Jump to content

Usuario:Caribiana/Sandbox/Luga - Kòrsou

Di Wikipedia, e ensiklopedia liber

To do: Groot Kwartier - Bandariba - Caracasbaai (no.wiki) - Grote Berg - Westpunt (sv.wiki) - Steenrijk - Koraal partir (en.wiki) - Scharloo - Veeris - Lanthùis Veeris - John Godden


 E artíkulo aki ta skirbí na ortografia di papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.
Jan Thiel
Imagen desea: Caribiana/Sandbox/Luga - Kòrsou

Jan Thiel ta un lago di salu i un lugá na Kòrsou. E ta situá aproksimadamente 8 km zuidoost di Willemstad.[2] Jan Thiel originalmente tabata un plantashon di salu. E área rònt di e lago di salu ta un reserva natural, pero e restu, inkluyendo e área rònt di Jan Thiel Bay, a wòrdu parselá i ta konsistí di hotèl i apartamentu.[3][4] Atministrativamente, Jan Thiel ta kai bou di Spaanse Water.[5]

Historia

[editá | editá fuente]

Alrededor di 1700, e área a wòrdu kumprá komo e plantashon di salu di Damasco. E lagun natural a wòrdu será, permitiendo pa salu wòrdu saka despues di evaporashon.[3] Na 1737, e plantashon a wòrdu kumprá for di Jan Thiel dor di Jozef Penso i a wòrdu yamá na su nòmber.[4] Banda di salu, otro produktonan manera índigo tambe tabata wòrdu kultivá, i durante siglo 20, apelsina.[3] Salu tabata wòrdu ekstraí te na 1975.[6] Na 1978, e plantashon a wòrdu kumprá dor di e Fondo General di Penshun di Antia Hulandes (awor: Stichting Pensioenfonds Caribisch Nederland).[7] Na 1992, e área a wòrdu parselá i bendí,[8] pero e área rònt di e lago di salu a keda sin desaroyá i a bira un reserva natural.[4]

Salt Lake

[editá | editá fuente]

E lago di salu ta habrí pa públiko i ta atraé hopi espesie di parha, inkluyendo flamingo kòrá. Un trail di dies kilometer a wòrdu konstruí kantu di e lago, i ta posibel pa kana for di Jan Thiel Bay pa e Curaçao Sea Aquarium.[4] Kantu di e lago tin e ruinanan di kasnan di kuidadó, un fòrnu di kalki, i un kunuku di salu ku tanki di shushi.[9][3] Na 2008, e lago di salu i e área rondó di dje a wòrdu designá komo un monumento históriko.[9]

Jan Thielbaai i Hotèlnan

[editá | editá fuente]

Wak Jan Thiel Bay pa e articulo principal riba e topico aki.

E área rònt di Jan Thielbaai ta sede di hopi hotèl i apartamentu, i a bira un atrakshon turístiko.[10] Rondó di e bahia tin playanan privá, klupnan, restorantnan i un skol di buseo.[11] E Jan Thiel Landhuis, e kas di plantashi anterior kaminda e doño tabata biba te 1980, a bira un hotèl, i ta rondoná pa un hardin grandi.[6][3]


Kategoria:Lugá na Kòrsou


 E artíkulo aki ta skirbí na ortografia di papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.
Groot Kwartier
Imagen desea: Caribiana/Sandbox/Luga - Kòrsou

Groot Kwartier ta un bario di Willemstad, Kòrsou, un isla di Antia Menor den Karibe Hulandes. E ta mihó konosí komo Emmastad, un warda di villa konstruí pa Royal Dutch Shell pa su empleadonan. Emmastad ta ofisialmente parti di Groot Kwartier.[3]

Historia

[editá | editá fuente]

