente blou i tin e rayo di águila mancha dilanti i Simpson Bay patras.

Cu un envergadura di casi tres meter, e Spotted Eagle Ray ta un di e especienan di rayo mas grandi den nos awanan. E ta wòrdu rekonosé fásilmente pa su fondo skur ku numeroso mancha blanku i un barika kompletamente blanku. E rayonan aki tin un rabo largu i punta ku vários spina venenoso. E rayonan aki ta kome bivalvo, entre otro, i ta buska nan riba fondo di santu. Nan ta koba den santu i tin bia ta zwaai esaki ku nan “alanan”. Tambe nan ta come cangreu, cangreu ermitaño y caracol manera e queen clam. Rayonan di águila mancha ta hopi sosial i hopi bia ta landa den grupo chikí.[2]

Yellow Cowries ta karakol di laman ku ta wòrdu hañá den mayoria di laman tropikal. Den pasado, diferente tipo di cowries tabata hunga un ròl importante den komersio i kultura. Kaska di cowrie tabata wòrdu usá histórikamente komo moneda, partikularmente na China, Afrika, New Guinea i Indonesia. E barkunan di e Kompania di India Oriental Hulandes (VOC) tabata komersia ku kaska di kowrie, spesialmente e “kaska di kaska di plaka” ku tabata representá un balor monetario, i tabata usa nan komo un medio di pago, inkluso pa kumpra hende sklabisá.

Awendia nan ta wòrdu apresiá prinsipalmente komo kosnan di kolekshon i ta wòrdu usá den joyas. Karakol tin un dieta hopi spesífiko ku ta varia pa kada espesie. Algun ta karnivoro, algun herbívoro i algun omnívoro. Nan tin un struktura di alimentashon úniko yamá un “radula” den nan boka, ku ta funshoná komo djente, superfisie di yerba i kòrta kuminda.[2]

Patras

Di tres denominashon: biyete di 50 Cg

[editá | editá fuente]

E biyete ta predominantemente bèrdè i tin e turtuga di laman bèrdè na e parti dilanti i e playa di Grote Knip na e parti patras.[4]

E turtuga bèrdè di laman ta wòrdu hañá den tur laman tropikal i subtropikal na mundu, inkluyendo den Karibe. E turtuga bèrdè di laman ta un herbívoro i ta kome prinsipalmente yerba di laman. E turtuganan ta sòru pa e yerba di laman no krese muchu largu i sofoká su mes. Esaki ta permití e ekosistema di yerba di laman pa mantené su funshonnan mas importante, esta komo un krèsh pa hopi bestia marino. E turtuga di laman bèrdè ta pues un espesie klave ku ta hunga un ròl esensial den tene nos oséanonan saludabel. Turtuga machu nunka no ta regresá tera. E hembranan ta bin tera solamente pa pone webu. Turtuga muhé ta traha vários nèshi pa aña. Turtuga ta protehá i den peliger di ekstinshon rònt mundu.

E tellin faborito. E espesie di karakol bivalvo aki ta wòrdu hañá den henter Karibe, prinsipalmente na profundidatnan di te ku trinta meter. E kaska, ku ta wòrdu trahá dor di e karakolnan mes, por ta basta grandi, algun ta alkansá un diameter di mas o ménos ocho centimeter. E kaska ta di koló krema pa blanku ku randnan un poko haltu i hopi espasiá. E parti paden di e kaska ta hel. E dos mitarnan di e kaska por lo general ta pas bon huntu i hopi bia ta kubri ku alga i otro organismonan, proveyendo un kamuflahe ekselente riba e ref. E espesie aki ta filtrá kuminda for di awa di laman dor di chupa awa aden, filtr’é i despues “spuit afó” awa limpi.

Patras Grote Knip Beach. Curaçao ta konosí pa su playanan relativamente chikí skondí den bahianan kómodo. Asta Grote Knip Beach ta situá den un bahia asina. E santu riba e playanan ta konsistí di entre otro e fekalnan di piská ku ta kome alga i otro organismonan marino. Segun ku e piskánan aki ta raspa alga for di piedra di koral i piedra di kalki, nan ta kita pida pida kalki tambe. E material aki despues ta wòrdu ekskretá komo granula chikitu di kalki, ku eventualmente ta akumulá riba playa komo santu blanku debí na akshon di ola. Piská papagai ta entre e espesienan responsabel pa e proseso aki.


Petróleos de Venezuela, SA (PDVSA) ta e kompania estatal di Venezuela riba tereno di petroleo i gas natural. E kompania tin aktividatnan den eksplorashon, produkshon, refinamentu, merkadeo, transporte i eksportashon di petroli, i tambe eksplorashon i produkshon di gas natural. El a kuminsá su operashon na 1976 despues di e nashonalisashon di e industria petrolero di e pais pa dekreto di gobièrnu riba 30 di ougùstùs 1975. Tur akshon di e kompania ta ainda propiedad di gobièrnu di Venezuela, kual pais ta e di sinku eksportadó mas grandi di petroli na mundu.

