Juneteenth

Supkategoria di | Dia di Emansipashon ![]() |
---|---|
Fecha di fundashon òf kreashon | 19 yüni 1865 ![]() |
Nòmber nativo | Juneteenth ![]() |
Nòmber duná di | 19 di yüni ![]() |
Pais | Estadonan Uni di Merka ![]() |
Ta konmemorá | dekreto general nr. 3, abolishon di sklabitut ![]() |
Dia di aña | 19 di yüni ![]() |
Hashtag | Juneteenth ![]() |
Bandera | bandera di Juneteenth ![]() |
Foods traditionally associated | red velvet cake, barbecue, Hibiscus tea, watermelon, ardbei ![]() |
Luna di aña | yüni ![]() |

Juneteenth, ofisialmente Juneteenth National Independence Day i tambe konosí komo Jubilee Day,[1] Emancipation Day,[2][3] Freedom Day, i Black Independence Day, ta un dia di fiesta nashonal na Estadonan Uni di Merka pa konmemorá e emansipashon di afro-merikanonan sklavisá. Komunmente ta opservá e dia aki tambe pa selebrá e kultura afro-merikano. Juneteenth a originá na Galveston, Teksas i desde 1865 a wòrdu selebrá tur aña riba dia 19 di yüni na varios lugá ront Merka.

E konmemorashon di Juneteenth, un akrónimo di June (yüni) i nineteenth (diesnuebe) ta tuma lugá riba e aniversario di 19 di yüni 1865, fecha di Dekreto General no.3 di general Gordon Granger, proklamando libertat pa e personanan sklabisá na Teksas, e ultimo estado di e Konfederashon di estadonan merikano ku sklabitut institutionalisá.[4] Dia 17 di yüni 2021 Juneteenth a keda rekonosí komo dia di fiesta nashonal despues ku presidente Joe Biden a pone su firma bou e lei di "Juneteenth National Independence Day Act".[5][6]
Link externo
[editá | editá fuente]- Jennifer Schuessler, "Liberation as Death Sentence", The New York Times, 11 di yuni 2012
- Berkeley Juneteenth Festival, selebrashon 2014
- Juneteenth: Fact Sheet Congressional Research Service
- Juneteenth in United States
- Juneteenth World Wide Celebration, wepsait di selebrashon di e 150 aniversario
- Juneteenth Historical Marker, Juneteenth historical marker at 2201 Strand, Galveston, TX 77550
Referensia
|