Michael Newton

Di Wikipedia, e ensiklopedia liber
E artíkulo aki ta skirbí na papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.

Michael Newton
Pais di nashonalidatReino Hulandes Editá
Nòmber di dilantiMichael Editá
FamNewton Editá
Fecha di nasementu1955 Editá
Dominio di idiomaPapiamentu, Hulandes, Ingles Editá
Okupashonarchitect Editá
Área di trabouconservation Editá
A studia naDelft University of Technology Editá
DistinshonPremio Cola Debrot Editá

Michael A. Newton (☆ 1955 na Kòrsou) ta un arkitekto di Kòrsou. E tin diferente publikashon riba su nòmber tokante historia di arkitektura na Kòrsou. E ta enbolbí den desaroyo di maneho relashoná ku monumentonan riba e isla i na 2024 el a risibí e premio Cola Debrot pa protekshon di arkitektura di kalidat haltu na e isla.[1][2]

Bida[editá | editá fuente]

Newton a nase i lanta na Kòrsou. E ta yu di un mama hulandes, Norbertha van Tulder, i un tata kurasoleño, Evert (Efie) Newton, kende tabata ekonomista i polítiko. El a studia arkitektura na Universidat Tékniko di Delft. Durante su estudio el a publiká e buki Architectuur en Bouwwijze van het Curaçaose landhuis (Arkitektura i konstrukshon di lanthùis na Kòrsou). Despues di gradua na 1987, el a bolbe Kòrsou.[3] Entre 1988 i 1993 el a traha na e departamento di Planifikashon Urbano i Vivienda (DROV) di teritorio insular di Kòrsou i tabata enbolbí den e implementashon di un maneho di monumento pa e isla. For di 1993 te ku 2017 el a traha komo arkitekto di restourashon na Stichting Monumentenfonds Curaçao (SMC). E ta outor di diferente publikashon tokante arkitektura históriko di Kòrsou i renobashon urbano di Willemstad, ku desde 4 di desèmber 1997 ta apuntá komo patrimonio mundial di UNESCO.[4]

Riba kuido di monumento i renobashon urbano el a duna charla na Kòrsou i presentashon na konferenshanan na Hulanda i den Karibe. Na 2015 el a funda Newton Heritage Consulting bv, un asesoria ku ta enfoka riba e área di konservashon di patrimonio (mundial) i edukashon di patrimonio. Ademas, Newton ta traha komo konsehero di herensia na Kòrsou, Aruba, Boneiru, Sint Maarten, Sint Eustatius, Sürnam, Belize i e islanan di Bahamas.

E ta miembro di DoCoMoMo (Documentation and Conservation of the Modern Movement) Kòrsou.[5] Otro miembronan konosí ta Ronnie Lobo (presidente), Andres F. Casimiri (tesorero) i fundadó Sofia Saavedra Bruno.

Publikashon[editá | editá fuente]

  • 1990: Architectuur en Bouwwijze van het Curaçaose landhuis, Delft[6]
  • 1993: Architectuur en monumentenzorg, De Gids 153[7]
  • 2019: Plantation Houses of Curaçao (ku Jeannette van Ditzhuijzen, François van der Hoeven, Carel de Haseth), Stichting Curaçao Style i LM Publishers.
  • 2024: Modern Architecture of Curaçao : The DoCoMoMo Movement, 1930-1960, LM Publishers