Reserva i produkshon

[editá | editá fuente]

Venezuela tin e reservanan di petroleo mas grandi na mundu. Na fin di aña 2020, nan tabata balorá na 304 bion bari, òf 17.5% di e total mundial.[5] Arabia Saudita ta na di dos lugá ku un porshon di 17.2%. Un gran parti di e reservanan ta konsistí di zeta viskoso, ku ta wòrdu hañá prinsipalmente kantu di Riu Orinoco. E zeta aki ta ménos fásil pa saka ku zeta konvenshonal. Ku e reservanan di zeta konosí, e pais por mantené e nivelnan di produkshon aktual pa mas ku 500 aña.[5]

Na 2005, produkshon di zeta tabata 3.3 mion bari pa dia (bpd), pero pa 2015 esaki a baha te na 2.6 mion bpd.[2] Debí na mal maneho ekonómiko, no tin sufisiente sèn disponibel pa invertí, loke ta kousa ku produkshon ta baha. E bahada aki a sigui despues di 2015 i na 2020 e produkshon tabata 540.000 bpd.[5] Un tendensia similar ta visibel pa refinamentu. Na 2010, kasi 1 mion bpd tabata wòrdu prosesá diariamente ainda, pero na 2019 esaki a baha te na 123.000 bpd.[5] Reservanan di gas ta muchu mas chikitu na 3% di e total mundial, pero tòg signifikante.[5] Produkshon di gas a keda basta stabil entre 2005 i 2017 i a fluktuá alrededor di 30-40 bion m³ pa aña. Tabatin un bahada fuerte na 2018, ku a sigui na 2019 i 2020. Na 2020, mas o ménos 19 bion m³ a wòrdu produsí.[5]

Historia

[editá | editá fuente]

E kompania a wòrdu fundá dia 1 di yanüari 1976 despues di e nashonalisashon di e industria petrolero di Venezuela.

Na sèptèmber 1986, e kompania merikano Southland a bende mitar di e akshonnan di CITGO na Petróleos de Venezuela. Na 1990, PVDSA a kumpra e sobra akshonnan, birando e úniko doño. Ku e transakshon aki, CITGO a wòrdu sigurá di e suministro di krudo i Venezuela a haña un kanal di benta nobo na Merka. Parsialmente debí na e kaida fuerte den prijs di petroleo desde 2015, PVDSA a topa cu problemanan finansiero. E kompania a risibí un fiansa grandi di Rosneft di Rusia i a kambio a primintí 49.9% di e akshonnan den CITGO komo fiansa.[6] Varios polítiko merikano ta preferá di no mira akshonista ruso den refinerianan merikano.[6]

Na 1985, gobièrnu di teritorio insular di Kòrsou, ku a tuma over e refineria Isla na Kòrsou for di Shell, a transferí e operashonnan di e kompania pa Petróleos de Venezuela a base di un kontrato di hür di largu plaso.[7] Invershonnan den e refineria a keda atras, loke ta nifiká ku produkshon tabata wòrdu hasí prinsipalmente ku instalashonnan bieu. E problemanan ambiental ku esaki a enserá a kondusí na hopi demanda kontra e refineria òf kontra di gobièrnu.[7] E kontrato di hür di PDVSA a kaduká dia 31 di desèmber 2019. Despues di e salida di PDVSA, un bataya legal a tuma luga pa añanan largu entre Kòrsou i Venezuela. Nan dos finalmente a yega na un akuerdo na desèmber 2023. Venezuela lo suministrá zeta pa dies aña ku un balor ekivalente total di US$ 450 mion, ku lo wòrdu usá pa paga e debe di PVDSA.[8] ï Na yanüari 2019, Merka a imponé sanshonnan kontra PDVSA.[9] E kuentanan bankario di e kompania na Merka a wòrdu kongelá i merikanonan no ta permiti di hasi negoshi ku e kompania mas.[9] E sanshonnan ta un medida punitivo kontra e maneho di presidente Maduro. Zeta ta un fuente importante di entrada pa Venezuela i mas ku 40% di tur eksportashon di zeta ta bai pa Merka.[9] Na 2016, US$19 bion di e benta total di US$42 bion e aña ei a wòrdu generá na Merka. Na òktober 2023, e sanshonnan petrolero riba Venezuela a wòrdu aliviá.[10] A yega na un akuerdo entre e gobièrnu di Maduro i partidonan di oposishon bou di kua nan a bai di akuerdo pa tene elekshon den e di dos mitar di 2024, ku opservadónan internashonal pa garantisá ku nan ta hustu.[10] E relahamentu ta nifiká ku Venezuela por determiná un biaha mas pa su mes kuantu zeta e ta eksportá i na kua partidonan.[10] E akuerdo ta en prinsipio bálido pa seis luna.

