Rotterdam
| Rotterdam | ||
|---|---|---|
| Munisipio na | ||
| Divishon atministrativo | ||
| Provinsia | Sùit-Holland | |
| Koordinato | 51°55′12″N 4°28′48″E / 51.92000°N 4.48000°E | |
| Geografia | ||
Área
|
132,08 km² | |
| Elevashon | 10 meter | |
| Poblashon | ||
| Poblashon (1 yanüari 2023) |
664.311 habitante 5.872,62 habitante/km² | |
| Otro informashon | ||
| Kódigo postal | 3000-3099 3196-3199 | |
| Mapa di Rotterdam | ||
![]() | ||
| Imágen riba | ||
| Wèpsait ofisial | ||
| [Editá Wikidata] · [Manual] | ||
Rotterdam (ⓘ) ta un siudat portuario wèst di Hulanda, den provinsia Sùit-Holland.
Ku 600.015 habitante (2023), e ta e di dos siudat mas grandi na Hulanda pa like ta tratata poblashon, despues di Amsterdam. E totalidat di e munisipio Rotterdam tin 672.464 habitante, i e region metropolis mas grandi di Rotterdam Den Haag tin mas ku 2,4 mion habitante. E region aki ta forma parti di Randstad, e konurbashon altamente urbanisá wèst di Hulanda.
E siudat ta kategorisá komo un di e 22 munisipio den Hulanda (asina yamá "Antillengemeente"), unda un porsentahe relativamente altu di antiano ta biba.
Rotterdam ta debe su nòmber na un dam den riu de Rotte. E siudat ta situá kantu di e riu Nieuwe Maas, ku ta wòrdu sumistrá pa awa di riu Rijn. E haf di Rotterdam tabata pa hopi tempu esun di mas grandi na mundu i te ainda ta esun mas grandi i importante na Oropa. E waf ta ekstendé pa un largura di 40 kilometer i ta un sentro logístiko i ekonómiko importante. Rotterdam tin e imágen di un siudat di klase trahadó, parsialmente pa motibu di e industria di haf.
Despues ku Rotterdam su sentro di siudat históriko a wòrdu destruí pa gran parti dor di un bombardeo aleman na 1940, Rotterdam a bira un sentro di arkitektura inovativo, entre otro, Erasmusbrug, Kasnan kubo, i numeroso raskashelo. E siudat tambe ta konosí pa Universidat Erasmus, kolekshon di arte di Mueso Boijmans Van Beuningen i Kunsthal, i klupnan di futbòl Sparta, Excelsior i Feyenoord. Na yanüari 1948, Rotterdam a risibí pèrmit di Reina Wilhelmina pa usa e lema Streker doo strijd ("Mas Fuerte pa medio di Lucha") komo su eskudo munisipal.
Referensia
|
