Usuario:Caribiana/Sandbox/Pieter van Stuivenberg
| Jan Nagel | ||
|---|---|---|
| Imagen desea: Caribiana/Sandbox/Pieter van Stuivenberg | ||
| Informashon básiko | ||
| Nasementu | 1913 - 1972 | |
Jan Nagel (8 di yüli 1913 na Watergraafsmeer, Hulanda – 13 di ougùstùs 1972) tabata un arkitekto i ingeniero hulandes ku a traha principalmente na Aruba y Kòrsou. Durante siglo binti, su trabounan a kontribuí na e desaroyo di infrastructura i arkitektura moderno na Aruba.
Biografia
[editá | editá fuente]Jan Nagel a nace na Watergraafsmeer, na Hulanda (awor un bario di Amsterdam). El a krese den un famia ku interes den teknika i konstrushon.
El tabata ruman di Peter Jacobus Nagel (1921–1997), un arkitekto hulandes konosí pa su obranan modernista na Surinam. Den 1946, Jan Nagel, hunto ku su socio Folkert Loonstra, a funda e empresa di konstrushon i arkitektura Bouwmaatschappij Aruba (BMA).
Den poco aña, BMA a bira un di e empresanan di konstrushon mas grandi na Aruba, ku aktividatnan den diferente parti di Antianan Hulandes. Den 1946, Jan Nagel a invitá su ruman Peter pa bai Aruba pa yuda ku kalkulashonnan kompleho di konstrukshon, spesialmente pa strukturanan di staal i beton.
Den 1950, BMA a habri filialnan na Kòrsou i Sint Maarten, i den 1951 tambe na Paramaribo. Despues, Peter Nagel a muda pa Surinam pa tuma liderato di e filial ei.
Jan Nagel a pasa gran parti di su karera na Aruba, unda el a kontribuí na proyektonan grandi di desaroyo. El a fayesé dia 13 di ougùstùs 1972, na edat di 59 aña.
Obra (seleccion)
[editá | editá fuente]Aruba
[editá | editá fuente]Edificio Mario S. Arends (1950, Wilhelminastraat 40) Lago Sportpark (awor Joe Laveist Ballpark) La Piccola Marina (±1950, L.G. Smith Boulevard) Nr. 1 Store (Fuchs & Gelbstein), Nassaustraat (no ta existi mas) Zeemanshuis San Nicolas ku fasilidatnan di hospedaje Uncle Louis Store (1951, B. van der Veen Zeppenfeldstraat 7) Kompleho di BMA na Druivenstraat, Dakota
Sint Maarten
[editá | editá fuente]Little Bay Beach Hotel (1955)
Signifikashon
[editá | editá fuente]Jan Nagel ta konsiderá un di e pioneronan den desaroyo di arkitektura moderno na Aruba. A traves di su trabou ku Bouwmaatschappij Aruba, el a yuda introdusí téknikanan moderno di konstrukshon i a kontribuí na profesionalisashon di sektor di konstrukshon na e isla.
Su influensia ta visibel den diferente edifisionan i proyektonan ku a forma parti di e modernisashon di Aruba den mitar di siglo binti.
Jan Nagel (☆ 8 di juli 1913 na Watergraafsmeer, Hulanda – † 13 di augustus 1972 na ??) tabata un arkitekto i ingeniero hulandes ku a traha na Aruba y Kòrsou. Durante siglo binti su obranan a hunga un ròl importante den e desaroyo di infrastructura i arkitektura moderno di Aruba.
Biografia
[editá | editá fuente]Jan Nagel a nace na Hulanda. E ta ruman di Peter Nagel, architecto conoci pa su edificionan modernista, particularmente na Surnam.
- in 1946 mede-oprichter van het bouwbedrijf annex architectenbureau, Bouwmaatschappij Aruba (BMA) samen met Folkert Loonstra. in 1950 werden ook vestigingen op Curacao en Sint Maarten geopend.[1] Na 1946, el a trece su ruman homber mas chikito Peter, kende tambe tabata ingeniero architecto, Aruba pa maneha calculacionnan compleho di staal y beton pa BMA su proyectonan arkitectonico grandi. In 1951 werd ook een vestiging in Paramaribo geopend, waardoor Peter Nagel van Aruba vertrok om daar de leiding van te nemen.
