CARMABI

Di Wikipedia, e ensiklopedia liber
E artíkulo aki ta skirbí na papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.

Caribbean Research and Management of Biodiversity (Carmabi) Foundation
PaisKòrsou Editá
Situá naWillemstad Editá
Koordinato geográfiko12°7′20″N 68°58′7″W Editá
Wèpsait ofisialhttp://www.carmabi.org/ Editá
Map

Fundashon CARMABI (ofisialmente Caribbean Research and Management of Biodiversity (Carmabi) Foundation) ta un instituto pa investigashon marino i terestre na Kòrsou. Su sede ta na Piscaderabaai, situá un 25 meter for di Laman Karibe.

Historia[editá | editá fuente]

Despues ku Curaçaosche Petroleum Industrie Maatschappij (CPIM) a pone fondo i un tereno na Piscaderabaai disponibel[1] a fundá Caraïbisch Marien-Biologisch Instituut, abreviá CARMABI (Instituto Marino Biológico di Karibe) dia 27 di mei 1955. Fundadó tabata e botániko i zoólogo hulandes Pieter Wagenaar Hummelinck (1907-2003).[2] Inisialmente e tabatin komo meta pa entama i promove investigashonnan sientífiko di organismonan den Laman Karibe, partikularmente na Antias Hulandes. Den kurso di tempu esaki a wòrdu ampliá ku investigashon terestre, maneho di naturalesa i aktividatnan edukativo.

Durante e promé dékadanan e investigashon marino-biológiko a enfoká riba e aspektonan ekológiko di peska i e refnan di koral.[3] Ku diferente proyekto CARMABI a kosecha fama internashonal. E proyekto di preservashon di refnan di koral, den kuadro di nan atrakshon turístiko, a kondusí te aña 1995 na establesimentu di tres parke marino na Antias Hulandes.[4] Desde 1983 a añadí investigashon terestre komo tarea. Na 1996, CARMABI a uni ku STINAPA (Stichting Nationale Parken), fundashon ku el a lanta na 1962, bou nòmber di Caribbean Research and Management of Biodiversity (Carmabi) Foundation, pero manteniendo e akrónimo CARMABI.[5]

CARMABI tin un stashon di investigashon marino, varios laboratorio, un biblioteka i otro fasilidatnan. Pa su proyektonan, dirigí riba e islanan di Karibe Hulandes, e ta risibí mas ku 100 sientífiko bishitante anualmente.[6]

Riba tereno di naturalesa protehí e ta maneha kuater parke terestre i dos marino:[6]

Lista di direktor[editá | editá fuente]

  • Jacques Simon Zaneveld, 1955-1960
  • Ingvar Kristensen, 1960-1964
  • Freek Creutzberg, 1964-1970
  • Ingvar Kristensen, 1970-1981
  • Walter Bakhuis, 1981-2006
  • Adolphe Debrot, 2006-2010
  • Paul Stokkermans, 2010-2024
  • Manfred van Veghel, desde 2024

Partikularidat[editá | editá fuente]

E nòmber di e instituto a wòrdu duna na e siguiente espesie: Caminus carmabi, spòns di laman deskubri na 2013 net pafó di kosta di Boneiru i Klein Kòrsou[7] i Liopropoma carmabi, piska den awanan ront di Kòrsou.

Literatura[editá | editá fuente]

Link eksterno[editá | editá fuente]