Laso ku Karibe Hulandes

[editá | editá fuente]

(es.wiki}

Na 1991, PDVSA a atkerí di Chevron e terminalnan di awa hundu den Laman Karibe den serkania di Aruba.[11]

Na september 2015, Aruba a firma un memorandum di entendimentu cu Citgo pa sondea e re-apertura di e refineria situá na San Nicolas, Aruba, pará desde 2012 pa e operador Valero Energy ku un kapasidat instalá pa refiná 235.000 bpd. Na septèmber 2016, parlamento di Aruba a aprobá e outorisashon pa Citgo hür e refineria di San Nicolas pa 25 aña i un inversion aprobá pa PDVSA di 685 miyon dollar. Dia 23 di mei 2018, Korte di Aruba a kita e embargo riba dos kargamento di petroleo for di e tankeronan Atlantic Lily i Grimstad ku ConocoPhillips a pidi komo parti di su esfuersonan pa kobra un sentensia di arbitrahe kontra PDVSA.[12] Na febrüari 2019, Citgo a para e remodelashon i modernisashon di e proyecto pa motibu di sanshonnan ekonómiko.[13] Segun Promé Minister Evelyn Wever-Croes “E ta muy probable ku nos lo no sigui ku Citgo pero nos ta evaluando kon nos por sali for di e kontrato sin ningun problema".[14]

Dia 22 di yüni 2021, e kompania Citgo a disidí di likidá 4 kompania supsidiario ku a keda kreá na 2016 ora ku gobièrnu a firma un kontrato di hür a kambio di rehabilitá e refineria di San Nicolas pa konvertí krudo èkstra-pisá for di e faha di zeta di Orinoco den krudo lihé. Mirando e problemanan ku a surgi a kousa di retrasonan di e proyecto na 2019 Citgo a termina su negoshi ku Aruba.[15]

PDVSA ta doño di e terminal marítimo Bonaire Petroleum Company (Bopec)[16]    ku e kapasidat pa almasená te ku 12 mion bari di zeta krudo i derivadonan ku ta stratégiko pa eksportashon pa China i Merka. Na sèptèmber 2010, un kandela den dos di su 23 depósito a obligá gezaghebber di Boneiru pa sera e terminal.[17] Na desèmber 2017, gobièrnu hulandes a duna un ultimatum na PDVSA pa motibu di e falta di invershon den mantenshon di e terminal di Bonaire Petroleum Company (Bopec), lagando solamente sinku di e 21 depósitonan pa operá ku e isla tin, PDVSA a primintí un invershon di 25 mion dòler pa mantenshon i restourashon di e depósitonan.[18] Na mei 2018, e kompania ConocoPhillips ku sede na Houston a asumí kontrol di e aktivonan petrolero di Venezuela riba e isla kompania karibense di Boneiru[19], na ougùstùs 2018 a yega na un akuerdo ku PDVSA pa e pago di 2.040 mion ku un pago inisial di 500 mion dòler denter di un periodo di 90 dia for di momentu di firma e akuerdo, e sobra suma lo wòrdu pagá tur kuartal den un lapso di kuater aña i mei.[20] Dia 26 di ougùstùs 2020, gobièrnu di Boneiru a duna òrdu pa hasi bashí e sinku tankinan di almasenahe di zeta ku ta kontené 10 mion bari pa motibu di riesgonan ambiental i falta di mantenshon.[21] Na mart 2021, e filial di Bopec a deklará bankarota pasobra e no por a paga su debenan.[22] Na novèmber, un korte di Boneiru a dikta tokante e pago di 41.69 mion dòler pa e debenan atrasá di PDVSA.[23] Na mart 2023, un hues di Boneiru a ordená e destaho forsá di kombustibel for di e depósito di 1933 ku tabata kontené 371.790 bari di kombustibel situá den e zona di Kaminda Turistiko, den nortost di e isla, propiedat di e kompania Commerchamp CA, un filial di PDVSA (na balor di mas o ménos 18 mion dòler) ku no tin un lisensia di OFAC pa negoshá esaki, e destaho a wòrdu realisá pa un debe di 41.7 mion dòler ku e supsidiario debe komo honorario i interes di pago atrasá na Bopec.[24]

Desde 1985, PDVSA i gobièrnu di Kòrsou tabatin un kontrato di hür pa e Refineria Isla ku un kapasidat di 335.000 bari di krudo, konstruí pa Royal Dutch Shell na 1919. Pa 2016, Kòrsou a eksigi pa PDVSA aporta un invershon di 15 bion dòler pa modernis’e pa por a prolonga e contract, pero si esaki no sosode, PDVSA lo keda afo. Na mei 2018, Korte Komersial di Curacao a outorisá ConocoPhillips pa pone beslag riba $636 mion na aktivo di Venezolano PDVSA.[25]

