Usuario:GilliamJF
Appearance
11 febrüari 2026
- 20:0720:07, 11 febrüari 2026 Jasmine Sendar (hist | editá) [2,042 bytes] Caribiana (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|c}} {{Infobox artista|variante = c |nomber = Sendar |alias = |imagen = |tamaño imagen = 270 |descripcion = |nomber completo = |fecha nacemento = 1 di desèmber 1977 |luga nacemento = {{CUW}} |fecha fayecimento= |luga fayecimento = |nacionalidad = |residencia = {{NLD}} |casa = |yui = 2 |aña activo = |ofishi = modelo, aktris, presentadó, kantante }} '''Jasmine Sen...")
- 11:5911:59, 11 febrüari 2026 Verliefd op Curaçao (hist | editá) [6,598 bytes] Caribiana (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|c}} {{infobox pelicula| variante = c |titulo = Verliefd in Curaçao |exhibi_titulo=cursivo |poster_enwiki= |director = Johan Nijenhuis |productor = Johan Nijenhuis<br>Ingmar Menning |escritor_scenario = Annelouise van Naerssen |distribuido = Independent Films |compania_produccion = Nijenhuis & Co.<br />Caribbean Filmcom Productions |genero = komedia romántiko |duracion = 113 minut |clasifica = |idioma = hulandes |pais...") Originalmente kreá komo "Verliefd in Curaçao"
10 febrüari 2026
- 17:4917:49, 10 febrüari 2026 Op-art (hist | editá) [2,686 bytes] Kallmemel (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|c}} {{Infobox movemento artistico|variante=c}} '''Op-art''' (abreviashon pa ''Optical art''; lit. "arte óptiko") ta un movementu di arte internashonal ku a surgi den añanan 1960. E ta eksplorá kon patronchi abstrakto, koló i forma por influensiá perspeshon visual. Obranan asosiá ku e moveshon ta diseñá pa stimulá e wowo i ta krea efektonan óptiko, entre otro moveshon, vibrashon, flèsh, òf deformashon. Aunke Op-art ta un movementu di siglo binti, e...") Etikèt: Visual edit: Switched
- 14:4314:43, 10 febrüari 2026 Perspektiva forsá (hist | editá) [802 bytes] Kallmemel (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{variante|c}} {{Multiple image |image1=Europe 2007 Disk 1 340.jpg |caption1=Ehèmpel tipiko di perspektiva forsá ku e toren di Pisa }} '''Perspektiva forsá''' (ingles: ''Forced perspective'') ta un téknika visual ku ta usa ilushon optiko pa laga ophetonan parse mas leu, serka, grandi òf chikitu ku nan ta berdaderamente. E efekto ta wòrdu alkansá dor di manipulá persepshon visual humano a base di e uso di skala di opheto i nan relashon espasial ku e punto di...")
- 11:4011:40, 10 febrüari 2026 Trompe-l'œil (hist | editá) [4,759 bytes] Kallmemel (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{variante|c}} {{Multiple image |header={{PAGENAME}} |image1=Tromp-l'oeil Still-Life 1664 Hoogstraeten.jpg |caption1=Naturalesa morto di Samuel Dirksz van Hoogstraten (1664) |footer={{commonscat inline}} |footer_align=center }} '''Trompe-l'œil''' (franses pa "engañá e wowo"; {{pronunciacion|Fr-Paris--trompe-l’œil.ogg|c}}) ta un téknika artístiko ku ta krea un ilushon optiko di espasio òf ophetonan tridimesnhonal riba superfisie di dos dimenshon. E tékni...") Etikèt: Visual edit: Switched
9 febrüari 2026
- 21:2221:22, 9 febrüari 2026 Street art na Aruba (hist | editá) [7,352 bytes] Caribiana (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|a}} {{Databox}} thumb|Mural ''Yuwana'' (2016) di Artur Bordalo '''Street art na Aruba''' ta referi principalmente na un concentracion di mural, obra ''trompe-l’oeil'', y obhetonan di arte tridimensional ubica na San Nicolas. E ciudad tin mas di cincuenta obra di arte urbano y graffiti, crea door di artistanan local y internacional. Desde fin di añanan 2010, San Nicolas ta wordo reconoci como un museo na aire liber y centro principal...")
- 18:3418:34, 9 febrüari 2026 Bad Bunny (hist | editá) [5,866 bytes] Caribiana (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|c}} {{Infobox musico|variante = c |nomber = |alias = Bad Bunny |imagen = |tamaño imagen = 270 |descripcion = |nomber completo = Benito Antonio Martínez Ocasio |fecha nacemento = 10 di mart 1994 |luga nacemento = |fecha fayecimento= |luga fayecimento= | genero = tramp latino, rap latino | instrumento= vokal |pais = {{PRC}} |aña activo = |banda1 = |seya = Hear this music, Rimas Entertai...")
- 16:1216:12, 9 febrüari 2026 Keshi yená (hist | editá) [1,698 bytes] Kallmemel (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{variante|c}} {{Infobox alimento|variante=c}} '''Keshi yená''' ta un plato tradishonal originalmente di Kòrsou. E plato ta trahá ku keshi Edam kòrá hasí bashí i yená ku karni of piská. Ingredientenan komunmente usá pa yena keshi ta inkluí alkapara, rasenchi, prùim, i oleifi. Promé ku yena keshi, e kapa di wax kòrá ta wòrdu molia i kitá. Keshi yená ta wòrdu prepará ''bain-marie'' òf hòrná den fòrnu. E keintamentu ta suavisá e kaska di k...")
- 12:0712:07, 9 febrüari 2026 Calabas (hist | editá) [5,320 bytes] Caribiana (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | tipo= Bario | name = Calabas | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image3 = | image2 = Calabas 75 Aruba pattern detail.jpg | caption2 = Detaye di e cas Calabas 75 | image1 = Calabas 75 Aruba Side.jpg | caption1 = Cas monumental na Calabas 75 }} | p...")
8 febrüari 2026
- 21:1521:15, 8 febrüari 2026 Trùk'i pan (hist | editá) [4,674 bytes] Caribiana (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} thumb|Truk'i pan na [[Pietermaai, Willemstad, Kòrsou.]] thumb|Truk'i pan "Welldone snack” na rotònde Plaza Las Americas, [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad, Aruba.]] '''Trùk'i pan''' of '''trùk di pan''' (na ingles: ''foodtruck'') ta un vehíkulo motorisá òf trailer mobil kaminda kuminda di kaya ta wòrdu prepará i bendí, generalmente na preisnan relativamente abo...")
