King Oliver

Di Wikipedia, e ensiklopedia liber
(Bo a yega aki pa via página Joe"King"Oliver)
Joe"King"Oliver
Pais di nashonalidatEstadonan Uni di Merka Editá
Nòmber di dilantiJoe Editá
FamOliver Editá
Fecha di nasementu19 desèmber 1881 Editá
Lugá di nasementuNew Orleans Editá
Fecha di fayesimentu10 aprel 1938 Editá
Lugá di fayesimentuSavannah Editá
Modo di murikousa natural Editá
Kousa di mortomyocardial infarction Editá
Lugá di entieroWoodlawn Cemetery Editá
Dominio di idiomaingles Editá
Work period (start)1908 Editá
Grupo étnikoAfro-Merikano Editá
Instrumentotrumpet, cornet Editá
DiskografiaKing Oliver discography Editá
Génerojazz Editá
Record labelVocalion Editá
Representá paMusic Corporation of America, Inc. Editá

Joseph Nathan "King" Oliver (11 di mei 188510 di aprel 1938) tabata un musiko i tokado di cornet di jazz i lider di banda merikano.[1]

Joseph king Oliver a nase aña 1885 na Aben, Louisiana, e fecha di nasementu no tabata registrá, pero den su biografia ta pará ku el a nase na un plantashi den besindario di Donaldville (Louisiana). Su mama tabata traha komo kria den kushina di un famia blanku. Despues e mayornan a biba na New Orleans. E tata a bai laga e mama ku e yunan, despues ku e mama a muri Joe su ruman muhé mayor a kuida p'e. Den su hubentut Joe Oliver a haya un aksidente i a perde su wowo robes.Na edat yong Joe a kuminsa toka den un banda ( fanfar ). Na edat 14 aña e tabata toka trombone i cornèt den banda, despues ela bai toka den brassband ku Walter Kenehan a forma. Dia e tabatin 15 aña ela kuminsa toka den un banda ku tabata yama "The Boysband". Joe tabata traha ora ku e tabata liber el tabata praktiká hopi riba cornèt. Dia Joe tabatin 17 aña di edat ela haya un trabou serka un famia blanku,unda e tabata traha komo butler.Ku 20 aña Joe kuminsa bai kabaret.Den distrektnan di lus kora na New Orleans tabatin nightclubs i klupnan di muhénan di bida kaminda hopi musikonan tabata toka. Joe Oliver tabata impreshoná dje estilo musika dje tempu ei ku nan tabata toka den klupnan.

Su Karera[editá | editá fuente]

King Oliver's Creole Jazz Band y Louis Armstrong

Joe Oliver a kuminsa toka na edat yong ku hopi tokadó ku tabatin fama e tumpu ei.E tabata respetá tokadonan di cornèt manera Manuel Perez i Freddie Keppard.Un pianista bon yamá Richard M. Jones tabata gusta e estilo dje tokadó yong Joe Oliver.E tabata korda un anochi den dos klup tabatin tokamentu,un dje klupnan tabata toka Freddie Keppard un mihor takadó di cornèt, e klup tabata yenyen di hende. Den e klup na otro banda di kaya kaminda Richard M.Jones tabata sintá tra'i su piano warda ora pa e kuminsa toka. E mucha homber yong Joe Oliver ku tabata pará den porta a bira bini hopi nervioso serka Richard M. Jones Bisé, "kué B-flat riba piano,"(Basic Piano Scales in B-Flat (Bb). Joe Oliver ku tabatin su cornèt den man a kana bai den porta,hisé pone riba su boka i kuminsa supla e tononan di mas bunita ku Richard M. Jones tende den henter su bida komo tokado di piano.Mes ora e hendenan den e klup kaminda Freddie Keppard tabata toka a basha bin na otro banda di kaya pa tende ta ken ta toka cornèt binta asina. Mes ora e klup a yena ku hende. Joe kuminsa hari su den mes. Foi e dia ei e klup kaminda Richard M. Jones ku a pidi Joe Oliver pa keda toka, tabata yenyen di hende tur dia.Na aña 1916 Joe Oliver a kuminsa toka den Kid Ory's band,e tempu ei nan tabata e miho tokadonan den New Orleans. Kid Ory tabata orguyoso di manera ku Joe tabata toka,te ku ela kuminsa yamé,"King Joe Oliver," te na su morto Joe a keda karga e nòmber aki.

Jim Crow Laws[editá | editá fuente]

Den e tempu nan ei tabatin lei "Jim Crow Laws" tabata un lei hopi rasial kontra Afro Merikano. ku tabata un lei pa hasi Afro Merikano keda siudadanonan di segunda rango henter nan bida,no den sùit so, pero riba henter Merka. Blanku nan tabata hasi abuso i cherché di hende pretu,nan tabata pinta nan kara pretu pa bai balia bula rond den theater manera payaso pa hasi cherché di Afro-Merikanonan pa kibra nan moral. E plan di outoridatnan tabata pa e Jim Crow plama riba henter Merka meskos ku e musíka jazz. Nan no a logra, pasobra den sùit mes tabatin hopi hende blanku ku tabata impreshoná di musíka jazz. E blanku ei a kuminsa toka e Dixland Jazz. Asina por mira ku opreshon ta bini bèk manera búmeran. Jazz musíka a kuminsa plama riba henter Merka i despues riba Oropa i tambe riba henter mundu.