Peter Jacobus Nagel (Amsterdam, 15 maart 1921 - Delden, 20 januari 1997) was een Nederlands architect. Hij is hoofdzakelijk bekend omdat hij veel modernistische gebouwen in Suriname heeft gerealiseerd in de periode 1951 tot 1970, toen hij een kantoor had gevestigd in Paramaribo.
Obra (seleccion)
[editá | editá fuente]
zie BMA pag. 308-310 en lijst den: Olga van der Klooster & Michel Bakker, Bouwen op de Wind: Architectuur en Cultuur van Aruba, Stichting Libri Antilliani (2007), pag. 311.
- Edificio Mario S. Arends (1950, Wilhelminastraat 40)
- Stadion Lago Sportpark (awor Joe Laveis Ballpark)
- La Piccola Marina (1950, L.G. Smith Blvd.?)
- Nr. 1 Store - Fuch & Gelbstein - Nassaustraat (no ta existi mas)
- Zeemanstehuis San Nicolas cu acomodacion
- Uncle Louis Store (1951, B. van der Veen Zeppenfeltstraat 7)
- Compleho BMA den Druivenstraat, Dakota
- Little Bay Beach Hotel (1955)
NOTES Architect Jan Nagel was born on July 8, 1913. His place of birth was Watergraafsmeer, which was a separate municipality at the time and is now a neighborhood in Amsterdam, Netherlands.Family and Career InsightsBirthplace Connection: He was born on a farm in Watergraafsmeer to Jan Nagel and Jannetje den Hartogh. His younger brother, the prominent modernist architect Ir. Peter Jacobus Nagel, was also born there in 1921.Aruba Move: Jan Nagel moved to Aruba and co-founded Bouwmaatschappij Aruba (BMA) alongside his business partner Folkert Loonstra.The Brotherly Dynamic: Jan ran the expanding construction and design firm. In 1946, he brought his younger brother Peter over to Aruba to handle complex steel and concrete calculations for BMA's major architectural projects.
Jan Nagel spent the peak of his career building on the island before passing away on August 13, 1972, at the age of 59.
Aruba Tras obtener su título, Nagel se trasladó varios años a Aruba, donde su hermano Jan Nagel, junto con su socio Folkert Loonstra, fundó la "Bouwmaatschappij Aruba" (BMA). En cuatro años, la empresa creció hasta convertirse en la mayor constructora de Aruba, empleando a casi 300 personas. Las actividades de construcción se desarrollaron en todas las Antillas Neerlandesas. Jan y Folkert consideraron expandir la empresa a Surinam, donde Peter estaba previsto como futuro director. Tras cinco años en Aruba, Peter quiso expandir aún más sus alas y en diciembre de 1950 partió por primera vez hacia Surinam para investigar las posibilidades de un acuerdo. Esto resultó ser más difícil de lo esperado, pero en Surinam se necesitaba un arquitecto.[2]
| Pieter van Stuivenberg | ||
|---|---|---|
| Imagen desea: Caribiana/Sandbox/Pieter van Stuivenberg |
Pieter Anthonie van Stuivenberg (☆ 14 di aprel 1905 na Geldermalsen, Hulanda – † 11 di aprel 1985 na Voorburg, Hulanda) tabata un arkitekto i ingeniero hulandes ku a traha na Kòrsou i Aruba.[3] Durante siglo binti su obranan a hunga un ròl importante den e desaroyo di infrastructura i arkitektura moderno riba e dos isla.