- 16:3516:35, 8 febrüari 2026 Keshi Edam (hist | editá) [3,066 bytes] Kallmemel (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{variante|c}} {{Databox}} '''Keshi Edam''' (hulandes: ''Edammer kaas'') ta un keshi duru hulandes ku un forma sfériko distinto. E keshi originalmente tabata wòrdu komersialisá for di siudat di Edam. Edam ta mas konosí pa su kaska kòrá, ku ta wòrdu kreá dor di apliká un kapa di parafina kòrá promé ku eksportashon. Edam tambe ta wòrdu bendí ku un kaska hel. E asignashon ''Edam Holland'' ta protehá for di òktober 2010 dor di un desishon di Komishon Oro...") Etikèt: Visual edit: Switched
7 febrüari 2026
- 22:5222:52, 7 febrüari 2026 Sternchi (hist | editá) [7,024 bytes] Caribiana (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Taxobox parha| variante = a | nomber = ''Sternchi'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = Sterna hirundo - Common Tern.jpg | descripcion = Sternchi comun of meuchi pico cora (''Sterna hirundo'') | status = | reino = Animalia | troncon = Chordata | clase = Aves | orden = Charadriiformes | famia = Sternidae | c-nomber = Sternini | autor = | fecha = | imagen2 = | descripcion2 = | co...")
- 16:3616:36, 7 febrüari 2026 Keshi Leiden (hist | editá) [2,063 bytes] Kallmemel (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{variante|c}} {{Databox}} '''Keshi Leiden''' (hulandes: ''Leidse kaas'') ta un keshi hulandes ku simia di komino agregá. Un karakterístika klave di e keshi ta su kontenido di vèt relativamente abou kompará ku, por ehèmpel keshi Gouda. Pa su kontenido di vèt mas abou, keshi Leiden tin un tekstura mas firme. Keshi Leiden outéntiko ta wòrdu bendí bou di nòmbernan ''Leidse Boerenkaas'' òf ''Boeren-Leidse met Sleutels''. E keshinan aki ta rekonosé ap na kas...")
6 febrüari 2026
- 23:3923:39, 6 febrüari 2026 Cushina Arubiano (hist | editá) [9,402 bytes] Caribiana (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|a}} {{Databox}} '''Cushina Arubiano''', manera ta wordo practica riba e isla di Aruba, ta refleha un mescla di influencianan cultural for di Hulanda, Sur America, y e resto di Caribe. Hopi di e plato y bebidanan tradicional ta wordo consumi principalmente durante ocacionnan special, mientras cu otronan ta parti di e cushina diario.<ref>{{citeer web |titel=Authentic Aruban cuisine {{!}} Local and Traditional Aruban Food |url=https://www...")
- 16:1716:17, 6 febrüari 2026 Nelson Carrilho (hist | editá) [2,285 bytes] Kallmemel (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{variante|c}} {{Infobox artista|variante=c}} '''Nelson Samuel Carrilho''' (☆ 30 di mart 1953 na Willemstad) ta un eskultor kurasoleño.<ref>{{Citeer boek |titel=ARTE : Dutch Caribbean art = beeldende kunst van de Nederlandse Antillen en Aruba |achternaam=Martis |voornaam=Adi |medeauteurs=Internet Archive |url=http://archive.org/details/artedutchcaribbe0000mart |uitgever=Amsterdam : Koninklijk Instituut voor de Tropen |datum=2001 |isbn=978-90-6832-514-0 |pagina's=1...")
- 10:2210:22, 6 febrüari 2026 Ahmed al-Sharaa (hist | editá) [5,622 bytes] Caribiana (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{infobox persona| variante = c }} '''Ahmed Hussein al-Sharaa''' (árabe: أحمد حسين الشرع), mihó konosí komo '''Abu Mohammad al-Julani''' (árabe: أبو محمد الجولاني), ta un polítiko sirio i eks-komandante rebelde ku ta fungi komo presidente di Siria for di 2025. Anteriormente, el a fungi komo emir di Frente Al-Nusra di 2012 pa 2017, emir di Hay’at Tahrir al-Sham (HTS) di 2017 pa 2025 i tabata lider de fakto di Siria for di d...")
5 febrüari 2026
- 14:1014:10, 5 febrüari 2026 Kòmpiuter (hist | editá) [3,187 bytes] Kallmemel (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{variante|c}} {{databox}} Un '''kòmpiuter''' ta un mashin ku por wòrdu programá pa outomátikamente ehekutá sekuensia di operashonnan aritmétiko òf lógiko, konosí komo komputashon. Kòmpiuter elektróniko digital moderno por ehekutá sètnan genériko di instrukshon yamá programa, ku ta permití kòmpiuter di ehekutá un skala di tarea. E término '''sistema di kòmpiuter''' por referí sea na un kòmpiuter kompletu, inkluso su hardware, sistema operativo, sof...")
- 10:1210:12, 5 febrüari 2026 Capriles (hist | editá) [542 bytes] Caribiana (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} '''Capriles''' por referi na: == Hende == * David Ricardo Capriles (1837-1902), médiko, eskritor i aktivista sosial di Kòrsou * I.H. Capriles, polítiko di Kòrsou * Henrique Capriles Radonski, polítiko venezolano. * Lio Capriles (1933-2017), bankero di Kòrsou; su yu: ** Michèle Russel-Capriles, polítiko, artista visual di Kòrsou. == Otro == *Klínika Capriles, hospital sikiátriko general na...")
4 febrüari 2026
- 23:1723:17, 4 febrüari 2026 Klínika Capriles (hist | editá) [6,226 bytes] Caribiana (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|c}} {{Infobox edificio|variante=c |infobox_tipo=hospital |nomber = Klínika Capriles | nomber2 = Klínika Dr. David Ricardo Capriles | pais = {{CUW}} | adres = Mohikanenweg 8, Willemstad | cercania = Instituto Buena Bista (IBB) | fecha_funda = | inaugura = 13 di aprel 1936 | website = https://klinika-capriles.ggz.cw/ }} '''Klínika Capriles''', ofisialmente '''Klínika Dr. David Ricardo Capriles''', anteriormente konosí...")
- 16:5016:50, 4 febrüari 2026 Sublimashon (hist | editá) [2,474 bytes] Kallmemel (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{variante|c}} {{Multiple image |header={{PAGENAME}} |image1=Dry Ice 1.jpg |caption1=Un blòki di eis seku ku ta sublimá pokopoko. |image2=Nickelocen an einem Kühlfinger.jpg |caption2=Nikelosene kristalisá (bèrdè skur) sublimá i fresku depositá riba un dede friu. |direction=vertical }} '''Sublimashon''' ta un fase transitorio den kua un supstansia ta kambia direktamente for di fase sólido pa fase di gas sin pasa dor di fase líkido. E temperatura na kua sublimas...")