Emigrashon Fo'i Sùit[editá | editá fuente]

Entre aña 1916 pa 1920 hopi artista i musikantnan Afro-Merikano a bai nort pa un bida mas mihor. Na aña 1918 Joe King Oliver manera e tabata yama den e tempu ei a mové pa Chicago i tabata traha manera sideman te 1919,promé ku ela kuminsa toka den banda di lawrence Duké i den banda di e legendario basista Bill Johnson. Joe King Oliver a kasa ku un muhé ku tabata yama Stella ku tabatin un yu muhé di su prome matrimonio.Oliver a tuma e banda di Lawrence Duke ofer te na aña 1921 e tabata toka na diferente nightclubs manera Deluxe Café, Pekin Cabaret i Dreamland.Na mesun aña 1921 Joe Oliver a mové pa West Coast San Francisco Bay. Na juni 1922 Joe bolbe bèk Chicago i lanta su mes banda ku tabata yama Creole Jazz Band ku a haya nan entrada den Lincoln Gardens. Na aña 1923 e banda a yega na un nivel haltu pa bai graba nan prome disko na Cennett label.E banda di Joe King Oliver tabata mihor banda di Chicago den e tempu ei, ora ku otro nightclubs nan sera nan porta,hopi di tokadónan tabata bai Lincoln Gardens pa tende Joe Oliver ku su banda toka.Joe King Oliver tabatin un tokadó di trompet yong den su banda.E bon takadó hoben aki den Creale Jazz Band tabata niun hende mas ku mihor tokadó di trompèt di mundu Louis Armstrong ku tabata toka e segunda trompèt.E dia nan ei tabata e promé toká nan di Louis Armstrong pafó di New Oleans.Joe King Oliver ku Louis Armstrong a toka te na aña 1924 na Lincoln Gardens,despues nan tabata toka na Café Plantage. Louis Armstrong a bisa ku Joe King Oliver tabata mas ku un mèntòr p'e, e tabata yamé Papa Joe.

King Oliver Dixie Syncopators[editá | editá fuente]

Na fin di aña 1924 mes e banda a kibra,e otro tokadonan a bai,ta Louis Armstrong ku Lil Hardin so a keda i despues nan tambe a bai. Oliver a forma un banda nobo na aña 1925 ku tabata yama" King Oliver Dixie Syncopators" dos aña nan a toka den Chicago's Plantation. E formashon tabatin Luis Russel (piano),Barney Bigard (klarinet òf tenorsax), Joe King Oliver mes (cornèt),Bert Cobb (tuba),Bud Scott( banyo),Billy Paige,(alto sax òf klarinèt) Albert Nicholas,(klarinèt) Shoffner Bud (trompèt) Paul Barbarin (drùm) i Kid Ory( Trombone).Na aña 1927 no tabata bai masha bon ku Joe King Oliver.Ela a haya un toká na York City Savoy Ballroom.E tabata toka tambe den Cotton Club.Joe a graba tambe ku e banda aki na Vocalion Label,despues nan a bai turné i a toka hopi mes ku e formashon aki.

Krisis di Ekonomia[editá | editá fuente]

Na aña 1930 a Kuminsa e prome krisis di ekonomia mundial.Joe King Oliver a pèrdè tur su sennan ora ku sistema Banko Merikano a hundí,despues su salú tambe a kuminsa bai atras.Joe tabatin hopi problema ku su djentenan dor di tokamentu di trompèt ,no tabata posibel mas pa e toka.Anto nèt ela haya un par di toká na New York,pero mundu tabata meimei di e krisis grandi di 1930.Joe King Oliver tabata henteramente bankrut ela pèrdè tur su sennan.Joe King Oliver a mové pa Savannah (Georgia) e tabata biba den un kas di kuido,tin ora e tabata kohe un jòb,pero no tabata yudé nèt nada.Joe King Oliver un musikante legendario ku a pone un bunita estilo di jazz ku hopi tokadó nan grandi a kué estilo aki ku Joe trese den mundu di jazz ku su mes ritmo, te awendia su hit nan grandi ta sona bunita. Trompetista i kompositor i un lider di banda hopi konosí den su estilo di toka,e tabata usa un dèmper pa duna un otro sonido na e tròmpèt.El a komponé hopi musik manera "Dippermouth Blues","Sweet Like This" i "Doctor Blues" i Joe Oliver tabata mèntòr di Louis Armstrong i su influensia riba Louis tabata grandi ku Louis a bisa "ku Joe Oliver no a èksistí awendia no lo tabatin e estilo Jazz aki"Foi aña 1908-'17, Joe kuminsa toka ku brass bands i fanfarnan dje tempu ei manera, The Olympia,The Onward,The Magnolia i The Eagle.Na aña 1910 ela kuminsa toka den The Original Superior Orchestra,despues Joe tabatin su mes banda.prome ku ela mové pa Chicago aya e tabata lider di un banda ku a bira famosó den mundu. Prome Joe Oliver tabata toka trombòn,despues ela kambia trombòn pa cornèt.

Graf di Joe King Oliver

Fayesementu[editá | editá fuente]

Oliver a muri mes pober ku el a nasé, sin fondo pa su kuido mediko. Na aña 1938 ela haya un derame serebral (hersenbloeding) i a muri na Savannah, Georgia. Oliver a hiba jazz fo'i New Orleans na Chicago, California, New York i despues e estilo di jazz aki plama riba Oropa di aña 1930 i '40 i tambe riba henter mundu. Oliver mes a kompositá hopi dje musiknan.