Groot Kwartier a kuminsá komo un plantashon na 1694. E plantashon tabata produsí banana, divi-divi i bestia, pero tabata konosí prinsipalmente pa su suministro grandi di awa dushi.[4] Na 1915, e plantashi Asiento den serkania a wòrdu kumprá pa Royal Dutch Shell. Inicialmente e tereno tabata wòrdu usá komo un haf. Na 1923, barionan a wòrdu konstruí riba Groot Kwartier pa akapará empleadonan kontratá for di otro islanan den Karibe. Na 1929, e área propiedat di Shell a wòrdu renobá pa Emmastad.[5]

Entre 1945 i 1955, Emmastad a wòrdu engrandesé ku barionan residensial pa e empleadonan hulandes di Royal Dutch Shell.[6] E kasnan konstruí durante e periodo ei tabata villanan luhoso i independiente.[6] Emmastad tabata un komunidat segregá i será kaminda hende pretu i koló tabata permití entrada solamente ku un pasashi spesial.[7] Den añanan 1960, Shell a kuminsá bende e kasnan.[8] Emmastad no ta segregá mas, i a bira un bario popular pa e klase medio; sinembargo, e partinan mas bieu di Groot Kwartier ta mas pober.[9]

en.wiki landhuis Groot Kwartier -> foto?


 E artíkulo aki ta skirbí na ortografia di papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.
Bandariba
Imagen desea: Caribiana/Sandbox/Luga - Kòrsou

Bandariba (tambe: Banda'riba) ta un distrito di e isla di Kòrsou. E ta un di e tres distritonan i ta abarká e parti sùitost di e isla.[2] E nòmber ta Papiamentu i ta tradusí na “riba”.[3] E distrito ta kontené e pueblonan i pueblonan di Santa Rosa,[4] Spaanse Water,[5]: 6  Montaña,[6] Seru Grandi,[7] i Oostpunt.[3]

Historia Na 1634, Curaçao a keda konkistá dor di e Kompania di Antillas Hulandes, i e stat di Punda a keda fundá. Pa por a alimentá e poblashon, a establesé plantashonnan riba e isla.[8] E plantashonnan tabata na eskala chikí debí na e tera infértil i tabata produsí yam, mango, apelsina, òf bestia di krio.[9] Bandariba despues a atraé katibunan liber i liberá ku a establesé nan mes den e tereno bashi.[10]

Den siglo 19, e iglesia Katóliko Romano a funda e pueblonan di Santa Rose i Montaña pa asina eduká i kombertí e poblashon di katibu anterior.[5]: 6  Na 1875, un mina di fosfato na gran eskala a wòrdu habrí serka di Tafelberg,[11] Na 1927, Royal Dutch Dutch a konstruí un terminal di zeta na Spania Awa.[12]


Oostpunt E divishon aktual di e isla ta data di 1930 ora ku Willemstad a wòrdu ekstendé pa inkluí mayoria di e suburbionan.[13] Durante fin di siglo 20, turismo a bira importante i Bandariba a mira e desaroyo di resortnan turístiko.[14]

E pueblo di Oostpunt, e punto mas ost di e isla, ta propiedat privá di e famia Maal,[3] i mayoria di e área di 54 kilometer kuadrá (21 mi kuadrá)[15] ku ta rondoná e pueblonan di Oostpunt, Sint Joris, i Santa Catharina[16] ta for di límite.[17] E pueblo di Oostpunt ta solamente habitá pa Willy Maal i su mama.[18] Oostpunt ta kubri mas o ménos 10% di e isla.[16]

en.wiki


 E artíkulo aki ta skirbí na ortografia di papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.
Caribiana/Sandbox
Zona i bario na  Kòrsou
Alias: Skaló
Divishon atministrativo
Distrito  Willemstad

Scharloo of Skálo ta un zona den Willemstad, kapital di Kòrsou. E ta situá na e banda panort di Waaigat i ta ekstende for di bahia di Santa Ana te Berg Altena. E nòmber Scharloo ta nifiká mas altu. Barionan den Scharloo ta Fleur de Marie, St. Jago, Scharloo Abou i Zwaan. E zona ta konektá ku Punda dor di Koningin Wilhelminabrug, tambe konosí komo brug di Scharloo.