- 11:3111:31, 4 febrüari 2026 Festivalnan na Kòrsou (hist | editá) [5,513 bytes] Caribiana (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} '''Festivalnan na Kòrsou''' ta eventonan kultural, artístiko i sosial ku ta wòrdu organisá durante henter aña na e isla di Kòrsou. Un festival ta wòrdu definí komo un selebrashon públiko, generalmente periódiko, ku ta enfoká riba un tema spesífiko manera kultura, músika, tradishon, arte, gastronomia òf historia. Festivalnan ta hunga un papel importante den e bida sosial i kultural di Kòrsou i ta reflehá e diversidat di influ...")
- 08:1408:14, 4 febrüari 2026 Aragon (hist | editá) [4,313 bytes] Caro de Segeda (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|c}} {{Infobox luga den pais| variante = c | tipo = Region outónomo | nomber = Aragon | pais = {{ESP}} }} '''Aragon''' ta un region outónomo di Spaña, situá den nortost di e Península Ibériko. El a wòrdu establesé komo tal na 1982, basá riba su derecho sivil regional i un trayektoria históriko ku ta data for di e antiguo Reino di Aragon, un komponente klave di e Korona di Aragon durante Edat Medio. Geográfikamente, e ta karakte...")
3 febrüari 2026
- 22:5622:56, 3 febrüari 2026 David Ricardo Capriles (hist | editá) [3,437 bytes] Caribiana (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|c}} {{infobox persona |variante = c | nomber completo = David Ricardo Capriles | alias = | fecha nacemento = 17 di novèmber 1837 | luga nacemento = {{CUW}} | fecha fayecimento= 3 di mei 1902 | luga fayecimento= | alma mater = | ofishi = médiko, eskritor }} '''David Ricardo Capriles''' (☆ 17 di novèmber 1837 na Kòrsou – † 3 di mei 1902) tabata un médiko, eskritor i aktivista sosial di K...")
- 20:0720:07, 3 febrüari 2026 Wardakosta Karibe Hulandes (hist | editá) [7,489 bytes] Caribiana (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} thumb|240px|Bandera di Wardakosta di Karibe Hulandes '''Wardakosta di Karibe Hulandes''' (hulandes: '''Kustwacht Caribisch Gebied''', KWCARIB), ta e wardakosta pa e teritorio karibense di Reino Hulandes: Aruba, Kòrsou, Sint Maarten, i Hulanda Karibense (Boneiru, Sint Eustatius i Saba. Komo un organisashon di enforsamentu di lei marítimo, Wardakosta ta enkargá ku vigilansi...") Originalmente kreá komo "Wardakosta di Karibe Hulandes"
- 18:3518:35, 3 febrüari 2026 Historia kontemporáneo di Spaña (hist | editá) [5,452 bytes] Caro de Segeda (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|c}} 197px|right|thumb|“E Tres di Mei 1808”, di Francisco de Goya. 197px|right|thumb|''E promulgashon di e Konstitushon di 1812'', obra di [[Salvador Viniegra (Museo di Kortenan di Kádiz).]] 197px|right|thumb|Nashon spañó den tur dos hemisferio segun e Konstitushon di 1812. Fail:Bundesarchiv Bild 102-11...")
- 18:3518:35, 3 febrüari 2026 Historia moderno di Spaña (hist | editá) [4,801 bytes] Caro de Segeda (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|c}} 397px|thumb|right|Divishon den reinonan durante e Regimen Bieu. E '''historia moderno di Spaña''' ta abarká e periodo entre fin di siglo 15 i kuminsamentu di siglo 19, un era definí pa e formashon di e Monarkia Hispano i su ascenso pa bira e poder mundial lider di e tempu ei. E siklo históriko aki ta kuminsá simbólikamente ku e reinado di e Monarkanan Katóliko, kende su union dinástiko i e siguiente konkista di...")
- 18:1818:18, 3 febrüari 2026 Spaña den edat medio (hist | editá) [4,496 bytes] Caro de Segeda (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|c}} E '''historia medieval di Spaña''' ta abarká un periodo amplio, kuminsando ku e desintegrashon di e Imperio romano i e konsolidashon di e reino visigot den siglo 5, i konkluyendo na fin di siglo 15 ku e union dinástiko di e Monarkanan Katóliko i e konkista di Granada na 1492. E era aki ta definí riba e presensia úniko di Islam. península despues di e invashon di 711, ku a transfo...") Originalmente kreá komo "Historia medieval di Spaña"
- 18:1118:11, 3 febrüari 2026 Rekonkista (hist | editá) [4,350 bytes] Caro de Segeda (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|c}} 397px|right|thumb|''E entrega di Granada'', un obra di Francisco Pradilla, ta representa e entrega di e yabinan y poder di e ciudad di Granada door di e rey musulman Boabdil na Reina Isabel I di Kastilia i Rey Fernando II di Aragon. E '''Rekonkista''' ta e término historiográfiko ku ta designá e proseso militar i sosial pa medio di kua e reinonan kristian di e Península Ibériko a buska pa rekobrá k...")
- 18:0618:06, 3 febrüari 2026 Transishon demokrátiko spañó (hist | editá) [4,774 bytes] Caro de Segeda (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|c}} 197px|thumb|right|Proklamashon di Juan Carlos I komo Rei di Spaña E '''Transishon Spañó''' ta e periodo históriko den kua Spaña a laga atras e régimen di Francisco Franco pa bira un estado sosial i demokrátiko bou di estado di derecho, ku un monarkia parlamentario. Aunke su fronteranan kronológiko eksakto ta wòrd...") Originalmente kreá komo "Transishon Spañó"
- 17:5917:59, 3 febrüari 2026 Frankismo (hist | editá) [4,466 bytes] Caro de Segeda (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|c}} 197px|right E '''diktadura di Francisco Franco''', tambe konosí komo e '''régimen frankista''', tabata e periodo den historia spañó contemporáneo korespondiente na e ehersisio di outoridat polítiko apsoluto dor di general Francisco Franco. E sistema aki a kuminsá tuma forma durante e Guera Sivil (1936-1939) i a dura te na morto di e diktador na novèmber 1975. E régimen a...")
- 17:5117:51, 3 febrüari 2026 Guera Sivil Spañó (hist | editá) [4,632 bytes] Caro de Segeda (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|c}} {{Infobox conflicto militar|variante=c}} E '''Guera Sivil Spañó''' tabata un konflikto sosial, polítiko i militar ku a erupshoná na Spaña despues di e frakaso parsial di e golpi di estado di 17 i 18 di yüli 1936, kontra e gobièrnu di e Segundo Repúblika. E guera, ku a dura te 1 di aprel 1939, a dividí e pais den dos banda irekonsiliabel: e republikanonan, ku a defendé e òrdu konstitushonal eksistente, i e nashonalistanan, komponé di forsanan ko...")