Biografia
[editá | editá fuente]Bida i Karera
[editá | editá fuente]Van Stuivenberg a bai Skol Tékniko Sekundario na Utrecht i tabata miembro di Asosiashon di Arkitektonan (Bond Bouwkundigen Utrecht B.B.U.). Despues, el a studia ingenieria di awa pa tres aña i, na 1927, a kuminsá traha pa e suministro di Awa Provinsial di Nort-West Brabant. Mandá pa Kòrsou pa e Departamentu di Kolonia, Van Stuivenberg a djòin e Servisio Nashonal di Suministro di Awa di Antia Hulandes (LWV) dia 1 di mart 1928, komo hefe di e departamentu tékniko.[4] For di 1 di yanüari 1948, e tabata direktor, despues di R.J. (Shon Hensie) Beaujon. Riba su hubileo di plata na 1953, el a wòrdu rekonosé pa su trabou importante komo Kabayero (Ridder) den Orden di Oranje-Nassau. Despues di su retiro na 1955, el a repatriá pa Hulanda, pero sinku aña despues el a establesé su mes bèk na Kòrsou kaminda e tabata manehá un konsultancy finansiero, tékniko i ekonómiko.[5] El a fayesé dia 11 di aprel 1985 na Hulanda, poko promé ku el a hasi ochenta aña di edat.
Edifisionan
[editá | editá fuente]Komo arkitekto, van Stuivenberg tabata hopi produktivo, tantu paden komo pafó di su karera profeshonal. Por ehempel e diseño di tur edificio di LWV na Aruba y Kòrsou, , construí entre 1930 i 1950, ta wordo atribuí na dje. E edifisionan aki tabata inkluí ofisina, depósito, fasilidat di almasenamentu, tanki i torennan di awa.[6] Tambe el a diseñá residensia privá, ofisina i teaternan.
Su obranan ku tin status di monumento protehá òf ku ta riba e lista di nominashon ta:[3]
Aruba
- Tanki di Kibaima (1932)
- Watertoren San Nicolas, Bernardstraat, San Nicolas, Aruba (1939)
- Watertoren Oranjestad, J.G. Emanstraat, Oranjestad, Aruba (1939)
- Dieselstraat?
- fasilidat di almanementu na Scharloo
- tanki di awa di LWV na Seru di Ararat
- edifisio KNSM, Breedestraat, Willemstad (1939)
- Cinelandia aan het Hendrikplein te Pietermaai, Willemstad, Curaçao (1941)
- Teater Westend na Plasa Brion, Willemstad (1941, desmantelá)
- Edifisio prinsipal di AquaElectra na Mundo Nobo, Willemstad (1952) i dos kas riba e tereno (1953)
- Kompleho di showroom Palais Royal na Salinja (1953)
- kasnan na Kintjan
Estilo arkitektóniko
[editá | editá fuente]Van Stuivenberg tabata un eksponente di arkitektura modernista, ku a surgi i floresé na Oropa entre 1920 i 1940. E estilo aki ta karakterisá pa su lucha pa funshonalidat. Materialnan manera staal i beton a hasi konstrukshonnan nobo posibel, permitiendo edifisionan pa haña propósitonan spesífiko manera fábrika, ofisina, sine òf hospital[7]. Tabata hustamente danki na arkitektura modernista ku Van Stuivenberg por a permití su mes libertat artístiko den su diseñonan. E dos torennan di awa riba Aruba y e dos teatronan riba Curaçao ta un mescla di e estilonan di arkitektura moderno y Art Deco Tropical di Merka.
Tunel bou di bahia di Santa Ana
[editá | editá fuente]Huntu ku Frans van Drimmelen, hefe di LWV (Nederlandse Waterbeheerbureau) na Aruba, Van Stuivenberg a diseña un tunnel bou di Bahia di Santa Ana. E tùnel lo a konektá e distritonan di Willemstad, Punda, i Otrobanda, di dia i anochi, sin interupshon di tráfiko riba tera òf riba laman. El a presentá e plan revolushonario aki na Parlamento Kolonial na 1943 komo un alternativa pa e servisio di ferry i e brug di ponton, Brug di Reina Emma. Un konekshon di brug fiho, e brug haltu di Reina Juliana, no a wòrdu realisá te na 1974[8].