Scharloo ta situá riba e otro banda di Waaigat, dilanti di Punda i Pietermaai, entre e zgn. Gran Klip i Kleine Klip na St. Annabaai i Berg Altena a surgi komo un barrio di Willemstad.

Historia

[editá | editá fuente]

E historia di Scharloo ta kuminsá den siglo diesseis. For di 1634 West Indische Compagnie a stimula agrikultura na Kòrsou dor di duna konseshon di plantashon na agrikultornan hulandes. E kas di Scharloo tabata un di e promé nuebe plantashonnan. Sinembargo, a resultá ku e tereno duru no tabata adekuá pa agrikultura. E agrikultornan a bai otro kaminda i e doño, Pieter Claas Oostdorp, a bende e tereno den 1729 den parcela. 2]

Na 1694 e promé waf a keda establesé na Scharloo i e promé kasnan di palu a keda konstruí banda di awa Waaigat.

Na siglo diesocho, ora e muraya di Punda a bira demasiado chikitu, komersiantenan hudiu riku a bai biba den e suburbionan di Pietermaai i Scharloo, pafó di e murayanan di e siudat. Na Scharloo nan a konstruí kasnan elegante di estilo di Sur-Europa, den kolornan di Antillia. E edifisionan a haña hopi elemento neoklasiko, karakterisá pa dekorashon na e fasadanan i den e kasnan, i den hopi kaso un patio. Na 1819 Punda tabatin 3042 habitante, Otrobanda 3430, Scharloo solamente 703.

For di 1850 e bario a kuminsá desaroyá. Na 1861 e murayanan di e siudat a ser kibra i na 1881 a konstruí un brùg ku a konektá Scharloo ku Pietermaai. 3] Despues di e orkan di 1877, hopi famia hudiu di Pietermaai a muda pa e luga mas haltu di Scharloo i a konstruí villas riba e banda di Waaigat. Scharloo pronto a bira e parti mas riku di e siudat. 2]

For di añanan 50 di siglo XX e habitantenan a bai biba den e suburbionan moderno di Willemstad i Scharloo a bira den desaster. E tempu ku a sigui tabata un tempu di pobresa i kriminalidat. Den e añanan 80 e restorashon a kuminsá. Hopi di e kasnan a bira hotèl boutique, otronan ta den uso komo ofisina i ta keda bon mantené. Algun edifisio tin pinturanan mural den e kolornan típiko di Kòrsou; Street Art Skalo (un proyekto di Fundashon Rebiba Skálo Abou), tin komo mishon pa drecha i adorná e barrio i pa mustra talento lokal. Na aña 1999 Scharloo a keda pone riba e lista di Patrimonio Mundial komo parti di e sentro históriko di Willemstad.[1] 4]

Sitio di interes

[editá | editá fuente]
  • Museo Marítimo Kòrsou, N. van den Brandhofstraat 1
  • Yotin Kortá Geldmuseum, Scharlooweg 11
  • Museo Literario, ku ta situá den Biblioteca Nashonal di Kòrsou, A. Mendez Chumanciero Boulevart 17
  • Bolo di Batrei (e bridal tail), Scharlooweg 77, sede di Archivo Nashonal, ku un fasada den estilo rokoko i pinturanan di plafòn.

Galeria di mural (selectie)

[editá | editá fuente]

ANK: E kresementu di Scharloo a kuminsá den añanan setenta di siglo 19. E élite hudiu di Punda a konstruí mansionnan mahestuoso n’e parti sùit di Scharloo, n’e banda di Waaigat. Despues di e orkan grandi di 1877, kaminda Pietermaai a inundá por kompleto, hopi famia hudiu a muda di Pietermaai bai Scharloo.

