Skoutismo
Supkategoria di | education ![]() |
---|---|
Fecha di fundashon òf kreashon | 1907 ![]() |
Área di trabou | youth ![]() |
Fundadó òf kreadó | Robert Baden-Powell, 1st Baron Baden-Powell ![]() |
Lugá di formashon | Inglatera ![]() |
Start point | Reino Uni ![]() |
Karakterisá pa | scout group ![]() |
Interested in | survival skill ![]() |
Praktiká pa | scout leader ![]() |
Ta utilisá | Fleur-de-lis in Scouting, Scouting uniform ![]() |
Faseta di | civil defense ![]() |
Skoutismo, tambe konosí komo Movementu di Skout, ta un movementu hubenil ku e obhetivo indiká pa yuda hobennan den nan desaroyo mental, físiko i spiritual. Asina nan por hunga un papel konstruktivo den komunidat.
Skoutismo a kuminsá na aña 1907 na momentu ku Robert Baden-Powell a tene e promé kampamentu riba e Isla Brownsea na Inglatera. Baden-Powell a skibi e prinsipionan di skoutismo den un buki yamá “Skoutismo pa mucha hòmber”(Londres 1908), basá riba su bukinan anterior di militar, ku influensha i sosten di Frederick Russell Burnham(hefe di skoutnan na Áfrika Britániko), Ernest Thompson Seton di indjannan di orientashon, William Alexander Smith di brigada di Mucha hòmber i su publikadó Pearson.

E movementu ta traha ku método di skoutismo, esta un programa di edukashon informal, ku énfasis riba aktividatnan práktiko den airu liber, inkluyendo kampamentu, aktividatnan pa orientá, aktividatnan akuátiko, haikmentu, “backpacking”, i deporte. Otro karakterístika di e movementu mundialmente, ta e ünifòrm di skoutismo. E ünifòrm tin e meta pa tapa tur diferensia sosial den un pais i trese sierto igualdat ku un dashi(un paña lorá rondó di garganta) i un sombré. Banda di e insiña ku un leli komo símbolo ariba, por pone diferente otro insiñanan riba e ünifòrm.