Reino Hulandes
| |||||
Himno: Wilhelmus | |||||
![]() | |||||
Kapital | No tin kapital. Sede di gobièrnu di Reino ta Den Haag, Hulanda | ||||
Siudat mas grandi | Amsterdam | ||||
Idioma(nan) ofisial | Hulandes, Fries, Ingles, Papiamentu | ||||
Forma di gobernashon - Rei
|
Monarkia konstitushonal Willem-Alexander di Hulanda | ||||
Statuut |
28 di òktober 1954 | ||||
Area - Total - Awa (%) |
42.506 km² - | ||||
Poblashon 2013 - Aproksima - Densidat |
17.100.000 393/ km² | ||||
Moneda | Euro (Hulanda), Florin Antiano (Kòrsou, Sint Maarten), Florin Arubano (Aruba) ( EUR, ANG, AWG )
| ||||
Zona di tempu | (UTC+1 i -4) | ||||
TLD di internet | .nl, .an i .aw | ||||
Kódigo pa yama | +31 (Hulanda), +599 (Antias Hulandes) i +297 (Aruba)
| ||||
1 Na nivel di Reino no tin un idioma poné den lei di Reino. Hulandes ta e uniko idioma ku ta uzá dor di gobièrnu di reino. Na Hulanda Fries tambe ta un idioma ofisial (ta papiá solamente den e provinsia Friesland). Na e islanan anteriormente den Antias Hulandes i Aruba Papiamentu of Papiamento tambe ta un idioma ofisial. |
- E artíkulo aki ta skirbí na papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.
Reino Hulandes ta un Reino ku for di 1954 ta konsistí di diferente país. Aworaki Reino Hulandes ta konsistí di cuater país: Hulanda, St. Maarten, Korsou i Aruba. Te ku aña 1975, Surnam tabata un país den Reino Hulandes. Nieuw Guinea tabata un país den Reino Hulandes te ku aña 1962. E Reino ta un monarkia federal ku e Rei di Hulanda komo kabes di estado. E relashonnan entre e paísnan den reino ta skibí den e Statuut di 28 di òktober 1954. Difisil ta pa mira e diferensia entre e Reino Hulandes (e tres paísnan) komo monarkia federal i e país Oropeo (Hulanda) ku ta karga e mesun nomber.
Historia[editá | editá fuente]
Desde 1955 e Teritorio Insular Autonomo di Aruba a introduci su propio escudo y desde 1976 su propio himno y bandera nacional y a base di un referendum teni na maart 1977 a skoge tambe pa su independencia, pa a bira un pais politicamente completamente separa y independiente, completamente para riba su mes y un Estado Miembro di un Reino Hulandes den forma di un commonwealth segun e modelo di e Statuut di Westminster y e Commonwealth Britanico, consistiendo di cuater pais, manera tawata e deseo di e pueblo ancra tambe caba for di augustus 1947 den un staatstuk oficialmente presenta y publica.

Paísnan[editá | editá fuente]
- Aruba
- Hulanda (inkluyendo Boneiru, Sint Eustatius i Saba komo munisipionan hulandes, e islanan BES)
- Kòrsou
- Sint Maarten
Kabes di Estado[editá | editá fuente]
Willem-Alexander di Hulanda ta kabes di estado di henter Reino Hulandes: ku ta konstitui pa kuater pais separa y independiente, esta Hulanda, Aruba (1986), Kòrsou (2010) i St. Maarten (2010).
Gobiernu di Reino[editá | editá fuente]
E Gobièrnu di Reino ta konsistí di e Rei di Reino Hulandes (Rei Willem-Alexander|Willem-Alexander di Hulanda) i e Konseho di Minister di Reino ku ta konsistí di e Konseho di Minister kompleto di Hulanda hunto ku e tres minister plenipotensiario ku kada un ta representa e paisnan Aruba, Kòrsou i St. Maarten.
Links[editá | editá fuente]
- Kabinet van de Gevolmachtigde Minister van Aruba
- Ministerie van Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties
- Tekst Statuut (HTML)
- Toelichting op het Statuut bij het Ministerie van Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties
Islanan grandi: Aruba | Boneiru | Kòrsou | Saba | Sint Eustatius | Sint Maarten | |
Islanan chikitu: Klein Bonaire | Klein Kòrsou | Green Island |