IP adrès

Internet Protokòl adrès (abreviá IP adrès) ta un identifikashon numeral úniko denter di un ret di kòmpiuter. Un IP adrès ta identifiká un kòmpiueter òf otro aparato denter di un ret. E sistema aki ta parti di e TCP/IP model, ku ta forma e standart di e internet. E konsepto tras di TCP/IP i IP adrès a wòrdu desaroyá rònt di 1980 dor di DARPA (Defense Advanced Research Projects Agency). E standart aktual ta wòrdu manehá pa dor di e IETF (Internet Engeneering Task Force).
E kordinashon global di IP adrèsnan públiko ta wòrdu manehá pa Internet Assigned Numbers Authority (IANA), i IP adrèsnan ta wòrdu emití pa sinku Registro Regional di Internet (RIR) rònt mundu.
Tur kòmpiuter konektá na internet òf un otro ret tin su propio number úniko. Esaki ta hasi e aparato visibel pa otro kòmpiuter. Esaki ta komparabel ku un number di telefon. Pa kòmpiuter por komuniká ku otro, nan mester por haña i rekonosé otro.
Un IP adrès riba internèt generalmente ta mará na un organisashon, manera un kompania òf un suministradó di internet. Usualmente, esaki ta permití pa determiná for di kua organisashon òf region un aktividat ta originá. P'esei, aktividat riba internet en general no ta kompletamente anónimo. E lugá òf persona eksakto tras di un IP adrès ta konosí solamente pa e suministradó di internèt. Den sierto situashon, un hues por obligá un suministradó di internet pa traspasá e informashon aki.
IP adrèsnan ta wòrdu usá riba internèt pa identifiká aparato. Pa hopi tempu, IP adrèsnan di 32-bit tabata e método prinsipalmente usá. E sistema aki ta wòrdu yamá Internet Protokòl vershon 4 (IPv4). Den práktika, e kantidat di adrès aki a resultá insufisiente. P'esei, un sistema nobo a wòrdu desaroyá, e Internet Protokòl vershon 6 (IPv6). E IP adrèsnan aki ta konsistí di 128 bit, loke ta resultá den un kantidat mas grandi di adrèsnan posibel.
Tipo
[editá | editá fuente]Tin diferente tipo di IP adrès:
- Statiko i dinámiko: Un IP adrès statiko ta keda meskos, miéntras ku un IP adrès dinámiko ta wòrdu asigná temporalmente i por kambia, por ehèmpel, via DHCP (Dynamic Host Configuration Protocol).
- Privá i públiko: IP adrès privá ta wòrdu usá solamente denter di retnan lokal i no ta aksesibel direktamente via internet.
- IP adrès segun IPv4 òf IPv6
Mira tambe
[editá | editá fuente]Referensia
|