Jump to content

Sùit-Holland

Di Wikipedia, e ensiklopedia liber
(Bo a yega aki pa via página Zuid-Holland)
 E artíkulo aki ta skirbí na ortografia di papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.
Sùit-Holland
Provinsia na  Hulanda
Sùit-Holland
Divishon atministrativo
Koordinato  52°0′N 4°40′E / 52.000°N 4.667°E / 52.000; 4.667
Kapital Den Haag
Geografia
Área 3.418,5 km²
Poblashon 
Poblashon
(31 desèmber 2013)
3.577.032 habitante
1.046,37 habitante/km²
Otro informashon
ISO 3166-2 NL-ZH
Mapa di Sùit-Holland
Map
Imágen riba Wikimedia Commons Wikimedia Commons
Wèpsait ofisial
[Editá Wikidata] · [Manual]

Sùit-Holland ta un provinsia wèst di Hulanda, situá na kosta di Laman di Nort. E kapital ta Den Haag, miéntras ku Rotterdam ta e stat di mas grandi. Ku un área di 3.308 km2 i 3.804.737 habitante (fin di 2022), Sùit-Holland ta tantu e provinsia mas denso komo esun mas poblá na Hulanda. E área ta entre e regionnan mas denso poblá i industrialisá na mundu.

E provinsia tin frontera ku Zeeland pa pasùit, Nort-Brabant na sùitost i Gelderland i Utrecht na ost. Panort ta situá Nort-Holland, ku kua Sùit-Holland a forma e provinsia Holland te na e amendement (revishon) konstitushonal di 1840. Promé ku 1795 e área aki tabata konosí komo e Kondado di Holland (Graafschap Holland). Sùit-Holland tin frontera ku Laman di Nort na wèst.

Demografia

[editá | editá fuente]

Na 1514 e poblashon di Sùit-Holland tabata aproksimadamente 200.000. Dor di e siglonan, e kantidat aki a krese te na kasi 3.5 mion. Entre 1795 y 1815 e poblashon a keda stabil, despues di kua el a kuminsá aumenta, aunke mas pokopoko ku e resto di Hulanda. Entre 1849 i 1899 e kantidat di habitante a dòbel di 563.000 pa 1.144.000. Durante e periodo aki, Rotterdam a krese ku 253% i Den Haag ku 185%.

Desaroyo di poblashon
Aña Habitante
1514200.000
1829479.700
1839526.000
1849563.400
1859619.400
1869688.200
1879803.500
1889949.600
18991.144.400
19091.390.700
Aña Habitante
19201.678.700
19301.957.600
19472.284.100
19602.697.894
19702.968.670
19803.083.555
19903.219.839
20003.397.744
20103.505.611
20133.563.935
Poblashon di Sùit-Holland (1829-2013)

Desde 1960, kresementu di poblashon a baha, di 1.05% pa 0.66% na 2009. Na 2005, tabatin hasta un bahada di poblashon pa promé biaha den un siglo, ya ku mas hende a emigrá ku a imigrá. Ku un ratio di kresementu di 0.66%, Sùit-Holland tabata e di kuater mas altu di tur e provinsianan hulandes na 2009.

E densidat di poblashon mas altu ta wòrdu hañá na Den Haag (24.8 habitante pa hektar), e área metrópolis di Rotterdam (19.8 habitante pa hektar), Drechtsteden (18.5 habitante pa hektar) i Holland Rijnland (14.5 habitante pa hektar). E áreanan ménos denso ta Goeree-Overflakkee (1.8 habitante pa hektar) i e Hoeksche Waard (3.2 habitante pa hektar).

E munisipionan mas grandi di Sùit-Holland ta Rotterdam (671.125 habitante) i Den Haag (565.701 habitante). Otro munisipio grandi ta Leiden (130.181 habitante), Zoetermeer (128.424 habitante), Westland (115.984 habitante) i Delft (109.573 habitante). Zoetermeer a eksperensiá kresementu rápido for di 1961, di 10.000 habitante pa mas ku 128.000. Na yanüari 2007, e stat a tuma over e di tres lugá for di Dordrecht, ku 122.089 habitante riba 1 di yanüari 2024.

Na 2009, 27.3% di e poblashon di Sùit-Holland (950.000 hende) tabata konsistí di imigrante, un oumento di 25% for di 1999. Durante e mesun periodo, e poblashon total a krese ku 4%. Di e imigrantenan, 65% tabata di orígen no-oksidental i 35% tabata di orígen oksidental. Sùit-Holland tin un historia largu di imigrashon; na 1889, 15% di e poblashon tabata di orígen stranhero, prinsipalmente belga i aleman. Na 2009, e gruponan mas grandi di imigrante a imigrá for di Sürnam (144.469), Turkia (124.459), Marokko (105.315), Indonesia (94.553), Alemania (56.528) i Antia Hulandes i Aruba (55.521).

Divishon atministrativo

[editá | editá fuente]
Divishon di e munisipionan na Sùit-Holland (2019)

Desde 2023, Sùit-Holland a wòrdu dividí den 50 munisipio.

  • Alblasserdam
  • Albrandswaard
  • Alphen aan den Rijn
  • Barendrecht
  • Bodegraven-Reeuwijk
  • Capelle aan den IJssel
  • Delft
  • Dordrecht
  • Goeree-Overflakkee
  • Gorinchem
  • Gouda
  • Den Haag
  • Hardinxveld-Giessendam
  • Hendrik-Ido-Ambacht
  • Hillegom
  • Hoeksche Waard
  • Kaag en Braassem
  • Katwijk
  • Krimpen aan den IJssel
  • Krimpenerwaard
  • Lansingerland
  • Leiden
  • Leiderdorp
  • Leidschendam-Voorburg
  • Lisse
  • Maassluis
  • Midden-Delfland
  • Molenlanden
  • Nieuwkoop
  • Nissewaard
  • Noordwijk
  • Oegstgeest
  • Papendrecht
  • Pijnacker-Nootdorp
  • Ridderkerk
  • Rijswijk
  • Rotterdam
  • Schiedam
  • Sliedrecht
  • Teylingen
  • Vlaardingen
  • Voorne aan Zee
  • Voorschoten
  • Waddinxveen
  • Wassenaar
  • Westland
  • Zoetermeer
  • Zoeterwoude
  • Zuidplas
  • Zwijndrecht