PDVSA ta confrontá un krisis di exportashon pa motibu di e bahada den produkshon di krudo, posiblemente e kompania chines Guangdong Zhenrong lo maneha e refineria aki na fin di 2019[26][27] tin mas di un aña ta sufriendo severamente di e krisis na Venezuela. Gobièrnu di Kòrsou ta buskando un operadó nobo pa remplasá PDVSA i e sesamentu di e lease ta surgiendo komo esun mas probable. Sinembargo, PDVSA a logra finalisá e kontrato di hür pa un aña mas pa uso di almasenamentu, te ku desèmber 2020.[28] Riba 26 di ougùstùs 2020, PDVSA a wòrdu demandá pa $51 mion dor di e kompania petrolero di Kòrsou, doño di e Refineria Isla na Kòrsou pa inkumplimentu ku e kontrato di pago mensual akumulá for di fin di 2018.[29] E refineria di Isla ta inaktivo for di mei 2018 i PDVSA tin un kontrato di hür kaduká pa su kapasidat di almasenamentu di 15 mion bari den su 38 tanki i dos waf di karga, un 25 % di su depósitonan (9 tanki) lo wòrdu hür na e kompania petrolero SPS Drilling E&P, PDVSA a bin ta desokupá parti di su zeta wardá despues di e sanshonnan na 2020, miéntras ku su doño Korsou ta buskando un operadó nobo.[30] E kompania Kòrsou tin plania pa destaho e zeta wardá Petroleo di PDVSA pa regla algun debe laboral cu el a laga pendiente."Curazao tendrá que subastar petróleo para pagar deudas dejadas por Pdvsa". Banca y Negocios. 2021-06-02. https://www.bancaynegocios.com/curazao-tendra-que-subastar-petroleo-para-pagar-deudas-dejadas-por-pdvsa/. </ref> Riba 30 di augustus, a determina ku PDVSA ta obligá di paga Kòrsou un debe atrasá pa e hür di e Refineria di Isla, despues di a perde e apelashon den kual a priminti di paga 20 mion dòler pa aña na hür pa daño i perhuisio na momentu di terminashon di e kontrato i lunanan akumulá di hür, parti di e debe ei a wòrdu kobra direktamente dor di RdK, kontra e stòknan di zeta krudo i produktonan akabá, ku a wòrdu wardá na e terminal di Bullenbaai.[31]

Un korte na Kòrsou a outorisá benta di akshonnan di e filial di Pdvsa: Propernyn ta un filial di PDVSA, ku ta manehá e akshonnan di Nynas pa kubri e debe no pagá na e kompania Korsou di 52 mion dòler, miéntras ku ConocoPhillips tambe ta drenta e espera di e likidashon di akshonnan ku a gana un demanda pa 10.000 mion dòler.[32]   E filial di PDVSA tin te ku 31 di desèmber 2022 pa benta privá di su akshonnan.[33]

Na aprel 2023, e refineria di Kòrsou na e isla di Kòrsou ta eksigí di PDVSA e pago di US$62.3 mion ku e debe pa e no-kanselashon di e servisio eléktriko dor di e kompania petrolero venezolano entre e añanan 2018 i 2019 i e demanda a keda gana den un korte di New York.[34] Na desèmber PDVSA a kontestá ku e lo regla su debe dor di suministrá kombustibel, Venezuela na òktober a proveé ​​un oportunidat pa un akuerdo, despues ku Kòrsou a apelá na un korte di New York na 2020 pa enforsá un pago di 51 mion dòler di e debe akumulá te na e punto ei.[35] Na febrüari 2024, Curaçao Refinery Utilities (CRU) a bende kasi 500.000 bari di zeta di kombustibel propiedat di PDVSA ku tabata warda den e tankinan di Bullenbaai, ku tabata na oferta for di novèmber 2023.[36]


Antilliaanse Verffabriek of AVF Paints ta un empresa na Korsou ku ta fabrika verf pa e merkado lokal i e otro islanan di Karibe Hulandes.

Historia

[editá | editá fuente]

AVF a wordu funda 17 di november 1959 bou di nomber di ... Fundadonan tabata KoninkIijke Lak-; Fabrica di vernis y verf Molijn y Co. N.V. Fabriek van Compositieverven C.V., B.J. de Castro y Yiunan y S.E.L. Maduro y Sons N.V. Na 2014?, despues di un traspaso pa dononan nobo, el a kambia nomber ofisial pa Pintuco Curacao BV bij overname ??

Fundá na 1960, AVF Paints (Antilliaanse Verffabriek) i su kompania ruman Arvefa (Arubaanse Verffabriek) ta komprometé den entregá produktonan inovativo i di kalidat haltu na e industria di verf i revestimentu. Den un era di konsolidashon, ora mas grandi ta bira mas grandi i nòmbernan di marka ta parse di dominá, AVF Paints ta mantené su parti di merkado i base di kliente leal dor di fabriká e mihó kalidat di verf i revestimentu ku lo surpasá tur otro verf den nos klima tropikal duru i ku moda bieu “pueblo natal” servisio práktiko. AVF Paints ta bo eksperto di verf lokal.[1]

Antilliaanse Verffabriek NV a wordu funda na Curaçao dia 30 di october 1959 door di KoninkIijke Lak-; Fabrica di vernis y verf Molijn y Co. N.V. Fabriek van Compositieverven C.V., B.J. de Castro y Yiunan y S.E.L. Maduro y Sons N.V. E fabrica cu tin 40 empleado actualmente ta sirbi 80% di e mercado domestico. Na 1972 a lanta un filial na Aruba, Arubaanse Verffabriek N.V.; actualmente 12 empleado y un cuota di mercado di mas o menos 50%.[2]

Is op Curaçao opgericht 30 Oktober 1959 door KoninkIijke Lak-; Vernis- en Verffabriek Molijn en Co. N.V. Fabriek van Compositieverven C.V., B.J. de Castro and Sons en S.E.L. Maduro and Sons N.V. De fabriek met 40 werknemers bedient thans 80% van de binnenlandse markt. In 1972 is op Aruba een dochteronderneming opgericht, de Arubaanse Verffabriek N. V.; thans 12 werknemers en een marktaandeel van ca. 50%.[3]

Founded in 1960, AVF Paints (Antilliaanse Verffabriek) and his sister company Arvefa (Arubaanse Verffabriek) are committed in delivering innovative and high-quality products to the paints and coatings industry. In an age of consolidations, when bigger gets bigger and brand names seem to dominate, AVF Paints maintains its market share and loyal customer base by manufacturing the finest quality paints and coatings that will outperform all other paints in our harsh tropical climate and with old fashion “hometown” hands on service. AVF Paints is your local paint expert.