Fuente, nota i/òf referensia
|
Kategoria:Hende Kategoria:Karibe Hulandes Pieter Anthonie van Stuivenberg (☆ 14 di aprel 1905, Geldermalsen, Hulanda – † 11 di aprel 1985, Voorburg, Hulanda) tabata un arkitekto i ingeniero hulandes ku a traha largamente na Kòrsou i Aruba. Su obranan a hunga un ròl importante den e desaroyo di infrastructura i arkitektura moderno den e Antianan Hulandes durante siglo binti. Bida i karera Van Stuivenberg a sigui su formashon na Skol Tékniko Sekundario na Utrecht i tabata miembro di e Bond Bouwkundigen Utrecht (B.B.U.). Despues el a studia ingenieria di awa pa tres aña. Na 1927 el a kuminsá traha pa e suministro di awa Provinsial di Nort-West Brabant. Dia 1 di mart 1928 el a wordo manda pa Kòrsou pa traha na e Landswatervoorzieningsdienst (LWV) di e Antianan Hulandes komo hefe di e departamentu tékniko. For di 1 di yanüari 1948 el a bira direktor di LWV, sucediendo R.J. Beaujon. Durante su periodo di trabou el a kontribuí fuertemente na modernisashon di e sistema di suministro di awa na Kòrsou i Aruba. Na 1953, durante su hubileo di 25 aña di servisio, el a wordo distingui komo Ridder den de Orde van Oranje-Nassau pa su merito profesional. Despues di su retiro oficial na 1955 el a bolbe Hulanda, pero algun aña despues el a regresá Kòrsou kaminda el a maneha un ofisina di konsultoria finansiero, tékniko i ekonómiko. El a fayesé na 11 di aprel 1985 na Hulanda, tres dia promé di su 80 aña di edat. Obra arkitektóniko Komo arkitekto, Van Stuivenberg tabata responsabel pa un gran cantidad di proyecto infrastructural i arkitektóniko, principalmente relashoná cu suministro di awa, pero tambe teatro, edifisionan komersial i residensial. Aruba Entre su obranan mas konosí na Aruba ta: Tanki di Kibaima (1932) Watertoren San Nicolas (Bernardstraat, 1939) Watertoren Oranjestad (J.G. Emanstraat, 1939) Varios edifisio tékniko di Landswatervoorzieningsdienst E torennan di awa na Aruba ta konsiderá komo ikononan di arkitektura moderno na e isla. Kòrsou Na Kòrsou su obranan inkluí: Fasilidat di almanamentu na Scharloo Tanki di awa na Seru di Ararat Edifisio KNSM (Breedestraat, Willemstad, 1939) Cinelandia (Hendrikplein, Pietermaai, 1941) Teatro West End (Plasa Brion, 1941; posteriormente desmantelá) Edifisio prinsipal di Aqualectra na Mundo Nobo (1952) Showroom Palais Royal na Salinja (1953) Diferente kasnan residensial na Kintjan Varios di e edifisionan aki tin status di monumento protehá òf ta riba lista di patrimonio. Estilo arkitektóniko Van Stuivenberg tabata influensiá pa arkitektura modernista, un movimiento ku a florecé na Oropa entre 1920 i 1940. E estilo ta enfoká riba: Funshonalidat Uso di beton i staal Forma simplifiká Elementonan geométriko Den su obranan na Karibe el a adapta e modernismo na klima tropikal, creando un meskla entre modernismo europeo i influensianan di Art Deco tropical. Su torennan di awa i teatronan ta mustra claramente e kombinashon aki di funshonalidat tékniko i ekspreshon arkitektóniko. Proyekto di túnel bou di bahia di Santa Ana Huntu ku Frans van Drimmelen, Van Stuivenberg a presenta na 1943 un plan pa un túnel bou di Bahía di Santa Ana na Willemstad. E proyecto lo a konektá Punda i Otrobanda sin dependé di e pontonbrug (Brug di Reina Emma) ni ferry. E plan no a wordo realisá. Finalmente, e konekshon permanente entre e dos banda di Willemstad a keda realidat cu e konstrushon di Brug di Reina Juliana, inaugura na 1974. Signifikashon historiko Van Stuivenberg su trabou a kontribuí significativamente na: Modernisashon di suministro di awa Desaroyo urbano Integrashon di arkitektura moderno den e Antianan Hulandes Su torennan di awa i edifisionan públiko ta te awe parte importante di e paisaje urbano di Aruba i Kòrsou.
| Fuente, nota i/òf referensia |