Jump to content

Karl Dönitz

Di Wikipedia, e ensiklopedia liber
 E artíkulo aki ta skirbí na ortografia di papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.
Karl Dönitz
Karl Dönitz
Karl Dönitz
Informashon básiko
Nasementu  16 sèptèmber 1891
Fayesimentu  24 desèmber 1980
Entiero Aumühle Cemetery
Kousa di morto  myocardial infarction
Modo di morto  kousa natural
Edukashon
Alma mater Naval Academy at Mürwik
Informashon profeshonal
Ofishi politiko, autobiographer, submariner, military officer, soldier, soldier
Obra
Lenga literario Alemán
Obra notabel Zehn Jahre und Zwanzig Tage
Polítiko
Partido polítiko Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei
Militar
Ramo militar Imperial German Navy, German Navy, Kriegsmarine
Rango Großadmiral, rear admiral, vizeadmiral, Admiral, Fregattenkapitän, Kapitän zur See, commodore, captain lieutenant, Korvettenkapitän, Seekadett, Fähnrich zur See, Leutnant zur See, Oberleutnant zur See
Konflikto Prome Guera Mundial, Di Dos Guera Mundial, naval warfare in the Mediterranean during World War I, Battle of the Atlantic
Religion
Religion Protestantismo, Lutheranism
Famia
Kasá Ingeborg Dönitz
Yu Klaus Dönitz, Peter Dönitz
Informashon di resistensia
Kondená war crime
Detenshon Spandau Prison, Camp King, Nuremberg Court Prison
Otro informashon
Partisipante pa International Military Tribunal
graf
graf
firma
Imágennan riba Wikimedia Commons Wikimedia Commons
(en) IMDb-profiel
[Editá Wikidata] · [Manual]

Karl Dönitz (☆ 16 di sèptèmber 1891 na Grünau — † 24 di desèmber 1980 na Aumühle) tabata un militar y politiko alemán, komandante di Kriegsmarine, e mariña alemán, y presidente di su país durante 23 dia despues e morto di Adolf Hitler. E ta konosí prinsipalmente pa a asina e rendishon inkondishonal di Di Tres Reich den Guera Mundial II.

Biografia

[editá | editá fuente]

Dönitz a drenta e Marina Imperial na 1910 i a sirbi riba supmarino (U-boote of unterseeboote) den Laman Pretu i Laman Mediteráneo durante Guera Mundial I. Na su regreso, el a wòrdu nombrá inspektor di botonan di torpedo.

Despues ku Hitler a tuma e poder, Dönitz a kontribuí sekretamente na e rekonstrukshon di e flota supmarino, den violashon di Tratado di Versailles. Na 1936, el a wòrdu nombrá komo komandante di e flota supmarino. Su táktika di atakenan, konosí komo “wolfpack”, a kousa daño signifikante na konvoinan Aliado durante e Guera Atlántiko.

Na yanüari 1943, e tabata susesor di Almirante Erich Raeder komo Komandante-en-Hefe di e "Kriegsmarine" ku e rango di Gran Almirante. Su ekspertisio táktiko i fieldat na Hitler a dun’é gran konfiansa.

Dia 20 di aprel 1945, Hitler a nombra Dönitz hefe di e komandonan militar i sivil den e parti nort di Oropa. Den su testament, Hitler a nombr’é Presidente di Reich, Minister di Guera i Komandante-en-Hefe di Forsanan Armá. Dönitz a bira hefe di estado ofisialmente dia 2 di mei 1945, i a enkabesá e gobièrnu di Flensburg.

Den un anunsio na radio dia 8 di mei 1945, Dönitz a anunsiá e entrega inkondishonal, terminando ofisialmente e parti oropeo di Guera Mundial II. E tabatin komo meta pa entregá forsanan aleman na e aliadonan oksidental pa protehá nan di Union Sovietiko.

Den e huisionan di Nuremberg, Dönitz a keda kondená pa krímennan di guera i krímennan kontra pas, inkluso ordená guera supmarino sin restrikshon. El a risibí un kastigu di 10 aña di prizòn i a sali for di prizòn di Spandau na 1956. Despues el a baha ku penshun na Aumühle, el a publiká dos outobiografia (inkluso Zehn Jahre und zwanzig Tage, 1958), i a muri di un atake di kurason dia 24 di desèmber 1980 na edat di 89 aña.

Mira tambe

[editá | editá fuente]