E febrika ta establese na Asteroienweg. E tin tiendan na Korsou i Aruba. (Arvefa)


 E articulo aki ta uza ortografia di Papiamento. Lo aprecia si por mantene e articulo aki na estilo di Papiamento.

Francio E. Guadeloupe (☆ 1971 na Aruba), ta un antropologo social y cultural y un sociologo di desaroyo Arubano-Hulandes.

Bida y labor

[editá | editá fuente]

Francio Guadeloupe a nace y lanta na Aruba. Cu diesocho aña el a muda pa Hulanda, unda e tabata traha y studia antropologia cultural y estudio di desaroyo na Universidat Radboud na Nijmegen. Na 1999, Guadeloupe a obtene e grado di master den sociologia di desaroyo, basa riba su investigacion riba e cultonan Afro-Brazilero "Candomblé" y "Umbanda" na Rio de Janeiro y Salvador da Bahia (Brazil). A base di su disertacion Guadeloupe a publica dos buki: A vida e uma dança The Candomble Through the Lives of Two Cariocas (Nijmegen, CIDI, 1999), y Dansen om te leven: over Afro-Braziliaanse cultuur en religie (Luyten & Babar, 1999). Na 2006, el a terminá su doctorado den antropologia social y cultural na Universidat di Amsterdam (UvA), caminda el a lidera e grupo di programa Globalizing Culture and the Quest for Belonging.[4]

, ta presidente di Universidad di St. Martin na Philipsburg, Sint Maarten riba e isla bi-nacional di Sint Maarten & Saint Martin (Caribe Hulandes y Frances). E obra di Guadeloupe por ser deskribí komo un investigashon di posibilidatnan ku ta buska pa desmontá e fikshonnan di "rasa", sexismo, i e naturalizashon di hierarkianan di klas ku a bira trese den nos pensamentu, komportashon, i aranzamentunan institushonal. Su método ta mihó reflehá den e axioma aki tradusí for di un artíkulo hulandes publiká den e revista Sociale Vraagstukken na 2012:

  • Guadeloupe, former dean of the University of St. Martin (USM),
  • Francio Guadeloupe is a senior researcher and staff member of the KITLV. A Social & Cultural Anthropologist by training, Dr. Guadeloupe has worked at all the major universities in the Netherlands. He served for four years as the President of the University of St. Martin (USM), until hurricane Irma led to the temporary closure of the institution on the bi-national island of Sint Maarten and Saint Martin. He is currently the chair of the project ‘Island(er)s at the Helm: Co-creating research on sustainable and inclusive solutions for social adaptation to climate challenges in the (Dutch) Caribbean‘.

Guadeloupe’s principle areas of research have been on the manner in which popular understandings of national belonging, cultural diversity, religious identity, and mass media constructions of truth, continue to be impacted by colonial racisms and global capital. He has pursued these interests in his research and publications on social processes on the bi-national island of Saint Martin & Sint Maarten (St. Martin), Curaçao, Aruba, Saba, Sint Eustatius, Brazil, and the Netherlands. He is the author of the monograph, Chanting Down the New Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean (University of California Press, 2009). Dr. Guadeloupe is currently embarking on a study of climate challenges in the (Dutch)Caribbean from a popular culture and cultural heritage perspective.


Francio Guadeloupe (Aruba, 1971) kwam op zijn achttiende van de Antillen naar Nederland. Hij werkte als opbouwwerker en studeerde culturele antropologie en ontwikkelingsstudies in Nijmegen en Amsterdam. Als antropoloog is hij momenteel verbonden aan de Universiteit van Amsterdam.

Ministerie van BZK vestigt 2 nieuwe leerstoelen voor het Koninkrijk Nieuwsbericht | 23-05-2024 | 16:19

Het ministerie van Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties (BZK) vestigt 2 nieuwe leerstoelen voor het Koninkrijk. Er komt een leerstoel politicologie/bestuurskunde en een leerstoel antropologie/sociologie.

