Kultura

Kultura ta e manera ku hende ta biba, interaktua i organisá nan bida den komunidat. E ta inkluí e forma ku hende ta sosial ku otro, forma famia i grupo, i partisipá den aktividat sosial. Kultura ta reflehá tambe kon hende ta komuniká, pensa i interpreta nan mundu.[1]
E manera di interakshon sosial ta basa riba norma, balor, idea, idioma, regla i kreensia. A base di esaki, hende por forma opinion, tuma desishon i evaluá otro.[2]
Kultura ta un proseso dinámiko ku ta kambia ku tempu. Dor di interakshon entre hende, nan ta krea produkto i praktika ku ta yuda nan adaptá na nan entorno i fasilitá bida diario. Produktonan aki por ta material (manera heramienta òf artefakto) òf no material (manera idioma òf tradishon).[3]
Tur esaki ta forma parti di kultura.
Ekspreshon kultural
[editá | editá fuente]Kultura no ta limitá na arte so, sino e ta inkluí tur ekspreshon di bida humano. Ekspreshonnan kultural por ta material òf inmaterial, i nan ta reflehá e balor i kreensianan di un komunidat.
Ehèmpelnan di ekspreshon kultural ta:
- músika
- kustumber
- kreensia
- arte
- baile
- teatro
- literatura
- pintura
- norma
- balor
Karibe Hulandes
[editá | editá fuente]Riba e islanan ABC — Aruba, Kòrsou i Boneiru — kultura ta un meskla dinámiko di influensianan historiko, sosial i kultural.[4]
E kultura aki a wòrdu formá dor di historia di kolonialisashon, migrashon i kontakto entre diferente pueblo. Dor di e proseso aki, a surgi un kultura propio ku ta reflehá influensianan oropeo, afrikano i latinoamérikano.
Idioma Papiamento/Papiamentu ta hunga un papel sentral komo medio di komunikashon i transmishon di kultura den e region. E idioma aki ta un elemento importante di identidat kultural.
Ehèmpelnan di ekspreshon kultural ta:[5]
- músika (manera tambú, tumba, dande i simadan)
- baile tradishonal
- kustumber i fiesta popular
- tradishon oral
- arte i literatura lokal
E elementonan aki ta mustra e identidat kultural di e islanan i nan historia komun.
Fuente, nota i/òf referensia
|