UNESCO
Fecha di fundashon òf kreashon | 16 novèmber 1945 ![]() |
---|---|
Nòmber nativo | United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization ![]() |
Nomber kòrtiku | UNESCO ![]() |
Lugá di trabou | New York City, Doha, Kabul, Delft, Kairo ![]() |
Archivá na | University of Maryland Libraries ![]() |
Puesto okupa pa e hefe di e organisashon | Director-General of UNESCO ![]() |
Presidente | Audrey Azoulay ![]() |
Koordinatonan geográfiko | 48°51′0″N 2°18′22″E ![]() |
Miembro di | Global Citizen Science Partnership ![]() |
Parent organization | Nashonnan Uni ![]() |
Filial | UNESCO Chair on Cyberspace and Culture, Scientific Committee on Problems of the Environment, UNESCO Institute for Statistics, Iranian National Commission for UNESCO, Hylean Amazon Institute ![]() |
Propietario di | The Symbolic Globe ![]() |
Business division | UNESCO office United States, UNESCO office Qatar, UNESCO office Netherlands, UNESCO office Egypt, UNESCO office Afghanistan ![]() |
Partnership with | United Cities and Local Governments, Wapikoni Mobile ![]() |
Sede | Paris ![]() |
Distinshon | Peabody Awards ![]() |
Terms of service URL | https://digital.archives.unesco.org/en ![]() |
Obranan den kolekshon | National Museum of World Cultures, Stedelijk Museum Amsterdam ![]() |
Official observer status in organisation | World Intellectual Property Organization ![]() |
Charter URL | https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000179478 ![]() |

E United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization (UNESCO) ta un agensia spesialisá di Nashonnan Uni establesé na 16 di novèmber 1945. E t'ei pa kontribuí na pas i seguridat i promové kolaborashon internashonal via edukashon, siensia, i kultura pa fortalesé rèspèt universal pa hustisia, e aplikashon di lei, i derecho humano huntu ku libertatnan fundamental proklamá den e statuto di Nashonnan Uní. E ta e susesor di e "International Commission on Intellectual Cooperation" di Liga di Nashonnan.
Miembresia asosiá[editá | editá fuente]
Tur seis isla di Antias Hulandes ta optené e status di miembro asosiá di UNESCO na 1983 i ta instituí un komishon nashonal ku sede na Kòrsou.[1] Despues ku Aruba a separa foi di Antias Hulandes e ta djoin UNESCO komo miembro asosiá dia 20 di òktober 1987.[2] Despues di e disolushon di Antia paisnan Kòrsou i Sint Maarten ta bira miembro asosiá dia 25 di òktober 2011.[3][4] Kada isla tin un komishon nashonal di UNESCO instalá ku ta resorta bou di Ministerio di Enseñansa of Ministerio di Kultura di e respektivo teritorio y na nan turno bou di ofisina supregional di UNESCO na Kingston, Jamaica. Pa loke ta trata e temanan di UNESCO e islanan Boneiru, Sint Eustatius i Saba ta kai komo entidatnan publiko di Hulanda bou di e komishon nashonal hulandes.
Herensia Mundial[editá | editá fuente]
Un aktividat konosi di UNESCO ta su programa di herensia mundial. Desde 1972 UNESCO ta stimula e preservashon di herensia mundial (ingles: World Heritage, hulandes: Werelderfgoed) dor di laga e komishon di herensia mundial kompila un lista di herensia mundial. E lista aki ta enserá biennan imóbil ku ta poseé balor eksepshonal i universal pa naturalesa i kultura. Aktualmente tin 1031 monumento riba e lista di herensia material di UNESCO, di kual 48 ta wordu konsidera menasá.[5]
Di Karibe Hulandes ta aparese riba e lista aki e zona historiko di Willemstad, su sentro i puerto. Otro ophetonan nominá pa subi e lista ta e Parke Marino di Boneiru i e sistema di plantashi den e zona west di Kòrsou, konosí komo Bandabou.
-
Bandera di UNESCO
-
Bista riba Handelskade i Bahia di Santa Ana na Willemstad
-
Naturalesa den Parke Marino di Boneiru
-
Lanthùis na plantashi Ascension
Fuente, nota i/òf referensia
|