De Universiteit Leiden en de Koninklijke Nederlandse Akademie van Wetenschappen (KNAW), Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV), in samenwerking met de Universiteit van Amsterdam (UvA), zijn geselecteerd als vestigingsplaatsen voor de leerstoelen. De Universiteit Leiden zal de leerstoel politicologie/bestuurskunde bekleden en KITLV/UvA de leerstoel antropologie/sociologie.[5]

Leerstoelhouders De Colleges van Bestuur van de UvA en de Universiteit Leiden hebben het voorstel tot de benoeming van hun kandidaat goedgekeurd. Sociaal en cultureel antropoloog, onderzoeker dr. Francio Guadeloupe wordt de leerstoelhouder Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties voor de KNAW/KITLV/UvA. Dr. Wouter Veenendaal, universitair hoofddocent Vergelijkende politicologie bij het Instituut Politieke Wetenschap van de Universiteit Leiden, wordt leerstoelhouder Democratische Vertegenwoordiging in het Koninkrijk voor de Universiteit Leiden. Hij zal bij het KITLV in Leiden worden gedetacheerd.


Damen Shiprepair Curaçao (DSCu), antes Curaçaosche Dok Maatschappij (CDM), ta un empresa di eksplotashon di dòk i reparashon di barku ku ta establesé den Schottegat na Kòrsou desde 1958. E fasilidatnan i infrastruktura di e dòknan i waf ta propiedat di CDM Holding NV[6] , un kompania di gobièrnu di Kòrsou fundá na 1958. Desde 2017 DSCu ta hür i opera esakinan.

Historia

[editá | editá fuente]

Curaçaosche Dok Maatschappij a wòrdu fundá na desèmber 1958 a base di un akuerdo entre Curaçaosche Petroleum Industrie Maatschappij (CPIM) ku su supsidiario Curaçaosche Scheepvaart Maatschappij (CSM) i e companianan N.V. Combinatie Pletterij Nederhorst, Dok- en Werf Maatschappij Wilton¬Feijenoord N.V. i Nederlandse Dok¬ en Scheepsbouw Maatschappij v.o.f.[7] Riba 1 di yanüari 1959 CSM a pasa e operashon di e dòknan pa Curaçaosche Dok Maatschappij.

For di inisio CDM tabata e empresa di reparashon di barku mas moderno den Karibe i for di 1972 tambe esun mas grandi. CDM a kontribui grandemente na ekonomia di Antias Hulandes. Het totaal aantal eigen werknemers bedraagt circa 1.200.?? Den un reorganisashon grandi na 1962 e empresa ta tuma over e Reina Wilhelmina dok di NV Combinatie Pletterij Nederhorst i Beatrix dok di refineria Shell.[8] E ekspansion di su fasilidatnan i personal a kontinua te aña 1982, ora un reseshon a dal e mundu maritimo. Te fin di e dekada tabatin atrobe un subida den e aktividatnan.[9]

Na 2015 e empresa hulandes Damen Shipyard Group a traha un waf di reparashon na Kòrsou pa e toubotnan, fabriká pa Damen, ku ta navega den Laman Karibe. Riba proposishon di gobièrnu di Kòrsou, e grupo tambe a tuma over dia 1 di febrüari 2017 e aktividatnan di CDM, ku den un forma kontrolá a bai fayit na ougùstùs 2016.[10][11] Bou di nòmber i maneho nobo e empresa a logra rekobrá un posishon den top na Karibe na 2018, ofresiendo un seri di servisio den mantenshon, reparashon, adaptashon i konvershon di barkunan i konstrukshonnan offshore di tur tamaño.

Den kurso di tempu a operá diferente dòk:

  • Reina Wilhelmina: dòk flotante, 3000 dwt, 1926 -1980 (antes di NV Combinatie Pletterij Nederhorst)
  • Juliana - dòk flotante, 4000 dwt, 1929-1946 (bendi na Surabaya)
  • Beatrix- dòk kobá di 28.000 dwt, 192 meter largu (1943 - presente)
  • Antilia: dòk kobá di 120.000 dwt, 280 meter largu (april 1972 - presente)

Banda di esei tin dos dòk flotante desde 2018.[12] Despues ku nan tabata defekto pa algun tempu a disidi pa saka nan por kompleto for di waf den kurso di 2024.[13]

  • Desde 2017 Damen Shiprepair Curacao ta hür i ta eksplota e fasilidatnan i infrastruktura den waf di CDM di un kompania di gobièrnu funda na 1958, CDM Holding NV. [1] Desde 20?? propiedad di Antias Hulandes.
  • Na 2016 CDM a wordu deklara fayit ku a wordu lanta na 2021 wegens gebrek aan baten.[2]

Na 2015 Damen a traha un waf di reparashon na Kòrsou pa e trailernan ku Damen a traha i ku ta bula den awa karibense. Riba 1 di febrüari 2017, riba proposhon di e Gobièrnu di Kòrsou, e Grupo tambe a tuma over e aktividatnan di CDM, ku den un forma kontrola a bai fayit na ougùstùs 2016.[3] Personal i material a pasa pa e kompania nobo Damen Shiprepair Curaçao (DSCu). E pianan flosante di e CDM lo ser remplasá durante di aña 2018 ku pianan mas grandi: pianan C lo bira 230 pa 45 meter i pianan D 108 pa 23 meter. E kantidat aki ta úniko den Karibe i Latino-Amerika.[4]