- 17:4717:47, 3 febrüari 2026 Segundo Repúblika spañó (hist | editá) [5,069 bytes] Caro de Segeda (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} E '''Segundo Repúblika Spañó''' tabata e régimen polítiko demokrátiko ku tabata eksistí na Spaña entre 14 di aprel 1931, e fecha di su proklamashon despues di e kaida di e monarkia di Alfonso XIII, i 1 di aprel 1939, ora e Guera Sivil a terminá ku e viktoria di e frakshon Nashonalista. E periodo aki a representá e promé intento históriko pa establesé un demokrasia moderno i sekular den e pais, promoviendo un seri di reformanan stru...") Originalmente kreá komo "Segundo Repúblika Spañó"
- 17:2017:20, 3 febrüari 2026 Guera spañó-merikano (hist | editá) [1,992 bytes] Kallmemel (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{variante|c}} {{Infobox conflicto militar|variante=c}} '''Guera spañó-merikano''' tabata un konflikto militar entre Spaña y Estadonan Uni di Amérika ku a dura di aprel pa ougùstùs 1898. E guera a surgá ora ku Merka a intervení den Guera di Independensia kubano (1895–1898). E derota di Spaña i siguiente pèrdida di su último teritorionan ultramar merikano i asiátiko a duna lugá na e término '''''Desáster del 98''''' na Spaña. Despues di e derota...") Etikèt: Visual edit: Switched
- 16:3316:33, 3 febrüari 2026 Iluminashon na Spaña (hist | editá) [4,207 bytes] Caro de Segeda (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|c}} thumb|«E soño di rason ta produsí monster», grabashon no. 43 for di ''[[Los Caprichos'' (1799), pa Francisco de Goya.]] E '''Ilustrashon na Spaña''' tabata e movementu intelektual i kultural ku a plama den e pais durante siglo 18, bou di e reinado di e dinastia nobo di Borbon. Aunke e tabata kompartí e kreens...") Originalmente kreá komo "Ilustrashon na Spaña"
- 16:2516:25, 3 febrüari 2026 Siglo di oro spañó (hist | editá) [3,736 bytes] Caro de Segeda (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|c}} E '''Siglo di Oro Spañó''' ta representá un periodo di floresementu eksepshonal di arte, literatura i pensamentu na Spaña, koinsidendo ku e ascenso i dekadensia polítiko siguiente di e Imperio bou di e Kas di Habsburgo. Aunke su kronologia no ta eksakto, tradishonalmente e ta wòrdu situá entre e fin di siglo 15—marká pa e publikashon di Nebrija su Gramátika di spañó i e Deskubrimentu di Merka na 1492—i meimei...") Originalmente kreá komo "Siglo di Oro Spañó"
- 16:0916:09, 3 febrüari 2026 Desaster di 1898 (hist | editá) [3,923 bytes] Caro de Segeda (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|c}} E término D'''esaster di ’98''' ta definí e krísis nashonal ku Spaña a sufri despues di su derota den e Guera Spañó-Merikano, ku a resultá den e pèrdida definitivo di su último provinsianan den eksterior: Kuba, Puerto Riko, Filipinas i Guam. E evento aki no solamente a representá e fin di e Imperio Spañó, ku a ekstendé rònt mundu for di 1492, pero tambe a desencadená un agitashon sosial, polítiko i kul...")
- 16:0316:03, 3 febrüari 2026 Reino di Spaña (1874–1931) (hist | editá) [4,704 bytes] Caro de Segeda (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|c}} 197px|right|thumb|[[Antonio Cánovas del Castillo.]] 197px|right|thumb|[[María Cristina de Habsburgo-Lorena.]] 197px|right|thumb|Rey Alfonso XIII, banda di General Miguel Primo de Rivera (drechi) despues di su nombramento komo hefe di gobierno i presidente di e direktie militar. E...") Originalmente kreá komo "Restaurashon di Bourbon na Spaña"
- 15:0815:08, 3 febrüari 2026 Festivalnan na Aruba (hist | editá) [6,376 bytes] Caribiana (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Databox}} '''Festivalnan na Aruba''' ta eventonan cultural, artistico y social cu ta wordo organisa durante henter aña. Un festival ta wordo defini komo un celebracion publico, generalmente periodico, cu ta enfoca riba un tema specifico manera cultura, musica, tradicion, arte, gastronomia of historia. Festivalnan ta hunga un papel importante den e bida social y cultural di Aruba, y nan ta refleha e diversidad di influencianan Caribense, Latinoamericano y Europeo di e...")
- 10:4410:44, 3 febrüari 2026 Reinado di Fernando VII di Spaña (hist | editá) [3,486 bytes] Caro de Segeda (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|c}} 197px|thumb|right|E teritorionan di e Monarkia Hispano den e Kortenan di Kádiz. E '''reinado di Fernando VII''' (1808-1833) ta representá un di e periodonan mas turbulento den historia spañó kontemporáneo, definí pa e konflikto irekonsiliabel entre absolutismo i liberalismo. Su gobernashon, ku a abarká un kuart di siglo di krísis estatal profundo, a presensiá e invashon napoleóniko, e pèrdida di mayoria di...")
- 10:2410:24, 3 febrüari 2026 Al-Andalus (hist | editá) [7,679 bytes] Caro de Segeda (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|c}} Fail:Historia_de_Al_Ándalus.png|thumb|380px|For di 711 pa 1492, e teritorio bou di kontrol musulman tabata wòrdu atministrá den hopi diferente manera i pa vários poder—tin bia komo parti di imperionan árabe i berber, goberná sentralmente na Kórdoba, òf dividí den taifas (reinonan chikitu).<br>E imágen ta mustra mapanan di e Kalifato Omeya, e Kalifato di Kórdoba, e imperionan Almoravid i Almohad, i finalmente e Reino Nasrid di Granada, ku e f...")
