Jump to content

Edmund Husserl

Di Wikipedia, e ensiklopedia liber
Edmund Husserl
Edmund Gustav Albrecht Husserl
Edmund Husserl
Informacion basico
Pais Austrian Empire, German Reich
Nòmber nasementu Edmund Gustav Albrecht Husserl
Nasementu 8 di aprel 1859
Prostějov
Fayesimentu 27 di aprel 1938
Freiburg im Breisgau
Trabou
Ofishi mathematician, filósofo, dosente universitario
Kampo di trabou filosofia, phenomenology, epistemologia, transcendental philosophy, idealism
Empleado(nan) University of Freiburg, University of Göttingen, University of Halle-Wittenberg
Lugá di trabou Freiburg im Breisgau, Göttingen, Austria-Hungary
Obra notabel legitimacy, Logical Investigations
Studiante(nan) Carlos Astrada, Martin Heidegger, Edith Stein, Günther Anders, Eugen Fink
Studiante doctoraal Ludwig Ferdinand Clauss, Jacob Klein, Günther Anders
Edukashon
Skol/universidat University of Vienna, Leipzig University, Humboldt University of Berlin, University of Halle-Wittenberg
Studiante di Franz Brentano, Carl Stumpf, Karl Weierstraß, Wilhelm Wundt, Leopold Kronecker, Friedrich Paulsen
Promotor Leo Königsberger, Carl Stumpf
Grado akadémiko Doctor, professor, Privatdozent
Obra
Movementu filosofia occidental
Influensia pa Bernard Bolzano, Carl Stumpf, Theodor Lipps, Franz Brentano, Gottlob Frege, Immanuel Kant
Religion
Religion Lutheranism, hudaismo
Famia
Kasá Malvine Husserl
Ruman Heinrich Husserl
Personal
Dominio di idioma Alemán
Idioma di skirbimentu Alemán
Otro informashon
Miembro di Heidelberg Academy for Sciences and Humanities, American Academy of Arts and Sciences
graf
graf
E informacion den e infobox aki ta origina di Wikidata. Bo por edita e informacion akinan.

Edmund Gustav Albrecht Husserl (alemán: [ˈɛtmʊnt ˈhʊsɐl]; ☆ 8 di aprel 1859 na Prossnitz (Czechia) - † 27 di aprel 1938 na Freiburg im Breisgau, Alemania) tabata un filósofo i matemátiko austriako–alemán ku a establesé e skol di fenomenologia.

Den su promé trabou, el a elaborá krítika di historisismo i di sikologismo den lógika basá riba análisis di intenshonalidat. Den su trabou maduro, el a buska pa desaroyá un siensia komo fundeshi sistemátiko basá riba e asina yamá redukshon fenomenológiko. Argumentando ku e konsiensia transedental ta pone e limitenan di tur konosementu posibel, Husserl a redefiní fenomenologia komo un filosofia transedental-idealista. Husserl su pensamentu a influensiá profundamente filosofia di siglo 20, i e ta keda un figura notable den filosofia kontemporáneo i mas leu.

Husserl a studia matemátika, duná dor di Karl Weierstrass i Leo Königsberger, i filosofia duná dor di Franz Brentano i Carl Stumpf.[1] E tabata dosente di filosofia komo privatdozent na Halle for di 1887, despues komo profesor, promé na Göttingen for di 1901, despues na Freiburg for di 1916 te ora el a retirá na 1928, despues di kua el a keda hopi produktivo. Na 1933, bou di e leinan rasial di e Partido Nazi, Husserl a ser ekspulsá for di e biblioteka di Universidat di Freiburg pa motibu di su orígen familiar hudiu i algun luna despues el a renunsiá for di e Deutsche Akademie. Despues di sufri di un malesa, el a fayesé na Freiburg na 1938.