Louis Armstrong

Di Wikipedia, e ensiklopedia liber
E artíkulo aki ta skirbí na papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.

Louis Armstrong
hende
Parti diElla Fitzgerald & Louis Armstrong Editá
Sekso o géneromaskulino Editá
Pais di nashonalidatEstadonan Uni di Merka Editá
Nòmber den idioma propioLouis Armstrong Editá
Nòmber di nasementuLouis Daniel Armstrong Editá
Nòmber di dilantiLouis Editá
FamArmstrong Editá
SeudónimoSatchmo, Pops Editá
Nòmber di kariñoSatchmo, Satch, Pops, Dipper, El Trompetista Luis Editá
Fecha di nasementu4 ougùstùs 1901 Editá
Lugá di nasementuNew Orleans Editá
Fecha di fayesimentu6 yüli 1971 Editá
Lugá di fayesimentuNew York City Editá
Modo di murikousa natural Editá
Kousa di mortomyocardial infarction Editá
Lugá di entieroFlushing Cemetery Editá
KasáLucille Armstrong, Lil Hardin Armstrong Editá
Lenga maternoingles Editá
Dominio di idiomaingles Editá
Writing languageingles Editá
Studiante diBunk Johnson, Buddie Petit, Joe"King"Oliver Editá
Work period (start)1914 Editá
Work period (end)1971 Editá
Grupo étnikoAfro-Merikano Editá
Partner in business or sportElla Fitzgerald Editá
Tipo di bosbaritone, basso profondo Editá
Instrumentotrumpet, cornet, voice Editá
DiskografiaLouis Armstrong discography Editá
FilmographyLouis Armstrong filmography Editá
Notable workLouis Armstrong--a self-portrait Editá
Archivá naLibrary of Congress Music Division Editá
Miembro diLouis Armstrong & His Orchestra Editá
Propietario diLouis Armstrong House Editá
Génerojazz Editá
Record labelABC Records, Audio Fidelity, Columbia Records, Decca Editá
DistinshonGrammy Lifetime Achievement Award, star on Hollywood Walk of Fame, Rock and Roll Hall of Fame Editá
Time periodsiglo 20 Editá
Wèpsait ofisialhttps://louisarmstronghouse.org Editá
Copyright representativeAmerican Society of Composers, Authors and Publishers Editá
Obranan den kolekshonZKM | Center for Art and Media Karlsruhe Editá
Copyright status as a creatorworks protected by copyrights Editá
Documentation files atSAPA Foundation, Swiss Archive of the Performing Arts Editá
Lista di e temaQ124424515 Editá

Louis Daniel Armstrong (n. 4 di ougùstùs 1901 na New Orleans – f. 6 di yüli 1971 na New York) tabata un trompetista di jazz, kantante, aktor i farandulero merikano.

Biografia[editá | editá fuente]

Armstrong a nase 4 di ougùstùs aña 1901 na New Orleans. Den archivonan di misa katoliko ta pará ku su wela a laga batisé na misa katoliko. Louis a lanta den un bario di New Orleans ku a surgi despues di sklabitut den sentro di New Orleans. Louis Armstrong tabata un mucha ku tabatin hopi rèspèkt pa hende grandi, pero tog a resultá ku ela hayé den un mal situashon ku polis kohe mandé tucht skol pa hoben mal mucha, aya ela siña toka cornèt. Meskos ku Jelly Roll Morton na edat jong Louis kuminsa toka den banda. Ela haya e nickname satchelmouth ku despues a bira, "Satchmo" e nomber ku ela kargo henter su bida. Hopi tokadonan grandi a mira ku Louis tabatin hopi oido (talènt pa musika) na e manera ku e tabata improvisá riba cornèt. E tabata un hoben ku un talént uniko i ku su mes estilo di toka. Miles Davis mes tabata un trompetista famoso a bisa, "Louis tabata toka tur tono ku un hende por pensa pa toka riba un trompet."

Creale Jazz Band[editá | editá fuente]

Louis Armstrong a kuminsa su karera den Mississippi-riverboat bands, cabaret band i meimei di tokadónan ku fama den New Orleans.

Despues ku Joe "King" Oliver a mové pa Chicago Kid Ory a tuma Louis den su banda na luga di Joe King Oliver, pero Louis tabata haya ku Joe Oliver tabata un tokadó grandi ku hopi fama p'e bai tuma puesto di Joe. Na Chicago Joe Oliver a lanta su mes banda The Creale Jazz Band i na aña 1922 ela manda buska Luois Armstrong pa bin toka ku su banda famoso na Chicago. E ora ei Luois a haya sa ku ta seriamente e ta un hoben ku hopi talènt. Na edat yong ela kuminsa toka den banda di Oliver. E tabata asina idolatrá di Oliver ela bisa Joe tabata su mèntòr, e tabata yamé Joe "Papa Joe" Luois a bisa, "Si Joe no a eksistí e estilo di jazz ku mi ta toka lo no a eksistí tampoko."

Famoso Hot Five i Hot Seven ensembles[editá | editá fuente]

Na aña 1924 Louis Armstrong a sali fo'i den banda di Joe King Oliver pa bai toka den Fletcher Henderson Orchestra na New York, e ku Joe Oliver a keda bon amigo, Louis kier a bai mas leu den su karera.

Louis Armstrong ku'n Banda den Town Hall (New York)

Na aña 1925 Louis a bai bèk Chicago i a kuminsa graba bou di su mes nomber ku e formashonnan famoso Hot Five i Hot Seven ensembles hit nan manera, "Potato Head Blues", "Muggles", "West End Blues", i "Melancholy Blues". Den e grabashonnan aki e ta domina den su manera improvisashon i laga mira tambe su talènt komo solista i kantante. Na aña 1929 Louis a bai bèk New York, unda ela dirigi un diskotek banda ku tabata graba un theater revue "Hot Chocolates" ela kanta Fats Waller's "Ain't Misbehavin", un famoso hit. Louis Armstrong a toka hopi tambe den big-band dje tempu nan ei. Na aña 1930 Louis a kuminsa haya fama internashonal su prome turné komo solista i kantante na Oropa tabata na aña 1932.

Louis Armstrong estatua na New Orleans

Despues di Di Dos Guera Mundial e tabata na Fransia na aña 1948, den e añanan despues ela biahá pa hopi pais na Oropa, Afrika, Hapon, Australia, Sur Amérika, inkluyendo Aruba i Kòrsou na 1960.[1] Louis Armstrong a graba hopi hit den su bida manera "Hello Dolly", "Mack the Knife", "What a Wonderful World" i e tabatin hopi fama, ela toka ku tur sorto di banda, aktua ku artistanan fomoso den pelikula, show, kantanan ku tabata ke p'e toka òf kanta huntu den nan show òf grabashon. Louis Daniel Armstrong ta un homber ku tabata sa kiko e kier den bida "di kada e tabata skohe esun di mas miho" a muri di un ataka di kurason dia 6 di yuli 1971 na New York.