Category:Lugá na Kòrsou Wijk van Willemstad riba e otro banda di Waaigat kontra Punda i Pietermaai. E poko kasnan mas bieu, ku tin biaha ta di siglo 18, ta na Van den Brandhofstraat, Werfstraat i Scharlooweg. Banda di nr. 12 E sinku fraccionnan i No. 154 ta atrae atenshon spesífikamente No. 150 / 152, konosí komo Kas di Pachi De Sola. E edifisio, di propiedat di Stichting Monumentenzorg, despues di restorashon (arkitekto G.J. Manders) den uso komo Oficina di Estadístiko Sivial, Registro di Poblashon i Elekshon di e Teritorio Insular di Kòrsou. Den e kas aki ku un piso di aparensia di komienso di siglo XIX, e plan di plato kustumber a wòrdu ampliá ku un prefabrikashon di estilo peristilo riba e banda di kaminda ku ta konektá ku un vestibul sentral; riba e banda di Waaigat un trapi dobel ta hiba na e galeria di arko ku ta habri ku un fasada di palu ku a wòrdu koroná entre kapelnan di dak ku fasadanan di punta. Riba e kaminda di Scharlooweg tin tambe un kantidat di kas di fin di siglo XIX ku ta situá na un lugá amplio, ku forma di blòk, ku òf sin planta i tin biaha ku ala di tras ku ta forma un hák, ku ta mustra detayenan karakterístiko pa e tempu di nan nasementu. Lamentablemente Scharloo a keda viola dor di e entrada pa e brug di Reina Juliana.[1]

Aan de noordzijde van het Waaigat, op Scharloo, bestond de bebouwing omstreeks het midden van de vorige eeuw slechts uit enkele verspreid staande achttiende-eeuwse gebouwen, nagenoeg allemaal gelegen aan de zuidzijde van de huidige Scharlooweg, waarbij de percelen grensden aan het Waaigat. Na omstreeks 1870 nam de bouwactiviteit hier in snel tempo toe. In enkele tientallen jaren ontwikkelde Scharloo zich tot een vooraanstaande woonwijk waar vooral joodse kooplieden, die in het oude Punda hun winkels hadden, hun huis lieten bouwen. Aan beide zijden van de tot dan toe slechts als pad bestaande Scharlooweg verrezen de ruim en luxueus opgezette woningen. Evenals aan de Overzijde heeft ook op Scharloo de aanleg van de oprit naar de vaste Julianabrug een stedebouwkundige tweedeling gebracht in de wijk.[2]

Kategoria:Lugá na Kòrsou


 E artíkulo aki ta skirbí na ortografia di papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.
Caribiana/Sandbox
Lanthùis Feeris
Lanthùis Veeris (1964)
Lokalisashon
Pais  Kòrsou
Lokalisá na  Willemstad
Historia
Original kas di plantashi
Konstrukshon  ront di 1800
Rekonosementu
Státus monumental  Monumento registrá ??

Lanthùis Veeris ta un lanthùis na Kòrsou, situá den e bario di Veeris, zona nortwest di Willemstad. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.

Historia

[editá | editá fuente]

Historia di e Plantage Veeris E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.

ta un kas grandi históriko situá den e bario Veeris, banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.

E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.

Edifisio

[editá | editá fuente]

Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.[1]

E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.[1]

  • Deskripshon Arkitetural i Interno

Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.[2] Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.

  • Desaroyo aktual i potenshal

Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.

Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.

  • Konklushon

Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.

Lista di referensia

[editá | editá fuente]
  • Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
  • Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
  • Informashon general tokante DROV-regulashon.

Veeris ta un bario i un èks-kunuku (plantashi) situá den parti sùitwest di Willemstad, serka e laguna di Piscaderabaai. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.[1]

Historia

[editá | editá fuente]

Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen hulandes.[1]

Despues di abolishon di sklabitut den 1863, hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di Willemstad, Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.

Geografia i tempu moderno

[editá | editá fuente]

Veeris ta lokalisá den distrito di Willemstad i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.

Kultura i patrimonio

[editá | editá fuente]

Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.

