Jump to content

Louis Armstrong

Di Wikipedia, e ensiklopedia liber
E artíkulo aki ta skirbí na papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.

Louis Armstrong
Louis Armstrong
Informashon básiko
Nasementu 4 ougùstùs 1901Editá pa Wikidata
New OrleansEditá pa Wikidata
Fayesimentu 6 yüli 1971Editá pa Wikidata
Obra
Género musikal jazzEditá pa Wikidata
Ofishi aktor, kantante, aktor di sine, compositor di cancion, artista discografico, eskritorEditá pa Wikidata
Instrumento bosEditá pa Wikidata
Wèpsait ofisial
(en) AllMusic-profil
(en) Discogs-profil
(en) IMDb-profil
(en) Last.fm-profil
(en) MusicBrainz-profil
Firma
Firma
[Editá Wikidata] · [Manual]

Louis Daniel Armstrong (n. 4 di ougùstùs 1901 na New Orleans – f. 6 di yüli 1971 na New York) tabata un trompetista di jazz, kantante, aktor i farandulero merikano.

Biografia

[editá | editá fuente]

Armstrong a nase 4 di ougùstùs aña 1901 na New Orleans. Den archivonan di misa katoliko ta pará ku su wela a laga batisé na misa katoliko. Louis a lanta den un bario di New Orleans ku a surgi despues di sklabitut den sentro di New Orleans. Louis Armstrong tabata un mucha ku tabatin hopi rèspèkt pa hende grandi, pero tog a resultá ku ela hayé den un mal situashon ku polis kohe mandé tucht skol pa hoben mal mucha, aya ela siña toka cornèt. Meskos ku Jelly Roll Morton na edat jong Louis kuminsa toka den banda. Ela haya e nickname satchelmouth ku despues a bira, "Satchmo" e nomber ku ela kargo henter su bida. Hopi tokadonan grandi a mira ku Louis tabatin hopi oido (talènt pa musika) na e manera ku e tabata improvisá riba cornèt. E tabata un hoben ku un talént uniko i ku su mes estilo di toka. Miles Davis mes tabata un trompetista famoso a bisa, "Louis tabata toka tur tono ku un hende por pensa pa toka riba un trompet."

Creale Jazz Band

[editá | editá fuente]

Louis Armstrong a kuminsa su karera den Mississippi-riverboat bands, cabaret band i meimei di tokadónan ku fama den New Orleans.

Despues ku Joe "King" Oliver a mové pa Chicago Kid Ory a tuma Louis den su banda na luga di Joe King Oliver, pero Louis tabata haya ku Joe Oliver tabata un tokadó grandi ku hopi fama p'e bai tuma puesto di Joe. Na Chicago Joe Oliver a lanta su mes banda The Creale Jazz Band i na aña 1922 ela manda buska Luois Armstrong pa bin toka ku su banda famoso na Chicago. E ora ei Luois a haya sa ku ta seriamente e ta un hoben ku hopi talènt. Na edat yong ela kuminsa toka den banda di Oliver. E tabata asina idolatrá di Oliver ela bisa Joe tabata su mèntòr, e tabata yamé Joe "Papa Joe" Luois a bisa, "Si Joe no a eksistí e estilo di jazz ku mi ta toka lo no a eksistí tampoko."

Famoso Hot Five i Hot Seven ensembles

[editá | editá fuente]

Na aña 1924 Louis Armstrong a sali fo'i den banda di Joe King Oliver pa bai toka den Fletcher Henderson Orchestra na New York, e ku Joe Oliver a keda bon amigo, Louis kier a bai mas leu den su karera.

Louis Armstrong ku'n Banda den Town Hall (New York)

Na aña 1925 Louis a bai bèk Chicago i a kuminsa graba bou di su mes nomber ku e formashonnan famoso Hot Five i Hot Seven ensembles hit nan manera, "Potato Head Blues", "Muggles", "West End Blues", i "Melancholy Blues". Den e grabashonnan aki e ta domina den su manera improvisashon i laga mira tambe su talènt komo solista i kantante. Na aña 1929 Louis a bai bèk New York, unda ela dirigi un diskotek banda ku tabata graba un theater revue "Hot Chocolates" ela kanta Fats Waller's "Ain't Misbehavin", un famoso hit. Louis Armstrong a toka hopi tambe den big-band dje tempu nan ei. Na aña 1930 Louis a kuminsa haya fama internashonal su prome turné komo solista i kantante na Oropa tabata na aña 1932.

Louis Armstrong estatua na New Orleans

Despues di Di Dos Guera Mundial e tabata na Fransia na aña 1948, den e añanan despues ela biahá pa hopi pais na Oropa, Afrika, Hapon, Australia, Sur Amérika, inkluyendo Aruba i Kòrsou na 1960.[1] Louis Armstrong a graba hopi hit den su bida manera "Hello Dolly", "Mack the Knife", "What a Wonderful World" i e tabatin hopi fama, ela toka ku tur sorto di banda, aktua ku artistanan fomoso den pelikula, show, kantanan ku tabata ke p'e toka òf kanta huntu den nan show òf grabashon. Louis Daniel Armstrong ta un homber ku tabata sa kiko e kier den bida "di kada e tabata skohe esun di mas miho" a muri di un ataka di kurason dia 6 di yuli 1971 na New York.