- 10:1610:16, 3 febrüari 2026 Konkista islámiko di Peninsula ibériko (hist | editá) [2,549 bytes] Caro de Segeda (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|c}} 197px|thumb|right|Mapa di Hispania durante e invashonnan. E '''konkista islamiko di Hispania''' tabata un proseso militar i polítiko na kuminsamentu di siglo 8 (711–726) ku a kondusí na e kaida di e Reino visigot i e kreashon di al-Andalus. E konkista a kuminsá ora Tariq ibn Ziyad, un komandante Berber bou di e Kalifato Omeya, a baha na Gibraltar na 711 ku alrededor di 7.000 hòmber. E...") Originalmente kreá komo "Konkista islamiko di e Peninsula Iberiko"
2 febrüari 2026
- 20:5720:57, 2 febrüari 2026 Promé Repúblika spañó (hist | editá) [2,370 bytes] Caro de Segeda (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} E '''Promé Repúblika Spañó''' tabata un periodo polítiko kòrtiku na Spaña ku a dura di 11 di febrüari 1873, te ku 29 di desèmber 1874. El a kuminsá despues ku Rei Amadeo I a abdiká e trono pasobra el a haña e pais imposibel pa goberná. Komo kontesta, e Parlamento Spañó a deklará un repúblika, ounke hopi miembro tabata en realidat monarkista ku simplemente no a mira ningun otro opshon e tempu ei. E Repúblika tabata karakte...") Originalmente kreá komo "Promé Repúblika Spañó"
- 19:1919:19, 2 febrüari 2026 Daisy Coffie (hist | editá) [3,876 bytes] Caribiana (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|c}} {{infobox persona| variante = c | infobox_tipo = polítiko | nomber completo = Désirée Ermelinda Coffie | fecha nacemento = | luga nacemento = | districto electoral = {{BON}} | partido = Movementu di Pueblo Boneriano (MPB, 2015-2020)<br>Movementu 21 (2021-presente | ofishi = logopedista, polítiko | temporada1 = 26 di mart 2015 - presente | funcion1 = miembro di Konseho Insular di Boneiru | temporada2 =...")
- 18:0318:03, 2 febrüari 2026 Naturalis Biodiversity Center (hist | editá) [4,120 bytes] Kallmemel (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{variante|c}} {{Infobox museo|variante=c}} '''Naturalis Biodiversity Center''' ta un instituto di investigashon i museo di historia natural na Leiden. Naturalis a wòrdu kreá for di e fushon entre Museo Zoológiko Amsterdam, e Harbario Nashonal di Hulanda, i '' Natuurhistorisch Museum Naturalis''. E nòmber Naturalis Biodiversidat Center ta den uso for di 2012. E instituto renobá i ekspandé a habri su portanan dia 31 di ougùstùs 2019. == Kolekshon == E insti...")
- 14:4114:41, 2 febrüari 2026 Tsunami (banda) (hist | editá) [5,260 bytes] Caribiana (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|a}} {{infobox banda| variante = a | nomber = Tsunami | nomber original = | imagen = | hanchura imagen = 270 | descripcion = | aña activo = 2004 - presente | origen = {{ABW}} | genero = ritmo combina, soca, musica di carnaval | seya = | manager = Rimberth Croes | funcion1 = cantante | miembro1 = Carl (Galloway) Roosberg | funcion2 = cantante | miembro2 = Mervin (Blacky) Baptiste | funcion3...")
- 10:5610:56, 2 febrüari 2026 Reino visigot de Toledo (hist | editá) [3,583 bytes] Caro de Segeda (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|c}} 197px|thumb|right|Mapa di e Reino visigot di Toledo rònt di aña 711, mustrando su organisashon atministrativo interno. E '''Reino visigot di Toledo''' tabata un estado germániko ku tabata eksistí den e Península Ibériko i parti di Fransia moderno entre siglo 6 i 8. E tabata e susesor di e Reino di Toulouse, ku a kai den otro despues ku e visigotnan a wòrdu derotá dor di e Franknan na e Bataya di Vouillé na 507. De...")
- 10:4010:40, 2 febrüari 2026 Monarkanan katóliko di Spaña (hist | editá) [3,080 bytes] Caro de Segeda (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|c}} miniaturadeimagen|353x353px|Fernando II di Aragon (na robes) i Isabel I di Kastilla (na drechi) den un potrèt di kasamentu. E '''Monarkanan Katóliko''' (''Reyes Católicos'') ta referí na Isabel I di Kastilla i Fernando II di Aragon, kende su matrimonio na 1469 a kondusí na unifikashon di Spaña. Nan reinado ta wòrdu konsiderá e punto di kambio entre Edat Medio i e Era Moderno den historia spañó...") Originalmente kreá komo "Monarkanan Katóliko"
1 febrüari 2026
- 21:1921:19, 1 febrüari 2026 Aruba Caiso & Soca Monarch Festival (hist | editá) [7,255 bytes] Caribiana (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|a}} {{Databox}} '''Aruba Caiso Monarch & Soca Monarch Festival''' (antes '''Aruba Calypso & Roadmarch Contest''') ta un evento anual di competencia musical cu ta forma parti integral di e celebracionnan di Carnaval di Aruba. E festival ta dedica na e dos genero principal di musica di carnaval: caiso (calypso) y soca, cu ta conoci localmente tambe como "roadmarch" of musica di carnaval. E termino caiso ta sinonimo di calypso y ta e denominacion pre...")
- 13:4013:40, 1 febrüari 2026 Antigwedat di Península ibériko (hist | editá) [15,652 bytes] Caro de Segeda (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|c}} Historia Antiguo di e Península Ibériko ta un subdivishon di estudionan históriko ku ta enfoká riba e Edat Antiguo denter di e límitenan geográfiko di e Península Ibériko. Kronológikamente, e ta kuminsá na fin di e di 2 milenio promé ku nos era i e kuminsamentu di e di 1 milenio promé ku nos era, ora e península ta aparesé pa promé biaha den fuentenan skirbí produsí pafó di e region, loke ta hasi e periodo aki protohistoria. E ta kaba den...") Originalmente kreá komo "Antigwedat di e Península Ibériko"
- 12:0612:06, 1 febrüari 2026 Visigot (hist | editá) [4,984 bytes] Caro de Segeda (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} thumbnail|250px|Reino Visigot i e provinsianan di Hispania Visigot (625 pa 711). E '''visigotnan''' tabata un rama dje pueblonan gótiko, parti dje tribunan germániko oriental ku hopi bes tabata ser yamá “bárbaro”. Durante Antigwedat Lat, nan tabata biba paden i rònt di e Imperio Romano. Nan a aparesé pa promé biaha na Balkan, biniendo di gruponan gótiko anterior, posiblemente e Tervingi. Na 376, nan a dr...")