Referensia

[editá | editá fuente]
  1. Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris
  2. Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial

Veeris ta un bario i un èks-kunuku (plantashon) lokalisa den parti suroeste di Kòrsou, serka di otro barionan históritiko manera Mundu Nobo i Otrobanda. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.[1]

Historia

[editá | editá fuente]

Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.[1]

Despues di abolishon di sklabitut den 1863, hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di Willemstad, Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.

Geografia i tempu moderno

[editá | editá fuente]

Veeris ta lokalisa den distrit di Willemstad i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.

Kultura i patrimonio

[editá | editá fuente]

Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.[2] Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan afro-korsou.

Mira tambe

[editá | editá fuente]

Kategoria:Kòrsou


John Godden'
Imagen desea: Caribiana/Sandbox/Luga - Kòrsou
Informashon profeshonal
Ofishi ingeniero
Famia
Yu William Godden

John Godden (* 1845 na Inglaterra - † 1938 na ...) tabata un ingeniero minero britaniko, kende tabata e fundadó di e industria di fòsfat na Kòrsou.

John Godden (1845–1938) i Su Importansia den Industria di Fosfato

Kuminsamentu i Bida Tempran John Godden a nase na 1845 den Inglaterra. E tabata yiu di William Godden, un manejadó di mina na Devon, Inglaterra. Siendo ku e a krese den un famia ku ta ocupa ku mineria, el a sigui mesun direkshon i bira un ingeniero di mineria.

Deskubrimentu i Eksplotashon di Fosfato Na 1871, John Godden a deskubrí depositonan grandi di fosfato riba Klein Curaçao despues di e barku kaminda el a ta viajando a bai fonu di un tormento i a obliga pa baha na e isla. Fosfato tabata un mineral hopi balioso, derivá di guano di para, i Godden a yega haya derechonan pa mina e material aki. Entre 1871 i 1886, mas ku 90,000 ton di fosfato a wordu eksportá pa Europa pa usa komo fertilisante i suplemento pa bestia.

Minaria na Santa Barbara i Tafelberg Despues di su exito na Klein Curaçao, na 1875 Godden a kuminsá ekplorashon di fosfato na plantashi Santa Barbara, spesífikamente na Tafelberg. E tabata un di e minas mas importante di e epoka.

Otro Proyektonan di Mineria Godden no tabata limitá su operashon solamente na fosfato. Na 1880, el a kuminsá mina di manganeso i kobre na Newtown, un área na Kòrsou. Tambien, na 1876, el a invertí den minaria di sulfùr na isla di Saba. Aunke no tur su proyektonan tabata sukses, su inpaktu den desaroyo ekonomiko di e region tabata grandi.

Erensia i Legado John Godden a fayesé na 1938. Su trahonan a kontribuí pa e industria di fosfato den Karibe, pero tambe a keda detras konsekensianan ambiental di eksplorashon masivo. Awe na dia, su historia ta forma un parti di e herensia industrial di Kòrsou i islanan ront di dje.


John Godden (1845–1938) was de grondlegger van de Curacaose Mijnmaatschappij. was a British mining engineer whose significant contributions to phosphate mining in the Caribbean left a lasting impact on the region's industrial landscape.​

Early Life and Background

Born in 1845, John Godden was the son of William Godden, the manager of the North Wheal Robert Mine in Sampford Spiney, Devon, England. Growing up in a mining environment, John followed in his father's footsteps and pursued a career in mining engineering. ​ MM Trust +1 Legendary Dartmoor +1

Discovery and Exploitation of Phosphate Deposits

In 1871, during a voyage in the Caribbean, Godden was compelled to dock at Klein Curaçao due to a storm. There, he discovered substantial deposits of phosphate rock, primarily derived from accumulated bird guano. Recognizing the commercial potential of these deposits, he secured mining rights and initiated extraction operations. Over approximately 15 years, more than 90,000 tons of phosphate were mined and exported to Europe, where it was in high demand as a fertilizer and animal feed additive. ​ Klein Curacao trips .com +11 Pack The Kid +11 Mindat +11 miningcompanycuracao.com +4 Klein Curacao +4 Dive Curacao +4