Damen bouwde in 2015 een reparatiewerf op Curaçao voor de door Damen gebouwde sleepboten die in de Caribische wateren varen. Op voorstel van de Curaçaose regering nam de Groep op 1 februari 2017 ook de activiteiten over van de Curaçaose Dokmaatschappij (CDM), die in augustus 2016 gecontroleerd failliet was gegaan.[5] Personeel en materieel ging over naar het nieuwe bedrijf Damen Shiprepair Curaçao (DSCu). De oude drijvende dokken van de CDM worden in de loop van 2018 vervangen door grotere: dok C wordt 230 bij 45 meter en dok D 108 x 23 meter. Deze omvang is uniek voor het Caribisch gebied en Latijns-Amerika.[6]

  • NOTES

Van ds zijde van de afdeling „Public Relations" van de CPIM kregen wij het volgende bericht: De N.V. combinatie Plet terij--Noderhorst tezamen mol de Nederlandsche dok- en scheepsbouw maatschappij V.O.F, on do N.V. dok-on werf maatschappij Wilton-Feyenoord hebben in principe overeenstemming bereikt mei do N.V. Curacaosche Petroleum Industrie maatschappij en de N.V. Curacaosche scheepvaart maatschappij-, op grond waarvan hol thans door laatstgenoemde maatschappij geëxploiteerde Beatrix dok met bijbehorend scheepsreparatiebedrtjf als mode do bedrijven dor N.V. combinatie Pletterij-Nederhorsl binnenkort als oen bedrijf zullen worden geëxploiteerd door oen 'o stichten „N.V. Curacaose dok maatschappij". De nieuwe N.V. zal hierdoor beschikken over do grootste en modernste schoepsreparatie-faciliteiten in hot Caraibisch gebied.[7]

In 2017, DAMEN Shipyards took over the facilities and invested heavily in infrastructure, as well as the upgrading and training of its workforce. With two large graving docks and two floating docks, cranes with capacities of up to 75 tons and more than 2,000 meters of repair wharves and fully equipped repair shops, DAMEN Shipyards is one of the largest and best-equipped ship repair facilities in the Caribbean.

Er zijn twee gegraven dokken, namelijk het 30.000 dwt Beatrixdok, gebouwd door de Shell in 1942/1943 en het Antiliadok, groot 130.000 ton, in april 1972 officieel in gebruik gesteld door Gouverneur Leito. Het bedrijf heeft in belangrijke mate bijgedragen aan de economie van de Nederlandse Antillen, heeft tot 1982 voortdurend uitgebreid zowel in faciliteiten als in mankracht, maar is in 1982 getroffen door de recessie in de scheepvaart. Het totaal aantal eigen werknemers bedraagt circa 1.200. Door de moderne faciliteiten kunnen alle scheepsreparaties worden verricht. Het heeft technisch gezien in de internationale scheepvaartwereld een zeer goede naam. De Curaçaosche Dok Maatschappij beschikt behalve over de twee gegraven dokken ook over diverse reparatiekaden, dok- en kadekranen en modern ingerichte werkplaatsen.[8]

Ter gelegenheid van de ingebruikneming van het grootste commerciële droogdok van het westelijk halfrond zal de post'administratie van de Nederlandse Antillen op 7 april 1972 een bijzondere frankeerzegel in de waarde van 30 cent uitgeven. Het ontwerp van deze zegel werd verzorgd door de heer Oscar Ravelo op Curacao. Op de eerste dag van uitgifte zullen de enveloppen uitsluitend gefrankeerd met deze zegel voorzien worden van een eerste-dag-stempelafdruk.[9]

Overname per 1 februari 2017 door Damen Shipyard Group[10]

Curaçaosche Dok Maatschappij N.V. is een dok- en scheepsreparatiebedrijf gevestigd in Curacao. Het kwam in december 1958 voort uit de combinatie Curacaos Petroleum Industrie Maatschappij (CPIM) en Curaçaosche Scheepvaart Maatschappij (CSM) en de N.V. Combinatie Pletterij Nederhorst, de Dok- en Werf-Maatschappij Wilton¬Feijenoord N.V. en de Nederlandse Dok¬ en Scheepsbouw Maatschappij v.o.f., waarbij op 1 januari 1959 het dokbedrijf van CSM overgedragen werd aan de N.V. Curaçaosche Dok Mij.

Na 1972 e tabata e empresa di reparashon di barku mas grandi den Karibe. El a logra rekobrá un posishon den top na 2018, despues ku e grupo hulandes multinashonal a tuma over e maneho di CDM na 2017 pfresiendo servisio amplio den mantenshon, reparashon, adaptashon i konvershon di barkunan i konstrukshonnan offshore di tur tamaño.

despues ku esaki a pasa pa e grupo hulandes Damen Shipyards na 2017. In 2017, global player Damen Shiprepair & Conversion took over the management of the Curaçao Drydock Company, established in 1959. Under the new name it will continue offering a full range of services in maintenance, repair, refit and conversion of vessels and offshore constructions of all sizes. Na 2017, e hungadó global Damen Shiprepair & Conversion a tuma over e maneho di Curaçao Drydock Company, establesé na 1959. Den e nòmber nobo e lo sigui ofresé un gama kompleto di servisio den mantenshon, reparashon, adaptashon i konvershon di barkunan i konstrukshonnan offshore di tur tamaño.


