Jump to content

Søren Kierkegaard

Di Wikipedia, e ensiklopedia liber
Søren Kierkegaard
Søren Aabye Kierkegaard
Søren Kierkegaard
Informacion basico
Pais Kingdom of Denmark
Nòmber nasementu Søren Aabye Kierkegaard
Nasementu 5 di mei 1813
Kopenhagen
Fayesimentu 11 di novèmber 1855
Kopenhagen
Kousa di morto tuberkulósis, paralysis
Entiero Assistens Cemetery
Modo di morto kousa natural
Trabou
Ofishi filósofo, teólogo, poeta, eskritor, novelist, literary critic
Kampo di trabou filosofia
Obra notabel Either/Or, Fear and Trembling, The Concept of Anxiety, The Book on Adler, Christian Discourses, Works of Love, The Sickness Unto Death, On the Concept of Irony with Continual Reference to Socrates, Stages on Life's Way, Concluding Unscientific Postscript to Philosophical Fragments
Edukashon
Skol/universidat University of Copenhagen, Østre Borgerdyd school
Studiante di Poul Martin Møller, Frederik Christian Sibbern, Hans Lassen Martensen
Grado akadémiko Doctor of Philosophy
Obra
Género polemical lampoon, novel, debate, diary, essay
Movementu existentialism
Influensia pa Aristotle, Augustine of Hippo, Johann Georg Hamann, Gotthold Ephraim Lessing, Martin Luther, Friedrich Wilhelm Joseph Schelling, Georg Wilhelm Friedrich Hegel, Jacob Peter Mynster, Christian Wolff, Immanuel Kant
Polítiko
Ideologia polítiko Christian existentialism
Religion
Religion Lutheranism
Famia
Kasá Sin balor
Tata Michael Pedersen Kierkegaard
Ruman Peter Kierkegaard
Personal
Residencia Kopenhagen, Berlin
Dominio di idioma Danés, Latin, Alemán
Lenga materno Danés
Idioma di skirbimentu Alemán
graf
graf
firma
E informacion den e infobox aki ta origina di Wikidata. Bo por edita e informacion akinan.


Søren Aabye Kierkegaard (danés: [ˈsɶːɐn ˈɔˀˌpyˀ ˈkʰiɐ̯kəˌkɒˀ]; ☆ 5 di mei 1813 na Kopenhagen – † 11 di novèmber 1855 na Kopenhagen) ta un teólogo, filósofo, poeta, kritiko sosial i outor religioso di Dinamarka, ku ta ampliamente konsiderá komo e promé filósofo eksistensialista.[1][2] El a skirbi tekstonan krítiko riba religion organisá, kristianismo, moral, étika, sikologia i filosofia di religion, mustrando un afishon pa metafora, ironia i parábola. Gran parti di su trabou filosófiko ta trata e problemanan di con e ta biba komo un "individuo uniko", dunando prioridat na e realidat humano konkreto riba pensamentu apstrakto i destakando e importansia di elekshon i kompromiso personal. E tabata kontra e krítikonan literario ku tabata definí e intelektual i filósofonan idealista di su tempu, i e tabata pensa ku Swedenborg,[3][4] Hegel,[5] Fichte, Schelling, Schlegel i Hans Christian Andersen tur tabata wòrdu "komprendé" muchu lihé pa e "eruditonan".