- 08:2408:24, 1 febrüari 2026 Órgano di Manehó i Kordinashon pa ku Idioma i Kultura extremeño (hist | editá) [1,857 bytes] Caro de Segeda (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} E '''Órgano di Monitoreo i Kordinashon pa Idioma i Kultura Ekstremadurano''' (''Órganu de siguimientu i cordinación del estremeñu i la su coltura'', OSCEC) ta un organisashon kreá riba 25 di febrüari 2011, ku su ophetivo ta e estudio i revitalisashon di e idiomanan vernákulo (Extremadurano, Fala, portugues) i e protekshon di Extremadura su herensia kultural i natural.<ref> [https://www.elperiodicoextremadura.com/extremadura/2014/...") Originalmente kreá komo "Órgano di Monitoreo i Kordinashon pa Idioma i Kultura Ekstremadurano"
31 yanüari 2026
- 21:0521:05, 31 yanüari 2026 Willem de Regt (hist | editá) [9,150 bytes] Caribiana (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|c}} {{Infobox politico| variante = c | nomber completo = Willem William van Strij de Regt | fecha nacemento = 8 di yüni 1906 | luga nacemento = {{NLD}} | fecha fayecimento = 16 di yanüari 1994 | partido = Partido Demokrat | ofishi = sikiatra, kolumnista, polítiko }} '''Willem William van Strij de Regt''' (☆ 8 di yüni 1906 na Rotterdam - † 16 di yanüari 1994 na Hulanda), miho konosí komo Dr. De Regt, tabat...")
- 16:0716:07, 31 yanüari 2026 Caro di Segeda (hist | editá) [597 bytes] Caro de Segeda (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|c}} {{Infobox persona}} '''Caro di Segeda''' (d. 153 promé ku Kristu) tabata un lider militar seltibero di e tribu Belli di e oppidum di Segeda. El a bringa kontra e kònsul romano Quintus Fulvius Nobilior den e Segundo Guera Seltibero, liderando e tribunan Belli, Titi i Arevaci, i infligiendo numeroso víktima riba su ehérsito (Appianus ta menshoná 6.000 sòldá morto). El a muri e mesun dia miéntras e tabata persiguí e ehérsito romano derotá. {{Appen...")
- 15:4015:40, 31 yanüari 2026 Invashonnan germániko den Península ibériko (hist | editá) [3,842 bytes] Caro de Segeda (papia | kontrib'nan) (Created page with "thumb|E península tabata dividí entre e Suevonan, Vandalnan i Alans entre 409 i 429. Outoridat imperial tabata wòrdu ehersé solamente den e provinsia di ''Tarraconensis'', i e Visigothnan tabata konsentrá na Galia. Áreanan grandi di e Serunan Kantabria a keda pafó di kualke kòntròl, hustamente kaminda e presensia di pueblonan pre-Romano tabata mas kontinuo (prinsipalmente Vaskonan i Kantabrianan). Fail:Hispania3c-es.svg|thumb|Dis...") Originalmente kreá komo "Invashonnan germániko den e península ibériko"
- 02:0902:09, 31 yanüari 2026 Monero (hist | editá) [6,680 bytes] Maximiliaan Ronaldszoon (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Infobox moneda | variante = c | pais = internashonal | division = 10<sup>−12</sup> | imagen = Monero-Logo.svg | descripcion = Monero logo | codigo_iso = XMR }} '''Monero''' (abreviá: '''XMR''') ta un kriptovaluta desentralisá diseñá pa furnisá transakshonnan dijital sigur, privá i no rastreabel di manera padron.<ref>{{Citeer web|url=https://www.reuters.com/article/technology/privacy-coin-monero-offers-near-total-anonymity-idUSKCN1SL0F0/|titel='Privacy coin'...") Etikèt: Editamentu visual
30 yanüari 2026
- 18:4718:47, 30 yanüari 2026 Moneda digital (hist | editá) [981 bytes] Kallmemel (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{variante|c}} '''Moneda digital''' ta kualkier valuta òf plaka wardá, manehá òf usá prinsipalmente riba kòmpiuter digital, spesialmente riba internet. Tipo di monedanan digital ta inkluí kriptovaluta, moneda virtual, i moneda digital di banko sentral. Moneda digital por wòrdu registrá riba un database distribuí riba internet, un database elektróniko sentralisá di un banko òf kompania, den archivonan digital, òf riba un tarheta prepagá. Monedanan...")
- 13:5513:55, 30 yanüari 2026 Michel de Montaigne (hist | editá) [2,149 bytes] Caro de Segeda (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Databox}} {{Variante|c}} '''Michel de Montaigne''' (28 di febrüari 1533 – 13 di setembre 1592) tabata un filósofo, eskritor i estadista fransés, konosí prinsipalmente pa su kontribushon na e desaroyo di e género literario di ensayo.<ref>Encyclopaedia Britannica. "Michel de Montaigne." [https://www.britannica.com/biography/Michel-de-Montaigne](https://www.britannica.com/biography/Michel-de-Montaigne)</ref> Su obra mas famos, ''Essais'', ta un kolekshon di reflexi...")
- 01:0701:07, 30 yanüari 2026 Ethereum (hist | editá) [5,547 bytes] Maximiliaan Ronaldszoon (papia | kontrib'nan) (Created page with "thumb|238x238px|Logo di Ethereum '''Ethereum''' ta un blockchain disentralisá ku funsionalidat di smart contract. '''Ether''' (abreviashon: ETH) ta e kriptomoneda nativo di e plataforma. Entre kriptomoneda, ether ta di segundu lugá despues di Bitcoin segun kapitalisashon di merkado.<ref name="ft20210528">{{cite news|last1=Szalay|first1=Eva|last2=Venkataramakrishnan|first2=Siddharth|date=2021-05-28|title=What are cryptocurrencies...") Etikèt: Editamentu visual
29 yanüari 2026
- 12:2512:25, 29 yanüari 2026 Kasnan kubo (Rotterdam) (hist | editá) [894 bytes] Kallmemel (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{variante|c}} {{Infobox edificio|variante=c}} E '''kasnan kubo''' (hulandes: ''kubuswoningen'') na Rotterdam ta konsistí di 38 kas riba pia den forma kubo i 13 kubo komersial, situá na Blaak den serkania di Oude Haven. E kompleho a wòrdu konstruí entre 1982 i 1984, depsues ku e plannan a wòrdu presentá pa promé biaha na 1978. E diseño di e arkitekto Piet Blom ta un variante di kasnan kubo na Helmond ku un midí poko mas grandi. Algun di e kasnan ta pa...")
- 09:2309:23, 29 yanüari 2026 Rob Jetten (hist | editá) [4,897 bytes] Caribiana (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Infobox politico| variante = a }} '''Rob Arnoldus Adrianus Jetten''' (☆ 25 di maart 1987 na Veghel, Hulanda) ta un politico Hulandes di e partido Democraten 66 (D66). E ta fungi como lider di partido desde augustus 2023 y como miembro di Tweede Kamer desde december 2023. Anteriormente, Jetten tabata Minister di Energia y Maneho di Clima for di 2022 te 2024, y prome vicepremier di Hulanda durante e periodo januari–juli 2024, ambos...")
