L. L. Zamenhof
- E artíkulo aki ta skirbí na papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.
L. L. Zamenhof | |
---|---|
![]() Ludwig Zamenhof år 1908. | |
Nasí | Лейзеръ Заменговъ ![]() 15 desèmber 1859 ![]() Białystok (Imperio Rusiano) ![]() |
Profeshon | Linguist, ophthalmologist, inventor, poeta, traduktor, Esperantist, médiko, physician writer, Bible translator, esperantologist ![]() |
Ludwik Lejzer Zamenhof (na polaco: Ludwik Łazarz Zamenhof), òf simplemente L. L. Zamenhof (☆ 15 di desèmber 1859 na Białystok, awendia Polonia pero na e tempo ei Imperio Rusiano - † 14 di aprel 1917 na Varsovia) tabata un médiko oftalmólogo, poliglòt i filólogo polako di orígen hudiu. E tabata kreadó di e Idioma artifisial ouksiliar, Esperanto.
Zamenhof tabata yu di Mordechai Mark Zamenhof i Rozalia Zofer. Su lenganan materno tabata ruso, yiddisch i polako (segun e biografonan A. Zakrzewski i E. Wiesenfeld) pero e tabata papia e idioma alemán perfektamente tambe. Mas despues el a siña franses, latin, griego, hebreo i ingles, ademas di su interes pa italiano, spaño i lituaniano. El a wòrdu nominá na 12 okashon pa e Premio Nobel di Pas.[1]
Na okashon di e konmemorashon di e sentenario di su fayesimentu na 2017 UNESCO a proklamá Zamenhof, huntu ku shen otro persona notabel, komo personalidat di mérito internashonal.[2] Riba su fecha natal, 15 di desèmber, usuarionan di Esperanto ta selebra "Dia di Zamenhof". Un sin fin di kaya ta karga su nòmber.
Literatura[editá | editá fuente]
- Aleksander Korĵenkov: Homarano - La vivo, verkoj kaj ideoj de dro L.L. Zamenhof (Homarano - bida, obranan i ideanan di dr. L.L. Zamenhof), 2009 (promé edishon), 320 pag., Kaliningrad, editorial Sezonoj, ISBN 978-609-95087-0-2[3]
![]() |
Mira tambe e kategoria Ludwik Zamenhof di Wikimedia Commons pa mas dato mediatiko tokante di e tema aki. |
Fuente, nota i/òf referensia
|