Following his success on Klein Curaçao, Godden expanded his operations to the main island of Curaçao. In 1874, he began mining high-grade phosphate at Tafelberg (Table Mountain) on the Santa Barbara plantation. This venture further solidified his reputation in the mining industry. ​ Legendary Dartmoor +4 villaseashell +4 Klein Curacao trips .com +4 miningcompanycuracao.com

Challenges and Later Ventures

Despite initial successes, Godden faced challenges, including disputes with landowners, which led to the cessation of some mining activities by 1891. Nevertheless, he continued to seek new opportunities. In 1880, he initiated the Newtown mine on Curaçao, aiming to extract manganese and copper, though this venture was short-lived. ​ Wikipedia Pack The Kid

Additionally, Godden acquired partial rights to sulfur mining operations on Saba Island in 1876, further diversifying his mining interests in the Caribbean. ​ The Saba Islander

Legacy

John Godden's ventures significantly impacted the Caribbean's mining industry, particularly in the exploitation of phosphate resources. His discoveries and operations contributed to the economic development of the region during that era. Godden passed away in 1938, leaving behind a legacy marked by both entrepreneurial success and the environmental consequences of extensive phosphate mining.​


Sources

1/2 Here are the sources that provide information on John Godden's contributions to phosphate mining in the Caribbean:

  • Discovery of Phosphate on Klein Curaçao (1871):

In 1871, John Godden, an English mining engineer, discovered significant phosphate deposits on Klein Curaçao. ​

  • Phosphate Mining on Klein Curaçao (1871–1886):

Following his discovery, Godden initiated phosphate mining operations on Klein Curaçao, exporting the mineral to Europe. ​

  • Acquisition of Santa Barbara Plantation and Tafelberg Mining (1875):

In 1875, Godden acquired the Santa Barbara plantation on Curaçao and began large-scale phosphate mining operations at Tafelberg. ​

  • Newtown Manganese and Copper Mine (1880):

In 1880, Godden established the Newtown mine on Curaçao to extract manganese and copper. ​

  • Sulphur Mining on Saba Island (1876):

In 1876, Godden acquired partial rights to sulfur mining operations on Saba Island. ​ The Saba Islander

These sources provide detailed insights into John Godden's mining ventures and their impact on the Caribbean region. --- In januari 1875 verkocht de toenmalige eigenaar Jacob Naar Santa Barbara aan Michael Brown Gorsira, maar hij behield wel de rechten op de winning van mineralen voor een periode van 25 jaar. Gorsira verkocht daarop de helft van de plantage aan John Godden. Godden en Gorsira sloten een overeenkomst, waarbij Godden gedurende 99jaar tegen betaling van 2500 gulden per jaar en tegen vergoeding van één pond per ton fosfaat de andere helft van het terrein mocht exploiteren. Daarop deed Jacob Naar volledig afstand van zijn rechten en verkreeg Godden de alleenrechten voor de winning van de rijke fosfaatlagen uit de Tafelberg. De hoeveelheid fosfaat in de grond bleek veel groter te zijn, dan men aanvankelijk had gedacht. In eerste instantie werden de fosfaatbrokken naar het Spaanse Water gebracht en daar op kleine zeilboten geladen en naar Willemstad getransporteerd. Later werd er een doorgang gemaakt in het koraalrif bij Fuikbaai, waardoor schepen met een grote diepgang direct bij Newport geladen konden worden.[3]

In 1912 kocht zijn oudste zoon William bij een openbare verkoop al het terrein van Santa Barbara en stichtte wat nu bekend staat als de Mijnmaatschappij Curaçao.

E mina a wòrdu habrí bèk na 1912 i a operá te ku 1979.[6] Ainda ta saka piedra di kalki pa konstrukshon lokal,[6] i Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]


Sinembargo, den añanan 1880, konfliktonan a surgi entre Godden i e ko-doñonan, mientras preisnan di merkado mundial a baha. Na 1895 Godden a para e produkshon i eksportashon, ku konsekuensianan fatal pa empleo i entradanan di gobièrnu.

