Piet Emmer

Di Wikipedia, e ensiklopedia liber
E artíkulo aki ta skirbí na papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.

Piet Emmer
Pais di nashonalidatReino Hulandes Editá
Nòmber di dilantiPiet, Cornelis Editá
FamEmmer Editá
Fecha di nasementu17 òktober 1944 Editá
Lugá di nasementuHaarlem Editá
Lenga maternoHulandes Editá
Dominio di idiomaHulandes Editá
Okupashonhistoriadó, dosente universitario, Suriname studies researcher Editá
Área di trabouhistoria Editá
Dunadó di trabouUniversidat di Leiden Editá
Studiá pahistoria Editá

Pieter Cornelis (Piet) Emmer (☆ 17 di òktober 1944 na Haarlem) ta un historiadó hulandes. E ta konsiderá di ta spesialista riba tereno di sklabitut y imigrashon.

Emmer a promove na 1974 ku e disertashon "Inglatera, Hulanda, Afrika i trafikashon di katibu den siglo XIX". Na 1991 ela bira profesor na Universidat di Leiden ku e tarea di instrukshon Ekspanshon oropeo i migrashon. Su buki mas famoso ta Trafikashon hulandes di katibu 1500-1850. Na aña 2009 ela bai ku emeritado.

Den e debate públiko tokante e trafikashon hulandes di katibu Emmer ta tuma un posishon relativá. Den su publicacionnan e ta enfoká riba e papel ku e habitantenan di e kontinente afrikano tabatin den e trafikashon transatlántiko di katibu.

Na 2013 den un artíkulo den korant Trouw ela skirbi ku e katibunan no semper tabata pasa malu manera presentá antes pa e abolishonistanan. E doñonan di katibu (por ehèmpel direktor i bombanan di plantashon) tabata reservá ku kastigu i violashon korporal pa no riska un konflikto ku e katibunan en bista di e posibel konsekuensianan.[1]

Di vez en cuando e investigacion di Emmer di e pasado hulandes di sklabitut ta enkontra resistensia. Su buki tokante e historia di sklabitut a risibi kritika di e Plataforma Nashonal di Pasado di Sklabitut.[2] Un di e opheshonnan tabata ku Emmer ta estima e partisipashon di Republika hulandes den e trafikashon transatlántiko di katibu na 5%.[3] Tambe su deklarashon ku ayudo di desaroyo ta inkompatible ku desaroyo a kousa sensashon.[4]

Selekshon di publikshon[editá | editá fuente]

  • H. W. van den Doel, P. C. Emmer i H. P. Parha: Di hulanda i e mundu nobo. Utrecht, Hulanda, 1992. ISBN 9027430799
  • Hrsg. von Piet C. Emmer & Manfred Mimler: Ekonomia i komersio di e imperio kolonial. Múnich, Bes, 1988. ISBN 3406306616
  • P. C. Emmer: Di nan di esklabu hulanda 1500-1850. Amsterdam, Hulanda, 2000. Da edison. Primi, 2003. ISBN 9029515600
  • Piet Emmer & Hans Wansink: Bo ta manda un distansia òf laga nan bai?. Amsterdam, Hulanda, 2005. ISBN 9029523514
  • Antia atlántiko. Di hulanda, Fransia i e firmamentu na esun pabou, 1500-1800. Bou red. di Piet Emmer, Henk den Heijer, Louis Sicking. Zutphen, Walburg Pers, 2010.ISBN 9789057306815
  • Piet Emmer i Jos Commons: Riku di e rant di mundu. E historia di hulanda na stranhero 1600-1800. Amsterdam, Bart Vaker, 2012. ISBN 9789035133457
  • Piet Emmer: Ta kaba di pensamentu di blanku i pretu. Un kontribushon na e date di kolonial, di sklabitut i e inmigracion. Notisia York, NY, 2018. ISBN 9789046822685
  • P. C. Emmer: Historia di nan di esklabu hulanda. Amsterdam, Nobo Amsterdam, 2019

Link eksterno[editá | editá fuente]