  • nl.wiki vertalen: Vrijheidsstrijder wordt nationale held

Tula werd steeds meer gezien als symbool tegen de slavernij. In 2010 werden hij en andere leiders van de slavenopstand officieel gerehabiliteerd als ‘mannen en vrouwen van eer en goede naam’ en op initiatief van het Fundashon Rehabilitashon Tula werd hij zelfs officieel uitgeroepen tot nationale held van Curaçao.[23] Dit werd nog eens benadrukt in 2013, toen het 150 jaar geleden was dat de slavernij door Nederland werd afgeschaft. Dat jaar werd door de ministerraad namelijk uitgeroepen tot het jaar ter ere van de vrijheidsstrijder Tula.[24] Volgens oud-premier Don Martina kan de nationale held Tula zich nu voegen bij illustere internationale vrijheidsstrijders zoals Nelson Mandela, Martin Luther King en Gandhi.[23] Sinds 2020 is hij opgenomen in het lijstje van vijftig onderwerpen die inkijk geven in de Curaçaose geschiedenis, de zgn. Canon van Curaçao.[25] In Nederland gaat deze erkenning moeizamer. In 2021 werd een motie in de Tweede Kamer om Tula op te nemen in het onderwijs nog afgewezen, maar op 29 oktober 2022 wordt wel een motie aangenomen om meer aandacht geven aan de verhalen van vrijheidsstrijders als Tula en anderen in het onderwijs en tegelijkertijd ook onderzoek naar hen te doen.[26] In de excuses van de Nederlandse regering voor het slavernijverleden wordt Tula door minister-president Mark Rutte met name genoemd.[27]


Pedro Pablo Medardo de Marchena (☆ 29 di yüni 1899]] na Kòrsou - † Kòrsou 29 di yüni 1899 i a muri 15 di mei 1968 na Boneiru, kaminda el a biba for di aña 1940 te na su morto. Kasi 30 aña el a biba na Boneiru, despues ku gobièrnu kolonial a pone prezu den kampo di konsentrashon pa motibu di su pensamentu revolushonario.[1] Medardo ta yu di un hudiu ku tabata biba na Kòrsou. Su mama tabata un dama koló skur di Kòrsou ku a kria Medardo. Su tata a sostené su edukashon kompletamente i tambe a rekonosé su yu, for di kua Medardo a haña e fam di su tata, Benjamin Abraham de Marchena. Medardo den e tempu ei tabata negoshante.

Durante di Di Dos Guera Mundial, den mei 1940, Gobièrnu Kolonial a disidí di kue diferente hende sospechoso i ku fam straño prezu. Aparentemente nan tabata un peliger pa estado. Entre personanan akí tabatin Fred Fischer fotógrafo, dòkter J. Benesch, tur dos nasé na Alemania i tambe Pader Paul Brenneker ku nan a kere ku el a nase na Berlin i tambe Medardo de Marchena. Medardo no pa motibu kaminda el a nase, pero si pa su pensamentunan ku nan a kategorisá komo peligroso i antikolonial. E tabata un di e promé personanan peligroso ku nan a arestá na Kòrsou., sospecha di ta simpatisá ideanan komunista i pro nazi. Aparentemente tabatin 2 otro Antiano mas den e kampo di konsentrashon na Boneiru, pero mi no a haña konfirmashon di esaki. Den dékada 20 Medardo de Marchena ta haña problema ku iglesia katóliko i asta tabata na punto di kuminsá un kaso den korte kontra iglesia katóliko. Medardo a publiká diferente artíkulo kontra mishon katóliko, i tambe kontra dominio hulandes. E tabata kier a habri wowo di nos komunidat kontra di dominio hulandes i tambe kontra katolisismo. Medardo a batisá i kasa katóliko i su yunan tambe el a batisá katóliko. Durante e lucha akí e ta laga un domi batisá su di 4 yu.

Publikashon

[editá | editá fuente]

Na 1929 Medardo a publiká e buki “Ignorancia o educando un pueblo”, despues el a manda un karta pastoral i tambe artíkulonan ( entre pueblo i gobièrnu) den “De Onpartijdige” (1932– 1934). Ni e gobièrnu kolonial, ni iglesia katóliko por a imaginá ku Medardo lo a alkansá asina tantu hende. Den e publikashonnan akí e tabatin algun akusashon hopi serio. Por ehèmpel el a puntra ken tin falta, ku nos no tin nos mes hendenan den posishonnan haltu den komunidat, posishon ku ta nesesario pa duna nos hendenan mas rèspèt. Medardo a splika, ku ta: “hòmbernan blanku ku wowo blou ku ta parse hende muhé dor di nan manera di bisti, ku tin tantu Roma komo Hulanda komo nan patria. Ta nan ta kulpabel ku Kòrsou a keda tras, miéntras ku e poblashon di koló pa mas ku kuater generashon kaba ta gosa di abolishon di sklabitut”.

Pedro Pablo Medardo de Marchena ta derá den e santana di Iglesia Protestant na Playa Boneiru.

  1. https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/03/BONERIANO-27-03-2024.pdf Bula Waya], Boneriano (27 di mart 2024)