Na 1912, 17 aña despues, su yu mayó William Godden ta kumpra tur e terenonan di Santa Barbara na un findishi públiko i ta funda NV Mijnmaatschappij Curaçao (Kompania Minero di Kòrsou) dia 31 di desèmber 1912.[1] E minamentu di fòsfat ta wòrdu reanudá i eksplotashon a sigui. Sinembargo, e grado di fòsfat a baha i finalmente a stòp e minamentu di fòsfat na 1979. E kompania minero ta aktivo ainda, pero produkshon a keda limitá na piedra di kalki, ku ta prinsipalmente destiná pa e merkado di konstrukshon lokal. Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]


E ingles John Godden (1849-1938) a funda NV Mijnmaatschappij Curaçao (Kompania di Mineria di Kòrsou) dia 31 di desèmber 1912 pa eksplotá e área.[1]

Fuikbaai tabata un haf natural pasùit di Seru Mesa. Un kompleho industrial a wòrdu konstruí den Nieuwpoort na Fuikbaai, konsistiendo di tayer, ofisina, depósito i kasnan.[2] E kompleho a wòrdu konstruí den estilo ingles.[8]

Un liña di trein smal a wòrdu konstruí entre Seru Mesa i Nieuwpoort pa transportá e fòsfat for di e seru pa e haf. Te ku 1887, e treinnan tabata wòrdu hala pa buriku.[9] A surgi desakuerdo entre Godden i e ko-doñonan di e mina, i na 1895 e mina a wòrdu será. E mina a wòrdu habrí bèk na 1912 i a operá te ku 1979.[6] Ainda ta saka piedra di kalki pa konstrukshon lokal,[6] i Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]

Punto di envio pa fosfato na Fuikbaai. E punto di embarkashon ta konektá na e área di ekstrakshon di fosfato via un ferry di via smal di aproksimadamente 1.500 m di largura. Tambe komun ta e nòmber Newport.


Caribiana/Sandbox
Imagen desea: Caribiana/Sandbox/Luga - Kòrsou

Caribiana/Sandbox
Pueblo na  Kòrsou
Imagen desea: Caribiana/Sandbox/Luga - Kòrsou

Koraal Partir ta un bario di ........ na Kòrsou. E ta situá na


Category:Willemstad Kategoria:Lugá na Kòrsou



Steenrijk
Bario na  Kòrsou
Imagen desea: Caribiana/Sandbox/Luga - Kòrsou

Steenrijk ta un bario di Willemstad, Kòrsou. E ta situá mas o ménos un kilometer zùitost di sentro di Willemstad, i tin e densidat di poblashon di mas haltu di e isla.[1] 1]]

Historia

[editá | editá fuente]

Steenrijk tabata un área ku yen mata di palu. Na 1791 a lanta e plantahe Maria Pompoen. Na 1804, e plantashon di Steenrijk a sigui. Ambos plantacion tabata di escala chikito. 3] Te na 1925, e ekonomia tabata basá riba agrikultura di subsistensia i pisca.[ E boom di petroleo i industria di fosfato na komienso di siglo 20, a resultá den un oumento di poblashon, i e transformashon di Steenrijk den un zòn residencial. 3]

E palabra Hulandes "steenrijk" ta traduci na "such rich", sinembargo Steenrijk ta un bario pober cu un entrada promedio di 22% bou di e promedio pa Curaçao. 6]

Steenrijk tin un gran kantidat di tienda, supermerkado, bar, restorant i hotel.[ Durante di Segunda Guera Mundial, a konstruí un bateria di kosta na Steenrijk pa protehá e isla kontra U-boot. E ruinanan di e bateria ainda por ser mira,[3] i a ser deklará un monumento.[ 7]