- 04:2104:21, 29 yanüari 2026 Tether (hist | editá) [5,643 bytes] Maximiliaan Ronaldszoon (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Infobox moneda|variante=c | pais= internashonal | division = | simbolo = USDT, ₮ | imagen = Tether_Logo.svg | descripcion = Tether logo }} '''Tether''' (abreviá: '''USDT''''','' simbolo: '''₮''') ta un kriptovaluta di tipo ''stablecoin'', diseñá pa mantené un tasa di kambio fiho kontra e dólar Merikano. Esaki ta nifiká ku kada unidad di USDT ta destiná pa representá un dólar, segun e tasa di dólar aktual.<ref>{{Citeer web|url=https://www.investo...") Etikèt: Editamentu visual
28 yanüari 2026
- 22:1422:14, 28 yanüari 2026 Nasry Asfura (hist | editá) [3,693 bytes] Caribiana (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|c}} {{Infobox dignatario| variante = c | sucesion = Di 40° Presidente di Honduras | periodo start = 27 di yanüari 2026 | periodo fin = | antecesor = Xiomara Castro | sucesor = |vice presidente= |pais = {{HON}} | partido politico = Partido Nashonal }} '''Nasry Juan Asfura Zablah''' (☆ 8 di yüni 1958 na Tegucigalpa), konosí popularmente komo ''Tito Asfura'' òf ''Papi a la Orden'', ta un polítiko i em...")
- 13:1413:14, 28 yanüari 2026 Blockchain (hist | editá) [3,868 bytes] Kallmemel (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{variante|c}} thumb|upright=1.5|Blockchain: {{legend|#428f74|promé blòki}}{{legend|#000000|kadena prinsipal}}{{legend|#9965c4|partishon òf ''fork''}} Un '''blockchain''' (lit. kadena di blòki) ta un sistema pa almasenamentu di dato den un kadena di blòki, kaminda blòkinan no por wòrdu modifiká. Blòki por wòrdu agregá solamente na final di e kadena. Un blòki ta kontené algun transakshon, ku ta e resultado di petishon i koman...") Etikèt: Visual edit: Switched
- 09:0609:06, 28 yanüari 2026 Katolisismo Nashonal (hist | editá) [3,012 bytes] Caro de Segeda (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|c}} thumb|200px|E krus di e [[Valley of Fallen]] '''Katolisismo Nashonal''' (spaño: ''nacionalcatolicismo'') ta e término usá pa deskribí un di e karakterístikanan ideológiko definitivo di Fransismo, e régimen diktatorial bou di kua Francisco Franco a goberná Spaña entre 1939 i 1975. E ta kompartí algun paralelo ku e Estado Novo Portugues bou di e régimen outoritario, katóliko i korporatista di An...")
- 05:5405:54, 28 yanüari 2026 Bitcoin (hist | editá) [5,995 bytes] Maximiliaan Ronaldszoon (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Databox}} '''Bitcoin''' (simbolo: ''₿''; codigo: ''BTC'') ta un kriptomoneda dijital i desentralisá ku a ser kreá na 2009 pa un persona òf grupo di personanan ku a uza e seudónimo Satoshi Nakamoto. Bitcoin no ta keda bou di kontrol di un banku sentral, gobièrnu òf institushon finansiero, sino ta funshoná riba un red global di komputadónan. E sistema ta basa riba un teknologia yamá blokcheyn, ku ta un libro di kuenta públiko i distribuí ku ta registrá...") Etikèt: Visual edit: Switched
27 yanüari 2026
- 22:4922:49, 27 yanüari 2026 SS Pedernales (hist | editá) [4,042 bytes] Caribiana (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|a}} {{Databox}} thumb|E tankero Pedernales despues di a wordo torpedea. '''SS ''Pedernales''''' tabata un tankero petrolero di Lago di e era di Guera Mundial II y postguera. El a wordo construi na 1938 na Monfalcone, Italia pa Cantieri Riuniti dell’Adriatico, y tabata nabega bou di bandera Britanico.<ref name=":0">{{citeer web|url=htt...")
- 19:0919:09, 27 yanüari 2026 Werner Hartenstein (hist | editá) [4,740 bytes] Caribiana (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|a}} {{infobox persona| variante = a }} '''Werner Hartenstein''' (☆ 27 di februari 1908 na Plauen – † 8 di maart 1943 cerca di Barbados) tabata un oficial naval Aleman cu a sirbi como capitan di e submarino U-156 durante Guera Mundial II. E tabata recipiente di e Cruz di Cabayero di Cruz di Heru, e distincion militar mas halto di Alemania Nazi durante e guera. Durante su s...")
- 07:0407:04, 27 yanüari 2026 Kenji Gorré (hist | editá) [4,713 bytes] Maximiliaan Ronaldszoon (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Databox}} '''Kenji Joel Gorré''' (☆ 29 di sèptèmber 1994 na Hulanda) ta un futbolista profeshonal ku usualmente ta hunga komo extremo. El ta hunga pa klup israelí Maccabi Haifa. Gorré ta yu di ex-futbolista profeshonal Dean Gorré, i el ta representá e Selekshon Nashonal di Kòrsou. == Karrera di klup == === Karrera hobenil === Nacido na Spijkenisse, Hulanda, Gorré a biba na Hulanda...") Etikèt: Visual edit: Switched
26 yanüari 2026
- 19:2119:21, 26 yanüari 2026 Baya Beach (hist | editá) [2,102 bytes] Caribiana (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|c}} {{infobox luga den pais| variante = c | tipo = Playa | nomber = Baya Beach }} '''Baya Beach''' ta un playa na kosta sùitost di Kòrsou,<ref>{{Cite web|url=https://www.curacao-travelguide.com/discover/beaches/|title=Curacao's beaches, photos and descriptions|website=Curacao Travel and Vacation Guide|language=en|access-date=2019-02-05}}</ref> situá riba un península den Caracasbaai serka di Fort Beekenburg. Histórikamente, e área tabata...")
- 14:4814:48, 26 yanüari 2026 Caracasbaai (hist | editá) [6,075 bytes] Caribiana (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|c}} {{infobox luga den pais| variante = c | tipo = Bahia | nomber = Caracasbaai }} '''Caracasbaai''' ta un bahia na kosta sùitost di Kòrsou, situá e)ntre Jan Thielbaai na wèst i Spaanse Water na ost. Pegá na e bahia, ta e bario di Jan Thiel, ocho kilometer sùitost di Willemstad. E bahia ta konosí tantu pa su balor natural komo pa su importansia históriko i marítimo. Awendia, Caracasbaai ta un destinashon popular pa bishitantenan...")