Personanan prominente

  • George Jamaloodin (naci na 1967), Minister di Finansa y criminal convicto.[ 8]

nl.wiki:Steenrijk ta un bario di Willemstad, e kapital di Kòrsou. E ta situá poko ost di Punda, e sentro turístiko di Willemstad. Steenrijk tambe ta frontera ku e distrito di Saliña.[2] Ademas di Steenrijk, e zona di Steenrijk ta inkluí tambe e barionan di Mariepampoen i Kaya Kustbatterij i tabatin un poblashon di 3.752 na 2011.[1]

Kontrali na loke e nòmber ta sugerí, Steenrijk ta un bario di klase trahadó pober,[3] ku prinsipalmente bibienda abou.

Steenrijk Land a wòrdu kumprá dia 20 di mei 1804 i deskribí komo un “pida tereno”, loke ta nifiká ku e tabata un tereno ku mas tantu kas di palu òf sin kas at all. Steenrijk a keda predominantemente boská pa hopi tempu, pero esaki a kambia debí na e subida rápido di e industria di zeta den e promé dékadanan di siglo binti, ku e imigrashon grandi asosiá i e skarsedat di bibienda agudo ku a resultá. Ademas di emití tereno di hür pa konstrukshon di bibienda privá, a lanta proyektonan di bibienda públiko ku sosten di gobièrnu dor di asosiashonnan di bibienda privá, i despues tambe dor di gobièrnu mes.

Polítikonan Helmin Wiels i George Jamaloodin, entre otro, a lanta na Steenrijk.

Fuentenan

Category:Willemstad


Westpunt
Lugá na  Kòrsou
Alias: Wespen
Imagen desea: Caribiana/Sandbox/Luga - Kòrsou

Westpunt ta e nòmber di e punto mas oksidental di e isla di Kòrsou, un pais den Reino Hulandes den Karibe. Un bandera ta marca e punto mas west di e isla for di Cliff Villa Peninsula un kilometer nort di e pueblo di Sabana Westpunt. Westpunt ta un lugá na Curaçao. E ta situá den nortwest di e pais, 40 km nortwest di e kapital Willemstad. Westpunt tambe ta e nòmber di un isla na nort-west di e pueblo. E kapo ta e puntonan di mas west di Kòrsou.


Misa San Willibròrdus ta un edifisio religioso /misa katóliko na San Willibròrdu, den Bandabou. E misa a wòrdu diseña pa Evert Margry, arkitekto di Rotterdam, i pa kual e prome piedra pa konstrukshon, cu a tuma luga entre 1884 i 1888, a wordu pone dor di Vincentius Jansen. E konstrukshon a tuma luga entre 1884 i 1888. Mas trempan den siglo 19 padernan misionero a konstruí un kas pa wèrfano (1858) i un skol (1867). onder pastoor Vincent janssen werd het huidige kerkgebouw gbouwd.

Het is honderd jaar geleden dat de huidige kerk er gebouwd werd nadat er voor die tijd al 35 jaar lang in een eenvoudiger onderdak gekerkt werd.[1]

In 1849 richtte pastoor Ledel de parochie SanWilibrodus op, opgezet op initiatief van mgr. niewindt.[2]


nnl.wiki:Sint Willibrordus[2] ofwel San Willibrordo is een dorp in Bandabou op de westelijke helft van Curaçao, ten noordwesten van de Bullenbaai en ongeveer 25 km van de hoofdstad Willemstad. Het dorp draagt deze naam sinds de inwijding van de kerk in 1888; tot die tijd werd de plaats Buitenbosch of in het Papiaments Mondi Afó genoemd. Het dorp van enkele honderden inwoners heeft een imposante rooms-katholieke kerk in neogotische stijl, ontworpen door de Rotterdamse architect Evert Margry, waarvoor de eerste steen gelegd werd door Vincentius Jansen en die dateert van 1884-88. Eerder in de negentiende eeuw waren er door missiepaters een school en een weeshuis gebouwd.

Category:Lugá na Kòrsou