- 14:2314:23, 26 yanüari 2026 Isla Wolf (hist | editá) [1,111 bytes] Kallmemel (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{variante|c}} {{Infobox isla|variante=c}} '''Isla Wolf''', tambe konosí komo Isla Wenman, ta un archipiélago chikitu di sinku isla ku ta pertenesé na Islanan Galápagos. E isla ta haña su nòmber for di geologo aleman, Franz Theodor Wold. Isla Wolf tin un área di aproksimadamente 1,3 km² i un elevashon máksimo di 253 meter ariba nivel di laman. Situá na e parti mas nortost di e archipiélago, e islanan ta e puinan visibel di un volkan grandi i inakt...")
25 yanüari 2026
- 22:4822:48, 25 yanüari 2026 Laevicardium solidum (hist | editá) [2,359 bytes] Caribiana (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|c}} {{Taxobox | variante = a | nomber = ''Laevicardium solidum'' | exhibi titulo = cursivo | reino = Animalia | troncon = Mollusca | clase = Bivalvia | orden = Cardiida | famia = Cardiidae | genero = ''Laevicardium'' | c-nomber = ''Laevicardium solidum'' | autor = ter Poorten | fecha = 2025 | parentesis = si }} '''''Laevicardium solidum''...")
- 22:0122:01, 25 yanüari 2026 Laevicardium globotriangulare (hist | editá) [2,459 bytes] Caribiana (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = ''Laevicardium globotriangulare'' | exhibi titulo = cursivo | reino = Animalia | troncon = Mollusca | clase = Bivalvia | orden = Cardiida | famia = Cardiidae | genero = ''Laevicardium'' | c-nomber = ''Laevicardium globotriangulare'' | autor = ter Poorten | fecha = 2025 | parentesis = si }} '''''Laevi...")
- 21:3921:39, 25 yanüari 2026 Laevicardium caribbaeum (hist | editá) [2,645 bytes] Caribiana (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = ''Laevicardium caribbaeum'' | exhibi titulo = cursivo | reino = Animalia | troncon = Mollusca | clase = Bivalvia | orden = Cardiida | famia = Cardiidae | genero = ''Laevicardium'' | c-nomber = ''Laevicardium caribbaeum'' | autor = ter Poorten | fecha = 2025 | parentesis = si }} '''''Laevicardium cari...")
- 18:0318:03, 25 yanüari 2026 Imperio Karolingio (hist | editá) [1,682 bytes] Caro de Segeda (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} E '''Imperio Karolingio''' tabata e resultado di e ekspanshon teritorial di e reino Franko bou di influensia di e dinastia Karolingio durante e Edat Medio Tempran. E tabata ekstendé for di Europa Oksidental te Sentral. Inisiá pa Pepin e Kòrtiku, e promé gobernante di e di dos dinastia aki di reinan franses (e promé ta e Merovingionan), e ta debe su nòmber na su yu hòmber, Carolus Magnus, òf Carlomagno, koroná emperador pa Papa Leo III...")
- 17:3117:31, 25 yanüari 2026 William e Konkistadó (hist | editá) [4,252 bytes] Caro de Segeda (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|c}} {{infobox persona| variante= c }} '''William e Konkistadó'''<ref name=Bates33>Bates ''William the Conqueror'' p. 33</ref> (c. 1028[1] – 9 di sèptèmber 1087), tin bia yamá William e Bastardo,[2][b] tabata e promé rei normando di Inglatera (komo William I), reinando for di 1066 te na su morto. Un desendiente di Rollo, e tabata Duke di Normandia (komo '''William II''')<ref>Potts "Normandy, 911–1144" p. 31</ref> for di 1035 padilanti. Pa 1060, despu...")
- 15:2715:27, 25 yanüari 2026 Wolf (volkan) (hist | editá) [1,638 bytes] Kallmemel (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{variante|c}} {{Infobox sero|variante=c}} '''Wolf''' (spañó: ''Volcán Wolf'') ta un volkan i e puntuo mas altu di Islanan Galápagos. E ta situá riba isla Isabela i ta yega un altura di 1.710 meter. Wolf ta un eskudo volkan, karakterisá pa su fundeshi anchu. E volkan ta haña su nòmber for di Theodor Wolf, un geólogo aleman ku a studia Islanan Galápagos den siglo diesnuebe. Isla Wolf, situá pa nort di e archipiélago, tambe a haña su nòm...")
- 12:0112:01, 25 yanüari 2026 Islanan Galápagos (hist | editá) [2,267 bytes] Kallmemel (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|c}} {{Infobox isla|variante=c}} '''Islanan Galápagos''' (na spañó: ''Islas Galápagos'' ) ta un archipiélago di islanan volkániko den parti ost di Oséano Pasífiko. Galápagos ta situá riba e ekuator, mas o ménos 900 km wèst di kontinente Sur Amérika. E islanan ta forma provinsia Galápagos di Ecuador. Na 2022, e poblashon tabata kontené mas ki 33.000 habitante. E provinsia ta dividí den tres kanton; San Cristóbal, Santa Cruz i...")
24 yanüari 2026
- 22:1022:10, 24 yanüari 2026 Asturias (hist | editá) [1,575 bytes] Caribiana (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|c}} {{Infobox luga den pais| variante = c | tipo = Region outónomo | nomber = Asturias | pais = {{ESP}} }} '''Asturias''' (spaño: Asturias; asturiano: Asturies, ofisialmente Principáu d’Asturies) ta un di e diesshete region outónomo (''comunidad autónomo'') di Spaña i ta situá den e parti nort di e Península Ibériko. Asturias tin frontera ku Laman Kantábriko panort, ku e regionnan outónomo di Galicia na wèst, Castilia i Leon...")
- 21:1721:17, 24 yanüari 2026 Andalusia (hist | editá) [1,196 bytes] Caribiana (papia | kontrib'nan) (Created page with "{{Variante|c}} {{Infobox luga den pais| variante = c | tipo = Region outónomo | nomber = Andalusia | pais = {{ESP}} }} '''Andalusia''' (spaño: Andalucía) ta un di e diesshete komunidat outónomo (region outónomo) di Spaña i ta situá den e parti sùit di e Península Ibériko. Ku un poblashon di 8.449.985 habitante na 2012, Andalusia ta e region outónomo mas poblá di Spaña. E kapital di e region ta Sevilla. Andalusia ta komparti frontera ku [...")